Palmedagarna 2006: Har du chattat med din granne?

Statsvetare har i flera år pratat om vilket val som kommer att bli det stora IT-valet; då nätet och de nya interaktiva teknikerna på allvar påverkar valutgången.

– Jag tror den frågan slutligt är avgjorde nu, sade Lars Ilshammar, historiker och IT-debattör.

I det senaste valet såg vi nya partier uppträda på scenen som undantagslöst hade formerats kring nätet. Dessa partier började inte med en namninsamling eller med ett möte på folkets hus. Det var kring webbplatsen som de byggde upp sin politiska kampanj. Nätet, inte torget, blev den grundläggande mötesformen. Men vi såg även andra exempel på IT-relaterade frågor som, menade Lars Ilshammar, kom att avgöra utgången. Det var smutskastning på internet, fildelning i debatten och så förstås folkpartiets spionskandal, en motsvarighet till Watergate fast på nätet.

– Plötsligt fick internetrelaterade nyheter storpolitiska konsekvenser. Det var inte så förvånande att det var en ”bloggare” och inte en kvällstidningsmurvel som grävde fram uppgifterna som så småningom ledde till två ministrars fall, konstaterade han.

Nätet har under sin nu tioåriga karriär omformat världen på många sätt. Inte minst har det påverkat människors beteende. Saker och ting tycks hända med oss när vi rör oss mellan den verkliga och den virtuella världen. Frågan är hur det påverkar oss som samhällsmedborgare och i slutändan vår demokrati? I samma stund som man knappar in www i adressfältet träder man in i gränslös värld där det mesta ligger öppet fram ens fötter; här samlas terrorister och kriminella, men också människor som förälskat sig i baltisk folkpoesi och argentinsk tango; ungdomar samlas kring communitys och bildar egna slutna världar, en del för att bedriva självmordskult, andra för att hänge sig åt ponnyridning.

Vad betyder allt detta ur ett demokratiperspektiv och vem har ansvar för att bygga ut de digitala motorvägarna? En tredjedel av befolkningen är idag utestängda från den nya informationstekniken, vad kan man göra för att minska IT-klyftorna i samhället?

Det diskuterades på seminariet: ”Har du chattat med din granne?” med Johan Forsberg, Medie- och strategikonsult på TV4 som även var med och skapade Lunarstorm samt Lars Ilshammar, historiker och IT-debattör. Samtalsledare var journalisten Annika Olsson.

Nytt sätt att förstå världen

Lars Ilshammar jämförde internets genombrott med järnvägarnas utbyggnad och den geografiska landhöjningen efter istiden. Varje gång har det gett upphov till nya kommunikationer och påverkat vårt sätt att förstå världen.

– Jag brukar tala om tre landhöjningar. Den första var den bokstavliga landhöjningen, när landskapet bildades efter istidens slut och höjde sig över vattnet till öar, åsar och berg. Landsträckningens form blev avgörande för vad man uppfattade som långt borta eller nära. Detta handlade om hur lång tid det tog att ta sig dit, inte om antalet kilometer, konstaterade han.

Den industriella landhöjningen i mitten av 1800-talet innebar nästa steg, då den nya tidens tekniska underverk anlände. I Mellansverige började ett antal privata bolag att bygga de första järnvägssträckorna, längder av räls lades och knöt ihop landet.

– Det dröjde inte länge innan samhället insåg att man hade ett ansvar för att bygga ut infrastrukturen och kommunikationerna så att det blev möjligt att ta sig även till norra delarna, inte minst för att för att kunna utnyttja skogen och vattenkraften.

Med järnvägen fick vi en helt ny geografi. Nya platser växte fram och blev metropoler: Hallsberg, Ånge, Avesta, Nässjö. Kring dessa nya platser rörde sig mycket folk och här slog nya idéer rot.

Idag står vi vid den tredje landhöjningen, den digitala, menade Lars Ilshammar.

– Vad vi ser är digitala öar som stiger upp ur det analoga havet och som förbinder helt nya landskap och som återigen ändrar det vi ser som nära och långt borta.

Denna digitala landhöjning påverkar vårt sätt att vara och uppfatta världen, på samma sätt som den geografiska eller den industriella landhöjningen, enligt Lars Ilshammar.

Sammanhangen har blivit större och platsens betydelse jämförelsevis mindre.

Internet bär med sig tre fundamentala egenskaper: snabbhet, interaktivitet och gränsupplösning, enligt Lars Ilshammar.

– Med oerhörd snabbhet kan man få reda på saker som sker på andra sidan jorden, vara delaktig och bli en global medborgare. Man är inte bara mottagare utan har också möjlighet att vara interaktiv, att skicka budskap tillbaka.

Lars Ilshammar pratade om total gränsupplösning.

– Internet är en plats utan gränser. Här finns ingen polis, ingen tull och ingen hastighetsbegränsning.

Det är lockande vision men också en stor utmaning, menade Lars Ilshammar. Alla gamla maktstrukturer som vi känner till, inklusive demokratin, sätts under press.

– Det demokratiska systemet är varken snabbt eller gränsöverskridande.

En av de stora utmaningarna handlar om den digitala klyfta som uppstått, konstaterade Lars Ilshammar. Klyftan mellan de som har och inte har tillgång till den digitala världen. Endast drygt 2 % av Afrika har idag möjlighet att koppla upp sig med bredband, vilket kan jämföras med cirka 80 % i USA. Men skillnaderna skär också rakt genom generationer och samhällsklasser i Sverige.

