Skriv ut

Burma har under de senaste dagarna präglats av demonstrationer och protestmarscher. Missnöjet över den odemokratiska konstitutionen, fortsatta människorättskränkningar och den utbredda fattigdomen är utbrett. Samtidigt har en ny våldsvåg svept in över den redan oroliga Arakan-staten i västra Burma. Det skriver S-studenters Burmautskott.

Demonstrationer och protestmarscher har avlöst varandra i Burma de senaste dagarna. Tusentals civila förväntas delta i en fredlig protestmarsch från Rangoon till Kachin State i norra Burma för att visa sitt missnöje med Myitsone-dammprojektet längs med Irrawaddyfloden, som rinner genom flera geografiska områden som domineras av etniska minoritetsgrupper.

Marschen förväntas pågå i två månader och med denna vill miljörättsaktivister, studenter och andra civila protestera mot dammprojektet, som har bidragit till tvångsförflyttningar och landkonfiskeringar och som kommer att leda till miljöproblem. Projektet kommer heller inte att gynna lokalbefolkningen: ungefär 90 procent av den producerade elektriciteten förväntas gå direkt till grannlandet Kina.

Även tvångsförflyttningar och landkonfiskeringar som har skett under tidigare militärstyren har åter kommit upp till ytan, när drabbade civila har protesterat vid självständighetsmonumentet i närheten av stadshuset i Rangoon. S-Studenters Burmautskott och S-studenters tidskrift Libertas har under föregående höst rapporterat om dessa demonstrationer i media. Denna helg slogs protesten mot landkonfiskeringarna ned nattetid av över 1000 personer i civila kläder, som sägs ha agerat åt regeringen.

I Mandalay, Burmas näst största stad, belägen i centrala Burma, greps fyra personer under våldsamma former av polisen, efter att de hade protesterat mot ett förslag på att höja elpriset. Ungefär en fjärdedel av landets befolkning lever på mindre än två USD per dag – i vissa områden, där etniska minoriteter dominerar, är fattigdomen än mer utbredd – och därför menade protestanterna att den föreslagna prishöjningen skulle slå hårt mot redan marginaliserade grupper.

Flera aktivister har också protesterat mot den odemokratiska konstitutionen, som ger militären rätt till en fjärdedel av parlamentsplatserna samtidigt som landets största oppositionspartis ledare, Aung San Suu Kyi, hindras från att kandidera till presidentposten. I Pakokku i Magwe Division, centrala Burma, greps en lokal aktivist och tre människorättsaktivister från 88 Generation Peace and Open Society – en respekterad organisation för aktivister som deltog i folkupproret år 1988 mot militärens vanstyre – av polisen. Mee Mee och Nilar Thein är före detta politiska fångar som redan har utsatts för tortyr, inklusive sexuell tortyr, i Burmas fängelser, vilken de beskrev för S-Studenters Burmautskott och Libertas under ett personligt möte i Rangoon förra hösten. Nu riskerar de att åtalas för att ha brutit mot artikel 18 i landets mötesfrihetslag, som stipulerar att ett tillstånd måste ansökas om minst fem dagar i förväg innan någon demonstration eller protest får äga rum. Aktivisterna riskerar ett års fängelse.

Även några av Olof Palmes Internationella Centers partners har drabbats av de senaste dagarnas tillslag mot aktivister. Htet Khine Soe, sekreterare i ungdomsförbundet Youth for a New Society, som SSU stödjer via sitt Burmanätverk, har förhörts och fotograferats av säkerhetstjänsten i Rangoon i samband med att han deltog i en protest mot landets konstitution. Han tvingades också uppge sitt namn och sin adress till säkerhetspoliserna. I sitt tal, som han höll inför en stor skara protesterande civila och aktivister från civilsamhället, sade han att regeringen bör fungera som folkets röst, men att så inte är fallet idag, eftersom protestanter häktas och regeringen fortfarande styrs av militärer, som under den forna diktaturen. Htet Khine Soe har också designat en t-shirt med ett budskap mot den nuvarande konstitutionen, som ett flertal protestanter bar under en protestmarsch genom Rangoon. Han riskerar nu åtal för att ha brutit mot artikel 18 i mötesfrihetslagen. Trots detta höll han ett icke-våldstal efter tillslaget mot protestanterna vid självständighetsmonumentet i Rangoon.

Samtidigt som kampen om det fria ordet har pågått runtom i Burma har våldet ännu en gång eskalerat i Arakan State i västra Burma. S-Studenters Burmautskott har tidigare beskrivit våldet mot den muslimska minoritetsgruppen rohingya. Olof Palmes Internationella Center och flera andra organisationer skickade nyligen ett brev till svenska politiker, för att uppmärksamma hur den av Sverige delvis finansierade folkräkningen riskerar att leda till ett ökat våld i Burma. De senaste rapporterna från Arakan State vittnar om förstörelse och plundring av flera internationella organisationers – inklusive flera FN-organs – kontor och massevakueringar av utländska, humanitära biståndsarbetare. När polisen ingrep för att bryta upp folkmassan ska ett minderårigt barn ha skadats av polisens kulor, enligt rapporter. I Sittwe i Arakan State råder nu utegångsförbud nattetid samtidigt som mötesfriheten har inskränkts.

