Förenen eder!

Politik är ett verktyg för att lösa intressekonflikter med fredliga medel. Därför arbetar Palmecentret runt om i världen med att få till stånd legitima mötesplatser för politiska uppgörelser.

Vi vet nämligen att fiender som inte möts ofta förblir fiender. Palmecentret har genom åren också engagerat sig för att få rivaler inom och mellan länder att mötas. Oberoende om intressekonflikten har handlat om arbetsvillkor, handel, gränstvister, religionsutövning, etnisk tillhörighet eller ideologi. Just nu är Stefan Löfven drivande i arbetet för möten mellan arbete och kapital i visionen om A global deal.

Efter andra världskriget fanns en utbredd och angelägen enighet att någon måste göras för att inte historien skulle upprepa sig. Man bildade och förstärkte ett stort antal organisationer som skulle ha gränsöverskridande beslutskapacitet. Många av dessa spelar en viktig roll i dag. Men globaliseringen har tilltagit. De som bäst anpassat sig och även drivit den är näringslivet. Det rastlösa kapitalet söker sig snabbt dit vinsterna kan maximeras. Politiken som båda ska tämja marknaden och förebygga och hantera konflikter släpar efter.

Visst ska beslut tas så nära dem som berörs av dem som möjligt. Men när utmaningarna är gränslösa måste också besluten om hur de ska tacklas vara gränslösa. Det gäller således att hitta arenor där gemensamma beslut kan tas. Men det gäller också för arbetarrörelsen, som vet att vår styrka ligger i att gå samman, att organisera sig. En avgörande framtidsfråga ligger därför i arbetarrörelsens förmåga att organisera sig globalt. Det gjordes en gång i tiden när det gäller kravet på 8 timmars arbetsdag.

Nu behövs det igen. Här passar citatet från Karl Marx: Proletärer i alla länder – förenen eder. Men eftersom detta är det sista jag skriver till er som generalsekreterare för Palmecentret vill jag avsluta med att citera den visionäre Olof Palme, från hans tal på Folk och Försvar 1970:

”Visserligen är det internationella samfundet ännu organiserat som en serie av enskilda stater. Enligt folkrätten och FN:s stadga är alla stater suveräna och har alla samma rättigheter. Det politiska uttrycket för suveränitetstanken är nationalism (…) Men ser vi bortom dagens horisont, sätter vi in utvecklingen i ett längre perspektiv ter sig statsgränserna som ganska godtyckliga streck på jordytan. Den egna staten är och förblir en alltför trång ram för samverkan och framsteg. Vad som i detta perspektiv däremot framträder allt tydligare är vad man kan kalla för ödesgemenskapen mellan alla invånare på jorden, mellan alla medborgare i det världssamhälle som en gång ska komma.  

Tack för den här tiden.

Text: Jens Orback

Läs även:
Anna Sundström ny generalsekreterare