Palmedagarna 2005: Laila Freivalds: Det finns inget alternativ till FN

Som väntat fick utrikesministrarna åka hem från FN: s senaste toppmöte med ett urvattnat, men dock godkänt förslag till sina hemländer. Det som saknades var bland annat en definition av terrorism, kriterier för säkerhetsrådets våldshantering och en ny konvention om massförstörelsevapen. Laila Freivalds var trots många bakslag optimistisk och talade om behovet av att sätta resultaten i ljuset av hur världen såg ut för bara några år sedan. För trots att många delar fallit bort i förslaget kunde man ena sig om en rad olika ståndpunkter kring miljö, handelns betydelse för utvecklingen i världen och hur man tillsammans bygger upp ett land efter krig. Toppmötet beslutade också att inrätta ett råd för mänskliga rättigheter och ta ställning för en policy om våldsförbud som säger att det är samfundets skyldighet att ingripa i folkmord och krigsförbrytelser.

– Det tas inga stora steg framåt, men det är de små stegen som ger förändring. En svår men viktig uppgift att genomföra reformerna ligger framför Sverige som innehavare av FN:s  ordförandeskap detta år, sade Laila Freivalds.

Sverige beroende av folkrätten

Laila Freivalds talade om folkrätten som ett av de viktigaste instrumenten för att få till stånd överenskommelser och avtal mellan länder.

– Folkrätten är så mycket mer än ett regelverk Den ger ett språk att använda för att kommunicera och för att kunna överbrygga meningsskiljaktigheter. Folkrätten är en källa till gemensamma värderingar och principer. Sverige har som ett litet land i världen behov av ett starkt internationellt regelverk.

– Folkrätten behövs för att vi ska kunna fortsätta bygga upp vår välfärd som i många avseende bygger på att vi exporterar och handlar med omvärlden, kommenterade Freivalds.

Folkrätten ska skydda den svaga i samhället och tar ställning för en fredlig tvistlösning, likhet inför lagen, respekt för mänskliga rättigheter, rättstaten som norm och ett gemensamt ansvar för vår planet. Det är inom den ramen som den internationella politiken förs även om den är svårtolkad och full av luckor.

– Det behövs förstärkningar av de institutioner som stärker folkrätten, men  bristen på politisk vilja sätter ofta käppar i hjulet för en sådan utveckling, sade Laila Freivalds.

Ny syn på mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter, temat för årets Palmedagar, tillägnades också några ord. Laila Freivalds framhöll att det skett en förändring i synen på mänskliga rättigheter.

– Det har gått från att handla om nationers rätt till att handla om individens rätt, sade Laila Freivalds och betonade hur viktigt det är att vi måste kunna ingripa när länder bryter mot mänskliga rättigheter. Som en liten framgång, men ändå positiv överraskning kunde Freivalds berätta att USA backat en bit vad gäller den internationella brottsmålsdomstolen.

– På initiativ av Kanada kunde FN så äntligen också ställa sig bakom klausulen, ”Responsibility to protect”. Den ger en ny syn på suveränitetsprincipen som innebär att man vid inre konflikter i ett land inte bara ska respektera dess rätt att bestämma över sig självt, utan också respektera människors rätt att få hjälp när de utsätts för övergrepp.

– Först och främst är det varje lands ansvar att skydda sina invånare men sedan har det  internationella samfundet rätt att gå in, sade Laila Freivalds och menade att det också blivit mer legitimt att kritisera de länder i FN som kränker de mänskliga rättigheterna.

Aleksander Gabelic höll med Laila Freivalds om de många framsteg som skett på MR-området under toppmötet och påminde åhörarna om det FN som varken kunnat förhindra folkmorden i Rwanda eller Somalia.

– Den som säger att detta var självklart för ett och ett halvt år sedan är inte rättvis, sade Gabelic. Han lyfte dessutom upp USA:s erkännande av Milleniemålen under toppmötet.

– Det är ett oerhört genomslag om USA faktiskt gjort en kursändring vad gäller synen på mänskliga rättigheter och det internationella samarbetet.

En global ungdomspolitik

Åsa Bjering, LSU: s ordförande, blev en frisk vind i samtalet när hon tillförde ungas perspektiv och utgångspunkter för FN-arbetet. 48 procent av världens befolkning är yngre än 24 år. Av det antalet lever 88 procent i utvecklingsländer och nästan hälften lever på mindre än två dollar per dag. Av 88 miljoner arbetslösa i världen är varannan mellan 15 till 24 år. Den vanligaste dödsorsaken är unga kvinnors graviditet och flera miljoner ungdomar lever idag med hiv/aids. Åsa Bjering ställde frågan om vad Sverige kan göra för att ungdomspolitiken ska bli en levande och viktig del i FN:s arbete.

– Hur får unga människor ett mer centralt inflytande i världssamfundet? För inte är det unga kvinnor – utan gamla gubbar – som utgör stater och regeringar, sade Åsa Bjering och uttryckte det pinsamma i att inte ens EU-länderna gjort något för att förbättra ungas sexuella och reproduktiva hälsa eller minskat överrepresentationen i arbetslöshetssiffrorna.

Laila Freivalds tog till sig av kritiken och menade att vi inte har någon framtid om det inte finns unga och barn som kan utveckla våra samhällen. Men hon tillade att frågan om ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa under FN-toppmötet fått ett så pass positivt välkomnande att det till sist fanns så mycket kvar att USA var tvungen att begära röstförklaring om skrivelserna som man menade inte fick innehålla rätten till abort.

– Det om något var pinsamt – när USA som enda land röstade tillsammans med Vitryssland och Kuba!

Inga alternativ till FN

Faraj Abuseifan, åhörare och internationell ombudsman på SSU, frågade Laila Freivalds om den nya klausulen, ”Responsibility to protect”, kunde tolkas som att världssamfundet har rätt att ingripa till försvar för palestiniernas rättigheter i Mellanöstern. Freivalds svarade att principen för ingripande gäller när en stat inte skyddar sin befolkning.

– När det gäller Israel så är det ett land som har tagit den uppgiften på största allvar, ja, på ett alldeles för stort allvar kanske, svarade Freivalds men uttryckte också att det rör sig om ett försvar som samtidigt omöjliggör för palestinierna att leva ett normalt liv.

– När Israel bygger på ockuperad mark – då är det ett brott mot mänskliga rättigheter där vi kan ingripa genom att protestera.

En annan åhörare frågade om det inte var lika bra att lägga ner FN som för länge sedan tappat taget kring världen där det i realiteten bara är ett få antal länder som styr. Freivalds kontrade med att ifrågasätta om alternativet till en reformering av FN verkligen är att skrota 60 års arbete för att komma dit vi är idag.

– Det finns inget alternativ till FN. Vi måste bygga vidare på det vi har, avslutade Laila Freivalds.

Text: Caroline Andersson