Orsaken till upploppen sägs vara att en biståndsarbetare hissade ned en buddhistisk flagga från organisationens husfasad, men andra rapporter föreslår att de senaste händelserna i Sittwe bör ses som en del av den utbredda diskriminering mot muslimer som tillhör folkgruppen rohingya. Minoritetsgruppen har länge tvingats leva exkluderade från det omgivande samhället på ett begränsat område, helt beroende av hjälp från internationella humanitära organisationer, inklusive FN. Evakueringen av dessa organisationer betyder att hjälpsändningar av mat och mediciner nu inte når fram till personer i den muslimska minoritetsbefolkningen, samtidigt som området har rensats på utländsk personal som kan rapportera om händelserna till omvärlden.

Rohingyaorganisationer och -representanter är oroade för att våldet nu kommer att öka mot muslimerna i Sittwe och i Arakan State, i samband med att folkräkningen inleds. Minoritetsgruppen finns inte med på folkräkningens lista över valbara etniska minoritetsgrupper, utan kategoriseras som en ”övrig” minoritetsgrupp. Protesterande buddhister har krävt att den muslimska befolkningen i Arakan State inte ska tillåtas uppge ”rohingya” som sin etnicitet, eftersom detta skulle kunna leda till en legitimering av deras status som befolkning i Burma och, i förlängningen, att de garanteras medborgarskap. Buddhistiska arakaneser har uttalat hot om att våldsamheter kommer att utbryta om muslimerna ändå väljer att identifiera sig som rohingya under folkräkningen. Trots att FN:s befolkningsfond, UNFPA, som har assisterat regeringen i utformningen av folkräkningen, tidigare har garanterat att muslimer ska få identifiera sig som rohingya, så har regeringens talesman Ye Htut sagt att de enbart får använda sig av den nedsättande termen ”bengali” eftersom han menar att folkgruppen rohingya ”inte existerar” i Burma. Administratörer som genomför folkräkningen har också muntligen uppmanat muslimer att inte uppge ”rohingya” som sin etnicitet, vilket betyder att de understödjer de buddhistiska mobbarnas hot om våld mot muslimska civila.

Den senaste tidens bakslag i Burmas reformprocess, i form av åtstramningar av yttrande- och mötesfriheten och sanktioner mot människorättsaktivister, är djupt oroande. Grundläggande fri- och rättigheter, inte minst yttrande- och mötesfriheten, är viktiga hörnstenar i och förutsättningar för ett sant demokratiskt statsskick. Den negativa utvecklingen i Burma visar med all tydlighet att Burma fortfarande är långt ifrån ett demokratiskt styre. S-Studenters Burmautskott önskar därför se en ändring av landets yttrande- och mötesfrihetslagar, som i dagsläget inte svarar mot internationella standarder för mänskliga rättigheter. Vi ser även att konstitutionen bör ändras, eftersom den ligger till grund för landets styre. I en sann demokrati är det inte rimligt att parlamentet styrs av militären. Vi menar att parlamentet bör bestå av politiker av folket, som representerar och för fram folkets vilja.

S-Studenters Burmautskott vill också se att statens förföljelse av och sanktioner mot fredliga människorättsaktivister, som försvarar mänskliga rättigheter och som kämpar för en demokratisk och social utveckling i Burma, genast upphör.

Vidare önskar S-Studenters Burmautskott att statsrepresentanter på alla nivåer tar på sig ett ansvar för att stabilisera läget i Arakan State. Enligt rättsstatliga principer bör de som befinns skyldiga till den senaste tidens våldsamheter i Sittwe åtalas i rättvisa rättegångar och tilldömas proportionerliga straff. I detta inkluderas en undersökning av polisens egen våldsanvändning mot civila. Vi menar också att regeringen bör ställa sig bakom var och ens frihet att själv få identifiera sig. Benämningen ”bengali” signalerar att regeringen, och alla andra som använder sig av detta namn, ser på personer ur folkgruppen rohingya som illegala immigranter från Bangladesh, trots att många av dem har bott i Arakan State i årtionden och inte sällan i flera generationer. Vi önskar att regeringen och lokala myndigheter i Arakan State också ser till så att internationella organisationer snarast kan återuppta sin verksamhet i regionen, eftersom tusentals människoliv står på spel, då behovet av mat och mediciner är akut. Att negligera människors rätt till liv och hälsa, och samtidigt använda sig av hot om och direkt våld mot en specifik befolkningsgrupp, utgör alarmerande tecken på etnisk rensning och folkmord.

S-Studenters Burmautskott uppmanar också svenska politiker, inklusive Sveriges utrikesminister Carl Bildt och biståndsministern Hillevi Engström, att lyfta ovanstående, akuta frågor inom EU och i direkt kommunikation med Burmas regering.

S-Studenters Burmautskott

Publiceringsdatum: 2014-04-02

Till toppen av sidan