Oberoende facklig kamp i Iran

Inbjuden som första talare under seminariet var Mohammad Maljoo, en oberoende iransk arbetsmarknadsforskare. Mohammad presenterade utvecklingen av fackliga kollektiva åtgärder sedan 1990-talet. Han konstaterar en negativ utveckling som beror på sträng lagstiftning mot facklig organisering och att 93 procent av alla arbetare har tidsbegränsade anställningar. Det leder till en rädsla att organisera sig under hot om att förlora anställningen.

Även fackliga företrädare för bussförarfacket i Teheran var inbjudna till seminariet. De kunde inte närvara eftersom de inte fått utresetillstånd från myndigheterna. Ett uttalade lästes upp från bussförarfacket som beskrev deras verksamhet. 2006 återupptogs verksamheten sedan många år av tystnad på grund av regimens anti-fackliga politik sedan början av 1980-talet. Numera organiserar de en klar majoritet av de anställda i Teherans kollektivtrafik.

Ett uttalande från advokat Nasrin Sotoudeh lästes upp. I många år har hon försvarat oliktänkande, fackliga företrädare och politiska fångar, och antagit fall från fria, oberoende fackföreningar. Hon blev anklagad för ”omstörtande verksamhet mot landets säkerhet” och dömdes till fängelsestraff. Hennes advokatlicens drogs senare in från advokatsamfundet. Genom sin kamp för ”Rätt till arbete även för oliktänkande” ändrade advokatsamfundet sitt beslut. Hon underströk hur viktigt det är med internationell uppmärksamhet kring dessa frågor. På så sätt stärks den internationella solidariteten mellan världens arbetare.

Transportarbetareförbundets ordförande Lars Lindgren har arbetat med fria, oberoende fackföreningar i flera år. Både bussförarfacket i Teheran och Transport är anslutna till International Transport Workers’ Federation, ITF. Genom ITFs breda nätverk har besök kunnat göras hos fängslade arbetare, och opinionsbildning kring vikten av fackliga och mänskliga rättigheter kunnat drivas.

Saied Tagavi, projektledare för Facklig plattform – Iran, säger att den fackliga kampen i Iran möter många utmaningar, och att svenskt inflytande bör utvidgas även bortom fackligt engagemang. Svenska investerare i Iran kan kräva att mänskliga och fackliga rättigheter ska respekteras i företagens verksamhet.

– Ambitionen är att årligen belysa situationen i Iran för obundna, fria fackföreningar på seminarier och att fortsätta utveckla utbytet, sa seminariets moderator Leif Isaksson, LOs internationella enhet.

Text: Ola Linder