Palmedagarna 2003: Palmedagarnas inledning: Anna Lindh, Carin Jämtin och FN

Temat för årets Palmedagar, som hölls i Uppsala, var FN, Fred och Folkrätt – ämnen som djupt enagerar inledningstalaren Ingvar Carlsson, ordförande för Olof Palmes Internationella Centrum.

Efter skönsång av a capella-gruppen Blå Congo berättade Ingvar Carlsson att han och Anna Lindh hade träffats på den politiska arenan under många år och i många roller. Han påminde om hur nära Palmecentret Anna Lindh stod. Han uppmanade publiken, som helt fyllde Stora salen i Uppsalas Folkets hus, att hedra hennes minne genom att föra arvet från Olof Palme och henne själv vidare. För att återigen understryka hennes tragiska bortgång hölls en tyst minut.

FN:s framtid
– FN blir det som medlemsstaterna gör det till. Utvecklingen av FN:s legitimitet och arbete kan både försämras och förbättras, sade Ingvar Carlsson.

Ser man till USA:s agerande i Irak-kriget, landets ovilja att betala sina skulder och att regeringen där alltid vill gå sin egen väg, skulle man kunna bli pessimistisk. Det ville dock inte Ingvar Carlsson acceptera, utan han beskrev sin positiva syn på FN:s framtid. Han menade att man inte ska bli för fixerad vid supermakten USA. Genom opinionsbildning och samarbete kan de övriga länderna öka sin styrka. FN måste dock reformeras, huvudsakligen på tre punkter:

– Sammansättningen av FN:s säkerhetsråd måste förändras. Den utformningen grundar sig på den värld vi hade efter andra världskriget. Idag ser världen helt annorlunda ut och detta måste tas i beaktande.

– Folkrätten måste stärkas.

– Säkerheten måste tas på allvar. Man har tagit beslut om att värna minoriteters och även individernas säkerhet. Detta är en oerhört stor och svår uppgift.

Ingvar Carlsson tyckte också att utnämningen av Carin Jämtin till biståndsminister var mycket positiv. Att hon får gå från att sköta biståndsarbetet på Olof Palmes Internationella Centrum till att sköta landets biståndsarbete gladde honom. Han såg sig runt om i den välfyllda salen för att se om hon var där och slutligen smög sig Carin Jämtin fram till podiet och mottog blommor från honom.

Efter att Ingvar Carlsson avslutat sitt inledningstal fick publiken avnjuta ännu en av Blå Congo framförd skönsång om mänskliga rättigheter. Därefter talade tre gäster:

Arlene Santos från Filippinerna
Arlene Santos är partisekreterare för AKBAYAN i Filippinerna, som svensk Socialdemokrati samarbetar med i ett gemensamt utvecklingsprojekt. Hon berättade om den kolonisering Filipinerna varit utsatt för, men menade att Filippinernas folk inte är historiens slavar – trots så många år av diktatur och trots alla brott som begåtts mot de mänskliga rättigheterna. Människorna bygger upp landet, och med stöd från andra länder, som t. ex. Sverige, kan förändringens vindar blåsa starka. Avslutningsvis hedrade Arlene Santos Olof Palme och Anna Lindh, Sverige och det svenska folket.

Apo Leong från Hong Kong
Apo Leong är chef för AMRC (Asian Monotoring and Resource Center) som arbetar med fackliga rättigheter i Kina och Sydostasien. Hans huvudbudskap till Palmedagarnas deltagare handlade om vikten av att tillsammans stå upp mot orättvisor. Han illustrerade det genom ett knippe pennor som han hade samlats ihop under besöket hos samarbetsvilliga organisationer i Sverige. Han visade att det är lätt att bryta en penna, men att bryta alla är svårt.

Nontlantla Skenjana från Sydafrika
Genom att minska de ekonomiska orättvisorna, minska brottsligheten och se utbildning som en rättighet och inte ett privilegium kan Sydafrikas situation förbättras, menade Nontlantla Skenjana från SASCO, South African Strudent´s Congress.

Därefter hedrades Anna Lindhs minne ännu en gång. Talaren poängterade vikten av starka kvinnor, som Anna Lindh, jämställdhet och kvinnors rättigheter. När hon avslutningsvis sa ”strike a woman, strike a rock”, möttes hon omedelbart av en varm applåd.

Josefin Södergård