Palmedagarna 2004: USA-valet – mot ett nytt styre?

– Det finns idag 45 miljoner människor i USA som saknar sjukförsäkring. Om Kerry blir president kommer ungefär 27 miljoner av dem att bli försäkrade. Får Bush sitta kvar blir motsvarande siffra allra högst 10 miljoner människor. Detta visar ganska tydligt hur bilden ser ut. Ingen av dem är perfekt, men Kerry är klart bättre.

Det sa S-studenters ordförande Eric Sundström under Palmedagarna i Göteborg. I panelen deltog även Ann Linde, internationell sekreterare för socialdemokraterna och Carl Melin, valanalytiker. Moderatorn Laila Naraghi benämnde paneldeltagarna som den svenska arbetarrörelsens främsta USA-kännare. Seminariet inleddes med att deltagarna i panelen redogjorde för sin syn på USA och det nära förestående presidentvalet.

Eric Sundström inledde med att kort redogöra för USA:s historia sedan 1935, då landet var tyngt av arbetslöshet och minst sagt hade nog med sig själv. Tio år senare gick de in i andra världskriget och en epok av imperialism och kommersiell utbredning över världen tog sin början. Det är dock viktigt att komma ihåg att olika presidenter har betytt olika typer av USA. Kennedy ville alltid hålla sig till FN, medan republikaner såsom Eisenhower och Reagan fört en mer tveksam politik. Under Clinton ökade förväntningarna på USA igen, men tyvärr var han stundtals otydlig i utrikespolitiken och försatte många chanser. Till viss del berodde detta på att han var tvungen att arbeta med en kongress där han hade majoriteten emot sig, menade Sundström.

Med detta som bakgrund är det speciellt viktigt att inte se valet den andra november enbart som ett presidentval. Hela underhuset samt en tredjedel av överhuset – senaten – byts ut. Det är svårt för en president att verkställa sin politik om den har den lagstiftande makten emot sig. Som det ser ut idag har republikanerna kontroll över alla delar i den amerikanska makten, det vill säga de lagstiftande, verkställande samt dömande organen. De sistnämnda utnämns i princip av sittande president och spelade inte minst en avgörande roll när HD dömde fördel Bush då det var oklart vem som verkligen vann delstaten Florida i presidentvalet år 2000.

Röstar inte efter klasstillhörighet
Carl Molin pekade på att det är viktigt att förstå den politiska plattformen i USA. Jämför man med Sverige finns det stora skillnader. De är inte tillnärmelsevis lika benägna att rösta efter klasstillhörighet. Istället för vår höger-vänsterskala är det en skala från liberalism till kulturkonservatism som kan beskriva väljarbeteendet. Republikanernas viktigaste väljargrupper är bland andra djupt religiösa, de från södern eller landsbygden och privilegierade vita män. Demokraternas väljare återfinns främst bland afroamerikaner, högt utbildade kvinnor och fackföreningsanslutna. De mest avvikande i båda grupperna är faktiskt de privilegierade männen respektive arbetarfamiljerna, vilka ju skulle ha passat väl in på en svensk höger-vänsterskala.

Molin redogjorde vidare för vilka strategier de olika partierna har för att vinna valet. Republikanernas kärnväljare tycker att det är viktigt med skattesänkningar, domare som är emot abort samt rätten till vapeninnehav. För att vinna de så kallade ”swing voters” talar republikanerna även om utbildning, jordbruk och medicin för äldre. Demokraterna försöker att förskjuta debatten till att handla om välfärd istället för krig. De har i högre grad koncentrerat sig på att mobilisera sina egna väljare jämfört med att vinna de osäkra.

Ann Linde förde samarbetet mellan de svenska socialdemokraterna och de amerikanska demokraterna på tal. Hon började med att själv ifrågasätta ett samarbete med ett parti som uppenbarligen står så långt till höger om det svenska socialdemokratiska partiet, och fick senare även många frågor angående detta. För det första är demokraterna inte ett parti på samma sätt som våra svenska, utan en partiallians. Där ryms allt från vad vi betraktar som höger om folkpartiet till Gudrun Schyman, dock inga som kallar sig kommunister. Linde menar att eftersom USA spelar så stor roll i världspolitiken är det också viktigt att ha ett samarbete.

