Palmedagarna 2003: Efter 11/9, Afghanistan och Irak

Vad är viktigt nu? Det var frågan som kopplades till Palmedagarnas inledande paneldiskussion om världen ”Efter 11/9, Afghanistan och Irak”. Några svar var att stärka FN, att arbeta för demokrati, att ge kvinnor mer inflytande på säkerhetsfrågor och att analysera de bakomliggande orsakerna till terrorism.

Panelen bestod av Frida Blom, ordförande för Svenska Freds, Aleksander Gabelic, ordförande för Svenska FN-förbundet, Thomas Hammarberg, generalsekreterare för Palmecentret och Tone Tingsgård, riksdagsledamot och ordförande för Uppsala Arbetarekommun.

Alla fyra var överens om att FN är försvagat efter USA:s krig i Afghanistan och Irak. Att FN nu är i kris är dock inte bara ett resultat av själva Irakkriget, utan lika mycket av tiden innan krigsutbrottet. En tid som präglades av utpressningsliknande agerande från flera länder. Samstämmighet rådde även om behovet av att nu stärka FN:s roll i världen. Men hur skall FN kunna stärkas?

Alexander Gabelic menade att USA, som enda supermakt, har en nyckelroll i detta arbete:

– Det gör en fungerande transatlantisk dialog mellan Europa och USA oerhört angelägen.

Han ansåg också att det trots allt finns centrala gemensamma värden som kan utgöra en god grund för dialog mellan kontinenterna. En dialog som inte bara skall föras på regeringsnivå, utan även med oppositionen i USA.

– Detta är extra angeläget med tanke på att det snart är tid för ett nytt presidentval, menade han.

Frida Blom angav i mer konkreta ordalag vad som kan föra FN ut ur dess nuvarande situation. Hon pekade på att FN:s arbetssätt måste ändras till att bli snabbare och effektivare. Ett led i detta arbete skulle kunna vara ändringar i vetorätten, samt utökade möjligheter till humanitär intervention.

Framsteg har gjorts
Alexander Gabelic tillade att det är viktigt att nämna att folkrätten trots allt har gjort framsteg utanför ramen för FN de senaste åren. Som exempel på detta nämnde han Internationella Brottsmålsdomstolen i Haag. Ett annat exempel var Icke-spridningsavtalet.

Tone Tingsgård deltog i diskussionen i egenskap av vice ordförande i försvarsutskottet. Hon menade att ny mark måste brytas inom det säkerhetspolitiska tänkandet för att uppnå en verklig säkerhet. Det är till exempel viktigt att ha ekonomiska resurser bakom sina ord i diplomatin, menade hon:

– Ett gott exempel på detta är hur en väpnad konflikt kunde undvikas i Makedonien – ett exempel som Anna Lindh ofta använde.

Enligt Tone Tingsgård är det viktigt att de internationella organisationerna kompletterar varandra, och inte konkurrerar med varandra.

– Vi måste arbeta mer med att förebygga konflikter än med att hantera dem när de väl nått så långt som till en väpnad konflikt.

Thomas Hammarberg betonade frivilligorganisationers möjlighet att bidra i förebyggandet av konflikter.

Säkerheten – en kvinnofråga
Tone Tingsgård argumenterade för att kvinnor har en viktigt roll för att stärka säkerhetspolitiken:

– Hälften män, och hälften kvinnor inom politiken skulle leda till en bättre värld.

Panelen var enig om att kvinnornas situation i krig på senare år har uppmärksammats på ett annat sätt en tidigare. Bland annat har sexuellt våld mot kvinnor i krig erkänts som ett mycket allvarligt brott, som kan betecknas som krigsförbrytelse.

– Kvinnofrågorna återfinns för närvarande högt upp på den gemensamma dagordningen bl.a. inom FN, sade Tone Tingsgård.

Ett annat säkerhetspolitiskt problem som Thomas Hammerberg tog upp var illegala vapen.

– Det är ett problem som står utanför demokratisk kontroll. Legal export av vapen garanterar inte att importen är legal även i senare led.

Här menade panelen att Sverige och andra länder inte fullt ut tar sitt ansvar. Som exempel på detta angavs att polisen i Brasilien har beslagtagit svensktillverkade pansarskott hos maffian.

Hur förebyggs konflikter?
Ett exempel som visar hur känsligt det är att försöka analysera konflikternas rötter var den kraftiga reaktion som följde på Ingvar Carlssons och Carl Thams debattartikel med anledning av attacken den 11 september 2001. Upprördheten var stor trots att artikeln inte hade som syfte att urskulda terrorn, utan istället utgjorde ett försök att redogöra för bakomliggande faktorer. Panelen var enig om att den typ av analys som artikeln innehöll är nödvändig för att kunna motverka liknande händelser i framtiden.

– För att lyckas med att förebygga konflikter på lång sikt måste arbetet med att uppnå demokrati komma i främsta rummet. Forskningen visar tydligt på sambandet mellan verklig demokrati och fred, sade Frida Blom och efterlyste ett tydligare konfliktperspektiv i olika biståndsinsatser.

Framtidsfrågor inom FN
Den första publikfrågan röde FN:s Millenniemål. FN:s Generalförsamling har enats om åtta mål som ska uppnås fram till år 2015. Det viktigaste är att fattigdomen då ska vara halverad. Publikfrågan gällde om dessa mål kan uppnås. Panelen var enig om att målen kommer att bli väldigt svåra att nå – men de ansåg också att det vore oerhört radikalt om FN väl lyckades i detta arbete:

– Det skulle innebära att tron på politikens möjligheter skulle bli större för gemene man. Att uppslutningen bakom målen är stor och att Kofi Annan intensivt arbetar med dessa mål skapar förutsättningar för att det ska gå, kommenterade Aleksander Gabelic.

Nästa fråga löd: Bör man flytta FN:s högkvarter från New York till Genève för att markera mot USA:s agerande i världspolitiken?

– Det vore fel att nu straffa USA, svarade Aleksander Gabelic och betonade åter igen behovet av en transatlantisk dialog. Han lyfte fram svenska FN-förbundets goda kontakter med sin amerikanska motsvarighet som ett exempel på hur man kan arbeta med detta.

Sammanfatting:

1. FN:s kris är inte bara ett resultat av själva Irakkriget, utan lika mycket av tiden innan krigsutbrottet.

2. Att USA är ensam supermakt gör en fungerande transatlantisk dialog mellan Europa och USA oerhört angelägen.

3. Folkrätten har gjort framsteg utanför ramen för FN de senaste åren.

4. En verklig säkerhet kräver att ny mark bryts inom det säkerhetspolitiska tänkandet.

5. Internationella organisationerna måste kompletterar varandra, och inte konkurrerar med varandra.

6. Det är positivt att sexuellt våld mot kvinnor i krig erkänts som krigsförbrytelser.

7. Illegala vapnen är ett stort säkerhetspolitiskt problem.

8.Vi måste våga fästa uppmärksamhet på terrorns bakomliggande orsaker.

9. Demokrati har en enorm betydelse för varaktig fred.

10. Millenniemålen kommer att bli väldigt svåra att nå, men det vore radikalt om man väl lyckades. Detta skulle även innebära att tron på politiken stärktes bland världens invånare.

Gustaf Lantz