
Bönder i Burma kämpar för sin jord
I Burma vill militärens företag ta över böndernas mark och låta utländska företag bygga lyxhotell på den. Bönderna har nu organiserat sig och hoppas kunna försvara rätten till sin jord.I november 2015 hölls fria val i Burma (Myanmar), efter över 50 år av militärdiktatur. Den demokratiska oppositionen vann en storseger och har egen majoritet i det nya parlamentet. Det största oppositionspartiet är National League for Democracy – som leds av Nobelfredspristagaren Aung San Suu Kyi.
Men militären har fortfarande stort inflytande – inte bara politiskt utan även ekonomiskt. Stora delar av Burmas ekonomi har privatiserats och sålts ut till företag som ägs av militärer. På många håll försöker militären ta över fattigbönders mark för att kunna sälja eller hyra ut den till utländska storföretag.
Ett av de områden där bönderna tvingas kämpa för sin jord är Tardaroo, som ligger strax utanför Burmas näst största stad Mandalay. Här finns planer på att bygga 100 lyxhotell på det som nu är böndernas odlingsjord.
– Militärerna sa till oss att vi måste sälja marken. Annars skulle de ta den ändå, berättar U Kyow Aye, 74 år.
Men hittills har han vägrat sälja. Är han inte rädd?
– Nej, svarar han bestämt. Jag är inte rädd.
För det är definitivt något som har hänt i Burma. Under de senaste åren har allt fler bönder organiserat sig och börjat kämpa tillsammans. Kyaw San Khing odlar bananer och bönor om dagarna, på sin fritid åker han runt på moped och upplyser bönderna om deras rättigheter. Han hoppas att de kan stoppa militären om de gemensamt bestämmer att de inte ska sälja något.
– Vi har blivit starkare när vi enat oss, säger han.
Kyaw San Khing bjuder in oss till sitt hem och serverar burmesiska kakor. Alla vi möter här är vänliga, nyfikna och gästfria, de tycker att det är roligt med utländska besökare.
– Turister får gärna komma! Men vi vill att de ska få se vår vackra natur. Det kan de ju inte göra om allting förstörs och görs om till hotell, säger Kyaw San Khing.
Daw Tin Myint, 50 år, håller med. Hon har bott i Tardaroo i hela sitt liv. Hennes föräldrar kommer också härifrån. Men hennes kamp för att kunna bo kvar handlar inte om nostalgi, utan om överlevnad.
– Det här är det enda vi har, vi kan bara jordbruk, berättar hon.
Både Daw Tin Myint och Kyaw San Khing är anhängare av arbetar- och bondepartiet Democratic Party for a New Society, som är Socialdemokraternas systerparti. Partiet arbetar aktivt med att stödja böndernas kamp för sin jord.
När Daw Tin Myint får frågan om hur hon tror det går med planerna på att beslagta böndernas jord och bygga lyxhotell ler hon och svarar:
– Jag tror att vi kan stoppa det.
Text: Frida Perjus och Kalle Holmqvist