Makedonien: Romers rättigheter måste stärkas

Mitt emot moskén, ett kvarter från marknadsgatan, har Romska resurscentret sitt lilla kontor. Centret, som har funnits i tre år, kom till på initiativ av en grupp romska ungdomar som hade deltagit i en utbildning hur man organiserar sig, skapar opinion och påverkar lagstiftningen. Palmecentrets partner, tankesmedjan Progres Institute, arbetar i dag med att på samma sätt utbilda och stödja romska ungdomar som vill engagera sig och förändra.

Medlemmarna ska ta sig vidare

– Av oss som var med från början är det bara jag som är kvar, säger centrets projektsamordnare Fatima Osmanovska, och skyndar sig att förklara varför det inte är något dåligt:

– Det är vårt mål att medlemmarna ska ta sig vidare i samhället. Vid det här laget har de andra fått jobb på ställen som utbildningsdepartementet, UNHCR och inom den privata sektorn.

Romernas ”förkärlek för en kringflackande livsstil har gjort att de inte lagt så stor vikt vid formell utbildning”, skriver en stor internationell guidebok över Makedonien. Men frågan om romernas skolgång är mer komplicerad än så. Det visar inte minst exemplet Šuto Orizari, där tiotusentals romer bevisligen är bofasta.

– Redan från början placeras alldeles för många romer i särskolor, säger Fatima Osmanovska. Det leder till att barnen missgynnas hela livet. De kommer inte in på vanliga gymnasier och de får en svagare ställning på arbetsmarknaden. Sedan blir de förstås inte heller kvalificerade för att antas på universiteten.

Särskolorna får tilläggspeng

De extra bidrag som finns för särskoleelever kan vara en del av förklaringen till att romska föräldrar accepterar barnens placering. Av romerna i Makedonien får 80 procent socialbidrag, som normalt bara är 400 kronor i månaden per familj, oavsett antalet familjemedlemmar. Men även särskolorna får tilläggspengar från staten, och har därför intresse av att fylla så många platser de kan.

Att skolmognadstesterna görs på makedonska kan bidra till att barnen placeras i särskolor, menar Fatima Osmanskova:

– Våra barn lär sig först att prata romani. Vi vill att barnen ska kunna ha med någon som tolkar när de gör testerna.

Denna och flera andra förändringar är på gång, och Romska resurscentret fortsätter att driva på. Centret erbjuder också mer handfast hjälp till romerna i Šutka.

– Alfabetisering för vuxna är efterfrågat, och bryter effektivt mot stereotypen att romer inte vill lära sig, menar Fatima Osmanskova. Tyvärr har finansieringen av programmet tagit slut, men lärarna fortsätter undervisningen ändå.

Hennes kollega Salija Ljatif erbjuder juridisk hjälp och annan vägledning. Två dagar i veckan har hon mottagning på centret, och en dag ägnar hon åt uppsökande verksamhet i hemmen. Störst fokus ligger på hälsofrågor: att ge vägledning om sjukvårdssystemet och patienternas rättigheter. Besökare kan också få råd om privatekonomi och hjälp med att registrera sig hos arbetsförmedlare eller skriva klagomål till olika myndigheter.

– Diskrimineringen mot romer är omfattande inom sjukvården, säger Salija Ljatif.

– Romer får vänta längre och får dålig eller felaktig information. Läkarna tar inte de prover som behövs, och ger inte tillräcklig behandling. Och bara romer måste betala i förskott – mottagningarna och sjukhusen utgår från att vi inte kommer att betala!

Romska resurscentret driver ett program som syftar till att fler romer ska få lika rätt och möjligheter att få jobb inom hälsosektorn. Programmet erbjuder stipendier, mentorskap och sommarläger för medicinstuderande, och för en löpande dialog med myndigheter och beslutsfattare.

