Palmedagarna 2005: Minoriteternas rättigheter

Fotografen Johan Lundberg har rest mycket på Västra Balkan med stöd av Olof Palmes Internationella Center. Han har följt romernas situation i Albanien och dokumenterat deras liv på svartvita bilder. I Albanien bor 3, 4 miljoner människor, varav 100 000-120 000 är romer. Romerna tros ha kommit till Albanien från Indien i början på 1400-talet och de bor utspridda över hela landet. Under Enver Hoxhas kommunisttid var romer i Albanien, till skillnad från många romer i Östeuropeiska länder, välintegrerade i det albanska samhället. Deras situation förändrades drastiskt efter kommunismens fall. I dag lever romer i utanförskap och är hårt diskriminerade. Medan Johan Lundbergs bilder rullar under seminariet, berättar han om sin erfarenhet och de första kontakterna med romerna i Västra Balkan.

– Trots fattigdom och utstötning från andra folkgrupper verkar romska barn vara gladare och lyckligare än andra barn säger Johan Lundberg.

Denna tanke fick honom att studera romerna närmare i olika delar av världen. Han fascinerades och fastnade för romernas levnadssätt i Västra Balkan.

Att komma in i romernas sammanslutning är väldigt svårt för en utomstående. För Johan Lundberg underlättades kontakten genom att han lärde sig språket. Bilderna som visades under seminariet avspeglade romernas svåra position och levnadsförhållande i Västra Balkan. Romer möter stora sociala och ekonomiska problem på hela Balkan. Dessutom utsätts de för våld, förföljs och diskrimineras. Johan Lundbergs bilder återger romernas situation i Kosovo efter kriget 1999, då de flesta lämnade sina hem. En stor del av Kosovo-romerna har flyttat till Makedonien och de som bor kvar lever avskilt i norra delen av staden Mitrovica. De makedonska myndigheterna behandlar inte romer särskilt väl, men trots det har romerna bättre ställt i Makedonien än i t.ex. granlandet Grekland som är medlem av EU, menar Johan Lundberg. Han anser att den Europeiska Unionen bör ta mer ansvar för romernas mänskliga rättigheter. EU-utvidgningen år 2004 innebar att cirka tre miljoner romer kom med som nya EU-medlemmar. År 2007 kan siffran fördubblas till sex miljoner när en ny EU utvidgning kan komma att äga rum. Johan Lundberg anser att ASSA Zeigets i Tirana kan vara en förebild för hur man går till väga för att integrera romer i samhället.

Finns det en romsk identitet?

Romer kan inte identifieras som en homogen grupp. Skillnaderna bland romer är oerhört stora. De kallar sig romer, zigenare, egyptians och ashkali. Johan Lundberg anger att hans avsikt med bildprojektet i Västra Balkan var att påverka vår syn och fördomar som romer möter idag av andra.

-Det är viktigt att poängtera att vi kan lära oss mycket från romerna, avslutar Johan Lundberg.

Under seminariet deltog också Blendi Ceka från den albanska organisationen ASSA Zeigets som är verksam i Tirana. Han berättar om romernas situation i dagens Albanien och ASSA Zeigets verksamhet i stadsdelen Kinostudio i Tirana. Romerna i Albanien är definierat som en kulturell och lingvistiskt minoritet med garanterade rättigheter av landets konstitution. Romerna kan utöva sin tradition, kultur och språk. Blendi Ceka berättar att den albanska regeringen har jobbat hårt de sista fem åren för att förbättra minoriteternas rättigheter som är en av de viktigaste villkor som ställts till den albanska regeringen för att få komma med i den europeiska familjen.

Svårigheterna att integrera romerna i samhället är många. De största problem som romerna har i Albanien är brist på utbildning och hälsa, menar Blendi Ceka.

ASSA Zeigets bedriver psykosociala aktiviteter i sin verksamhet. Målgrupper är barn, kvinnor och ungdomar från den romska befolkningsgruppen. För ungdomar fokuserar aktiviteterna att höja utbildningsnivån och professionella kunskaper för unga killar och tjejer. Att öka medvetandet om hälsa bland romer är mycket viktigt menar Blendi Ceka. Han anser att den traditionella vårdformen bör övergå till hälsoinstitutioner. ASSA Zeigets syfte med sin verksamhet är att bidra till att utbilda romer till experter inom olika områden. Det primära målet är att bygga upp resurser till utbildning och hälsovård. För att integrera romer i samhället är det mycket viktig att de engagerar sig och att de omfattas av landets institutioner säger Blendi Ceka. Organisationen ASSA Zeigets uppmuntrar romerna i Tirana att aktivt delta i samhällslivet och i beslutsprocessen. Roma ledarna har stor betydelse för identifiering av romer som en folkgrupp tror Blendi Ceka. Utgångspunkten är att integrering av romer sker på deras villkor traditionellt och kulturellt föreslår ASSA Zeigets representanten på seminariet. Det är viktigt att romerna tar egna initiativ till att förbättra sina levnadsförhållanden och den dåliga infrastrukturen.

Romernas traditioner försvårar integreringsprocessen på många sätt t.ex. tidiga giftermål, bortgifte, och att få barn – i synnerhet väldigt få flickor – fortsätter till gymnasieskolan. År 2002-2003 fortsatte ingen vidare till gymnasieutbildningen. Därför beslutade ASSA Zeigets att följa upp och assistera några elever på grundskolan för att senare uppmuntra dem att fortsätta vidare till gymnasieutbildningen. ASSA Zeigets har haft ett annat projekt som stöds av Palmecentret på Sharra soptippen i Tirana. De flesta som bor på Sharra är nomader. En affärsverksamhet med återvinning av skräp på soptippen startade på ASSA Zeigets initiativ.

Förutom romerna finns det även en grupp albaner från norra regionen som är utstötta i samhället. Men de kan ha det lättare att komma in i samhället och skaffa sig nya kontakter medan det för romer nästan är omöjligt. Men trots alla svårigheter och fattigdomen, är romerna ett lyckligt folk i sitt sätt att leva, säger Blendi Ceka.

Jan Ottoson representerade romer i Sverige och deltog under seminariet imponerades av ASSA Zeigets arbete i Albanien. Han menar att organisationen är en bra förebild för hur man romer integreras i samhället. De flesta romer i Sverige är protestanter – liksom i andra länder har man tagit över landets religion. 21 romer har bildat föreningen Romska Socialdemokrater i Sverige. Till skillnad från länderna i Balkan har romer i Sverige större möjligheter och friheter men fortfarande finns det brister menar Jan Ottoson och belyser att det fortfarande saknas romska lärare och böcker. I Sverige finns det en myndighet som skyddar romer mot diskriminering säger Jan Ottoson. På motsvarande sätt finns det möjligheter att överklaga beslut i den Europeiska Domstolen. Framtiden är ljus för romerna i Sverige avslutade Jan Ottoson.

Text: Safete Beqiri