Linde framhöll att även om det finns uppenbara skillnader mellan Europa och USA, får man, precis som Sundström tidigare påpekat, inte glömma bort att dagens USA är styrt av republikaner. Svensk media ger en bild av att alla amerikaner har ungefär samma åsikter. Anti Bush blir lätt anti USA, vilket är synd eftersom en president som är demokrat faktiskt gör skillnad både inrikes- och utrikespolitiskt. Ett åskådliggörande exempel är att 80 % av demokraterna är positiva till ett samarbete inom FN, medan samma siffra för republikanerna endast är 40 %.

Religionen viktig faktor
Alla paneldeltagarna tryckte på att man måste försöka förstå det amerikanska samhället för att förstå vilken politik som går att driva. Det går inte att vinna ett val genom att begränsa rätten till vapeninnehav när de återfinns i vartannat amerikanskt hem. Det är också ett land där 80 % av befolkningen anser sig vara religiösa. En gemensam faktor för Bushs väljare är det att de går i kyrkan en gång per vecka. Det är en situation som är svår att föreställa sig för oss i Sverige.

Panelen fick frågan om huruvida ett valdeltagande av svensk storleksordning skulle förändra den politiska bilden i USA. Molin påpekade att det är svårt att jämföra valdeltagandet mellan länderna eftersom valsystemen ser så olika ut. I USA röstar man först när man har fast boende, varför ett valdeltagande kring 50 % skulle kunna jämföras med 70 % i Sverige. Att det skulle finnas en stor massa av ett trasproletariat som aldrig röstar slog han fast som en myt.

Det kom även frågor om medias roll i opinionsbildningen samt vilken roll den fristående presidentkandidaten Ralph Nader kan spela. Vad gäller Nader var ingen i panelen särdeles positivt inställd. Han står längre till vänster än Kerry, men har inte den minsta chans att vinna presidentvalet. Tre fjärdedelar av dem som röstar på Nader skulle annars rösta på Kerry och Nader ställer bara upp i de delstater där det är jämt mellan de båda andra kandidaterna. Detta betyder att han mycket väl kan avgöra presidentvalet, till Bushs fördel. Att Nader får pengar från samma håll som Bush visar hur tydligt det är att Kerry förlorar på hans kandidatur. Oavsett om Nader slåss för principer eller är ute efter egotrippar blir effekten att de fattiga drabbas, i och utanför USA.

Tankesmedjor sätter politisk dagordning
Angående media spelar tankesmedjorna en stor roll i USA. De sätter den politiska dagordningen. Dessvärre har de konservativa tankesmedjor betydligt större resurser. Dessutom är en av de största tv-kanalerna – Fox News – uttalat pro-republikansk. Man får dock inte glömma lokala nyhetsmedia som kan ha en stor betydelse. Fox spelar roll, men allt är inte nattsvart.

Vad kommer då att bli de konkreta skillnaderna om Kerry blir vald till president? Gällande utrikespolitiken menade Linde att en demokrat som president innebär bättre internationella relationer, en annan inställning till exempelvis miljö och Internationella brottmålsdomstolen.

Vad gäller inrikespolitiken tog hon fasta på fyra områden; en barn- och familjepolitik som innebär fler daghem samt skolor till alla områden, även i förorterna. Vidare vill Kerry stärka fackföreningarna och vill inte se en privatisering av pensionerna. När det gäller miljöfrågor är Kerry benägen att ge fler restriktioner på utsläpp och liknande.

Sundström framhöll två områden som särskilt viktiga. Det första är att Bush vill satsa pengar på skattesänkningar för de rikaste medan Kerry hellre satsar på sjukförsäkringar. Detta är en bild som visar skillnaderna i det mesta av de båda presidentkandidaternas politik. Det andra är universiteten och utbildningsväsendet. Kerry har framfört ett förslag som går ut på att om man genomför någon typ av civiltjänstgöring under två år ska den amerikanske staten betala en collegeutbildning. Han har även diskuterat kring huruvida finansiering av studier skulle kunna vara avdragsgillt på skatten.

Molin avslutade med att påpeka att nästa president kommer att avgöra sammansättningen även i Högsta Domstolen. Denna kommer i sin tur att besluta om bland annat homosexuellas rättigheter och rätten till abort. Vi kommer även att se skillnader i om det blir ett USA som främst ser till sina egna intressen och där den starkes rätt gäller, eller ett USA med mer idealistiska mål. USA är en stormakt som spelar roll, vare sig vi vill det eller ej.

EMMA LINDELÖF