En beslutsfattare som engagerar sig är parlamentsledamoten Samka Ibraimoski. Men så är han också ledare för Partiet för romernas fullständiga frigörelse, PCER, och kommer själv från Šuto Orizari. PCER var det första romska parti som bildades när Makedonien blev självständigt 1991. År 2004 gick partiet i koalition med socialdemokratiska SDSM, och Samka Ibraimoski ingår i dag i den socialdemokratiska gruppen i parlamentet. Tankesmedjan Progres Institut samarbetar sedan flera år med SDSM, för att stödja idéutveckling, stärka kontakterna med civilsamhället och bidra till erfarenhetsutbyte med andra politiker. Romska ungdomar deltar i deras olika politiska utbildningar.

Samka Ibraimoski menar att romernas tillgång till sjukvård, utbildning och bostäder är under all kritik, och att regeringen nästan inte gör någonting för romerna.

– De säger att de gjort en särskild satsning på hälsovård för romer. Men det anslaget är på 35 000 kronor – det är löjeväckande! Vad vi ser är i stället att många barn inte vaccineras för att föräldrarna inte har råd, och patientavgifter som i många fall är högre än socialbidraget. Och när vi föreslog att familjerna ska få ytterligare 450 kronor i månaden om barnen går i skolan regelbundet gjorde regeringen förslaget till sitt, men sänkte beloppet till 150 kronor.

I parlamentet diskuteras just budgeten för 2014, och Samka Ibraimovski är upprörd.

– Alla romska förslag har avslagits. Till exempel föreslog vi nya satsningar på bostäder i Šutka. Under debatten i går vägrade ministern att tala direkt till mig, han vände sig istället till en av socialdemokraternas ledamöter när han kommenterade frågan. När jag insisterade på att han skulle prata till mig teg han.

Romer hindras att resa

En annan fråga som engagerar är att romer hindras från att resa ut ur Makedonien. Sedan 2009 behöver medborgare från Makedonien, Montenegro och Serbien inget visum för att besöka Schengen. Men under 2010 ökade antalet asylansökningar från främst romer och etniska albaner i flera EU-länder. När EU-kommissionen, på initiativ av bland annat Sverige, hotade med att återinföra visumkraven skärpte Makedonien gränskontrollen. Nu görs en ”riskanalys” av utresande, och profilering av ”falska asylsökande”.

– Det rör sig helt klart om diskriminering på etnisk grund, menar Samka Ibraimovski. Jag har både familjemedlemmar och partikamrater som har nekats att resa ut, trots att deras papper har varit i ordning. Det är som om vi lever instängda i en bur.

Om Makedonien fick komma med i EU skulle gränserna öppnas:

– Många romer har släktingar i EU, de skulle kunna åka dit för att arbeta och sedan återvända hem. Det skulle kunna bidra till en bättre levnadsstandard för oss.

Samka Ibraimovski och Fatima Osmanovska är kluvna i frågan om vad ett EU-medlemskap skulle betyda för romerna. De menar att romernas situation i Bulgarien och Rumänien har förvärrats sedan länderna gick med i EU.

Fatima Osmanovska minns ett besök i en bosättning i Bulgarien:

– Romerna hade blivit beordrade att flytta ut på ett fält, i hus utan varken vatten eller elektricitet.

Samka Ibraimovski noterar att det bor tre miljoner romer i Bulgarien, men det finns inte en enda rom i parlamentet. I Rumänien finns en miljon romer, men det finns bara en romsk parlamentsledamot.

– Medborgarna i alla EU-länder måste ändra sin inställning till romerna, säger han. Om ett EU-medlemskap säkert ska ge några fördelar för romerna måste det skrivas in villkor om våra rättigheter i anslutningsavtalen.

– Vår bästa tid är nu, säger Fatima Osmanskova. Så länge förhandlingarna pågår har vi tillgång till EU-fonder och vi kan driva på om de förändringar som krävs för att Makedonien ska accepteras som medlem.

Text: Context

Artikeln är tidigare publicerad i Röster från Västra Balkan 2014 (PDF)