
Ett Europa ur tiden
För många svenskar har det europeiska samarbetet historiskt präglats av en försiktighetsprincip, en princip där utökade befogenheter har mötts med skepsis.Det är förståeligt men kan också vara ett hinder för ett EU vars medlemmar behöver samarbeta och där vi i relation till länder utanför vår union behöver föra fram våra idéer med en gemensam röst. För det råder inget tvivel om att Europa är i behov av nya idéer. Idéer som alltid ska vara i överensstämmelse med Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. Den värdegrunden ska vi inte rucka på.
Vi ser i dag ett Storbritannien som blivit alltmer isolationistiskt och konsekvent stoppar nya reformförslag på europeisk nivå och som nu hotar med att helt lämna EU. Vi ser hur Europa gör sig beroende av Turkiet, där vi ser en oroande utveckling. Att den högernationalistiska politikern Norbert Hofer var en hårsmån från att vinna presidentvalet i Österrike visar på den ökade inhemska, politiska polariseringen. Liknande krafter ser vi när fascistiska och högerextrema krafter vinner mark som ledamotsplatser i det polska parlamentet.
EU och Europa står inför stora politiska, ekonomiska och demografiska utmaningar de kommande åren. Med eller utan en union så kommer klimathot, kraftigt ökande migration och en ekonomisk tillväxt som antingen stagnerat eller misslyckas med att skapa jobb att finnas där. Fråga är då om vi bäst möter dem tillsammans eller varje land för sig. De utmaningar vi står inför är globala och om det är något som behövs så är det starkare globala och regionala samarbeten som orkar finna lösningar. Gemensamma problem löses bäst gemensamt och inom arbetarrörelsen vet vi att kraften ligger i organiseringen. Nationalstatens begränsningar har inte försvunnit bara för att högerpopulistiska krafter drömmer sig tillbaka till en svunnen tid.
EU byggdes av efterkrigstidens politiker. De gjorde detta i en övertygelse om att ett sammanknutet Europa också skulle öka det ömsesidiga beroendet och därmed leda oss mot en ökad gemensam säkerhet. Det är inget enkelt mål och många är utmaningarna längs vägen. Men så länge vi kan samtala om dem runt ett bord i stället för på slagfältet är mycket vunnet. Ett framtida Europa knyts samman av gemensamma utmaningar om styrkan finns att också utmana dem tillsammans.
Text: Jens Orback