Omvärlden måste reagera på vad som händer i Palestina

Under de sju veckor protesterna pågått har israelisk militär dödat 109 människor och skadat minst 12.000. På nyhetssajten Al-Jazeera publiceras namnen på de döda och deras ålder. Det är nästan uteslutande ungdomar under 30 år. Många är barn. De möter döden för att få omvärldens uppmärksamhet på den inhumana verklighet som är deras vardag.

Gaza beskrivs ofta som världens största utomhusfängelse. Det kan låta drastiskt – men det är precis vad det är. 2 miljoner människor instängda och berövade inte bara sin frihet utan också tillgången till mat, vatten, elektricitet och andra grundläggande förnödenheter. FN bedömer att området kommer att vara helt obeboeligt år 2020.

Det är om det protesterna handlar. Om det faktum att 700 000 människor fördrevs från de områden i Palestina som kom att bilda staten Israel under 1948 års arab-israeliska krig. Om det faktum att Israel, i strid med internationell rätt, fortsätter sin ockupation och i rekordfart fortsätter ta palestinsk mark i besittning genom en aggressiv bosättarpolitik.

En medveten politik från en alltmer auktoritär högerregering. En politik som aktivt underminerar möjligheterna till dialog och fred. Under Netanyahus ledning har högergiren i israelisk politik varit minst sagt tvär och landet utvecklas nu i en alltmer auktoritär riktning. Omvärldens kritik har varit ljum och den inhemska oppositionen inte tillräckligt stark för att bjuda motstånd. En gemensam fiende – Palestina – är som vanligt det mest effektiva sättet att samla stöd bakom en stark ledare. Med en mäktig vän – USA – på sin sida är omvärldens protester lätta att ignorera. Med andra akuta kriser såsom Syrien och Jemen riktas uppmärksamheten åt andra håll.

Sakta men säkert blir situationen alltmer ohållbar, sakta men säkert blir möjligheten till en tvåstatslösning alltmer avlägsen. Omvärlden måste reagera medan tid är. Vårt stöd till progressiva krafter i Israel måste öka, liksom pressen på parterna att komma tillbaka till förhandlingsbordet. Om inte kommer listan med namn fortsätta att växa.

Text: Anna Sundström