Skriv ut

Den 7 november i år planerar den burmesiska militärregimen att hålla parlamentsval för första gången sedan 1990. Men årets val har andra förtecken än förra valet, då oppositionspartiet National Leauge for Democracy (NLD) med Aung San Suu Kyi i spetsen vann med över 80 procent av rösterna men förvägrades tillträda makten. Årets val är det första under Burmas nya konstitution.

Konstitutionen, som röstades igenom 2008 i ett folkval som var allt annat än demokratiskt, kommer att befästa militärregimens makt ytterligare. I och med valet den 7 november kommer konstitutionen att träda i kraft, med allt vad det innebär. I konstitutionen slås fast att militärregimen enhälligt får tillsätta 25 procent av platserna i det nya parlamentet samt de tre viktigaste ministerposterna. Enligt konstitutionen står presidenten över lagen och kan när som helst ta över makten från det folkvalda parlamentet och utlysa undantagstillstånd. Begår militären under undantagstillståndet brott mot mänskliga rättigheter kan de inte straffas.

För att ändra i konstitutionen krävs 75 procent av rösterna i parlamentet plus en och det är med andra ord omöjligt för den demokratiska oppositionen att ändra Burmas politiska riktning, även om de, mot all förmodan, skulle få alla de 75 procent av platserna i parlamentet den 7 november.

Av de partier som har blivit godkända att registrera sig är endast fåtalet faktiska fristående partier. Majoriteten är militäranknutna partier vars ledning består av före detta generaler eller män med nära kontakt med militärjuntan. Det absolut största partiet är USDP (Union Solidarity Development Party), som har 77 procent av alla godkända kandidater. USDP är sprunget från USDA (Union Solidarity Development Association)som tidigare var en välkänd milis tillhörande militärjuntan, en grupp som fungerade som militärjuntans civila sida. Under de stora demonstrationerna mot regimen 2007 användes som motdemonstranter. En stor del av Burmas befolkning blev inskrivna i USDA mot sin vilja och hotades av myndigheterna om de protesterade. Samma sak gäller nu för Burmas största parti, USDP, som med all sannolikhet kommer att vinna valet.

Aung San Suu Kyis parti, National League for Democracy (NLD), som vann valet 1990, men förvägrades tillträda makten, har valt att inte ställa upp i årets val. Enligt konstitutionen från 2008 får de som någonsin suttit i fängelse inte tillhöra några politiska partier, vilket således utesluter partiets ledare Aung San Suu Kyi samt en majoritet av partiets topp, ett brott mot demokratiska principer som NLD inte kunde ställa upp på. De partier som inte ställde upp i valet blev, enligt vallagarna, olagligförklarade och upplösta.

Hos den burmesiska demokratirörelsen är rädslan stor för att omvärlden kommer att legitimera valet och de konsekvenser som följer av detta. De negativa effekterna av förberedelserna inför valet har redan blivit tydliga. Den burmesiska regimen tvingar i och med det kommande valet motståndsrörelsegrupperna, varav flera är beväpnade gerillarörelser och så kallade vapenstilleståndsgrupper, att ombildas till gränspolistrupper och därmed lämna ifrån sig sina vapen till den burmesiska armén samt stå under deras befäl och följa deras order. De flesta grupperna har dock vägrat att göra detta vilket lett till ökade konflikter där tiotusentals civila tvingats fly över gränserna till Kina och Thailand. Den burmesiska militären har också ökat sina offensiver mot den karenska minoritetsgruppen som lever i östra Burma vid gränsen till Thailand.

En grupp av människor som sedan årtionden varit extra utsatt av den burmesiska militärens våld och förtryck. Enligt FN:s speciella rapportör för mänskliga rättigheter i Burma, Tomás Ojea Quintana, borde den burmesiska militärens behandling av den karenska etniska minoriteten i östra Burma klassas som brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Quintana rekommenderar i sin rapport från mars 2010 att FN ska tillsätta en så kallad Commission of Inguiry (COI) för vidare utredning av dessa brott.

Flera internationella aktörer, däribland ASEAN, menar att valet i Burma, trots att det är föga troligt att det kommer att innebära någon förändring i demokratisk riktning, är bättre än status quo. Men faktum är att valet med all trolighet kommer att förvärra den redan högst allvarliga situationen i Burma. I själva verket byter militärregimen endast sina kläder, från uniform till kostym, allt medan omvärlden lyfter sanktioner. Utan att juntan behöver genomföra några demokratiska reformer. Risken är också stor att omvärlden kommer att vända blicken bort från Burma efter valet vilket skulle ge militärregimen än mer spelrum att fortsätta med sina fruktansvärda brott mot landets  befolkning.

Vi uppmanar den svenska regeringen att trycka på i EU och FN att tillsätta en COI så som rekommenderat av Tomás Ouintana. Vi hoppas även att Sveriges regering ska fortsätta att stödja Burmas befolkning och demokratirörelse genom gränsöverskridande hjälpinsatser.

Det stora resurserna  som i dagsläget går via militärjuntan in i Burma når inte de mest utsatta gränsområdena, där grova övergrepp mot mänskliga rättigheter begås dagligen. Burma är dessutom världens näst mest korrupta land i världen och det saknas kontrollmekanismer för att se om de hjälpinsatser som går via Rangoon verkligen når de utsatta och inte hamnar i fickorna på militärjuntan.

Den så kallade ”engagement linje” som den svenska regeringen uppenbarligen har valt att lyssna till är inte rätt väg att gå. Det finns otaliga rapporter om övergrepp mot mänskliga rättigheter i samband med oljeutvinning och annan industri i Burma. Stora, europeiska företag så som franska Total Oil, italienska Danieli samt det amerikanskägda multinationella företaget Chevron utvinner enorma mängder olja och gas genom militärjuntans utförsäljningstaktik och tjänar således ofantliga summor på det burmesiska folkets naturresurser.

På Total och Chevrons hemsidor kan man läsa om de humanitära biståndsinsatser som företagen deltar i för att dämpa sitt dåliga samvete, insatser som endast når en bråkdel av de människor som drabbas svårt av deras investeringar. De brott som rapporterats om mot befolkningen i dessa områden är bland andra; tvångsförflyttningar, slavarbete, systematiska våldtäkter, landkonfiskering, användande av barnsoldater, tortyr, bestraffningar och regelrätta mord.

De människor som utsätts för dessa brott har idag ingen möjlighet att få upprättelse och våldspiralen kommer med all sannolikhet att fortsätta efter det så kallade valet den 7 november. Nu är det dags för den svenska regeringen att höja rösten för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma!

Text: Frida Perjus och Paula Rasmusson

Publiceringsdatum: 2010-11-07

Till toppen av sidan

Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Jag önskar prenumerera på följande...