– Jag hittade inte ett ord i regeringsförklaringen om IT-frågorna och det är skrämmande. Det är en politisk fråga, på samma sätt som utbyggnaden och tillgången till järnvägen på 1900- talet.  Ska vi acceptera att 1/3 av befolkningen inte har möjlighet att delta?

Som exempel nämnde han den nya regeringens förslag att skrota persondatorreformen som infördes för att öka människors ekonomiska möjligheter att skaffa sig dator och uppkoppling. Detta skulle kunna få negativ påverkan på utbyggnaden av bredbanden i Sverige, trodde han.

Nya villkor för kommunikation

Hur påverkas vårt beteende av den nya digitala landhöjningen? Johan Forsberg var med och startade Lunarstorm, en av Sveriges mest besökta webbplatser och en stor mötesplats för ungdomar. Han menade att vi gått från informationssamhället till interaktionssamhället, med nya villkor för hur kommunikation kan bedrivas.

– Företagande och politik liknar alltmer en familjesituation, konstaterade Johan Forsberg.

– Förr räckte det med att ha en stor mun. Idag måste man ha öron också. Det räcker inte att ett företag säger att det är trevligt, det måste helt enkelt visa det.

Det är nya villkor som gäller.  Idag pratar vi fortfarande om när Per Oscarsson drog ned byxorna i Hylands Hörna, trots att det gått 30 år sedan dess.

– Hur många tror att någon kommer att berätta att de sett Linda Rosing ha sex i tv om tre decennier? Ingen kommer att minnas det och vi har redan glömt vad killen hette, konstaterade Johan Forsberg.

Möjligheterna är idag stora för de som vet hur man kan utnyttja de interaktiva platserna. Problemet är att så få beslutsfattare insett detta. Ett exempel kunde vi se under tsunamin 2004, menade Johan Forsberg, som då var chef för Lunarstorm.

– Kyrkorna stod öppna och alla väntade sig att det skulle välla in ungdomar. Men kyrkorna stod tomma. Men på Lunarstorm märkte vi snabbt att de unga ville prata om det som skedde. Det var enormt mycket aktivitet hos oss på Lunarstorm. Vi försökte få politiker och beslutsfattare att komma in och uttala sig men trots detta tog det en veckan innan någon gjorde det.

Detta glapp mellan beslutsfattare och ungdomarna är ett problem, menade Johan Forsberg. Ungdomarna är på internet, inte på DN debatt.

– Ungdomar upp till 35-årsåldern är fostrade i interaktionssamhället och de är inte längre beredda at ta emot information enbart genom traditionella medier, konstaterade han.

Det sägs ibland att ungdomar är mindre intresserade av politik och samhällsfrågor, men det håller inte Johan Forsberg med om.

– Det förekommer mängder av politiska diskussioner på nätet just nu. Jag skulle snarare påstå att diskussionen bland de unga aldrig varit så livlig som idag. Problemet är att våra politiska strukturer inte lyckas fånga upp detta.

Det handlar om en klyfta mellan beslutsfattare och ungdomar men också generellt mellan generationerna.

– För första gången har vi en ung generation som är bättre än sina lärare på det som ska läras ut. Att vara datalärare måste vare en mardröm. Tänk er att varje dag behöva möta elever som kan det här bättre än du. Vi måste ändra utbildningen så att eleverna blir lärare åt sina lärare.

Samhället på internet

Panelen tycktes enig om att samhället på internet inte är värre och konstigare än samhället i den verkliga världen. Men publiken hade många frågor om hur nätet som plats skulle kunna bli tryggare från mobbning, pedofiler och andra vuxna som söker sig in på ungdomars chattsidor och communitys med egna syften.

Johan Forsberg menade att problemet är att samhällets myndigheter och institutioner inte koordinerar sig.

– När vi pratar om narkotika så tar man ju för givet att myndigheterna har koll på vad som sker i samhället. Men när det kommer till nätverkssamhället så upphör plötsligt all koordinering. Knappar man idag in www på skärmen så lämnar man den reglering vi som medborgare är vana vid, konstaterade han.

– Om det dyker upp självmordslarm i verkligheten så vet alla vad de ska göra, men när det sker på internet så blir alla plötsligt handlingsförlamade, menade Johan Forsberg.

Lars Ilshammar betonade däremot att det är viktigt att hålla reda på vad som är olagligt och vad som är olämpligt när man pratar om behovet av kontroll av aktiviteterna på internet.

– Ibland tycker jag att det blir väl stora rubriker när det skett något på internet. Man ropar på nationella insatsstyrkan när det som egentligen saknas är vanligt hederligt folkrörelseengagemang, vanliga människor som deltar och skriver sin mening.

– Ibland har vi en tendens att se mellan fingrarna för saker som sker i verkligheten medan vi blåser upp det som sker på nätet. Så var det också med radion på 30-talet. Jazzen skulle förstöra den nordiska ungdomen. Men jag tror det kommer att gå över i samma stund som internet sjunker in i vår verklighet och vardag, sade Lars Ilshammar.

Johan Forsberg höll med om att moralpanik i sig kan vara farligare än något annat. Men han underströk att vi behöver en samlad syn på hur vi ska hantera det nya interaktionssamhället.

– Jag tycker t ex att det är märkligt att vi har en idrottsminister men vi har ingen communityminister! Med tanke på hur många ungdomar som är ute på nätet och fostras där borde vi kanske ha det?

Men det höll inte Lars Ilshammar med om.

– Vi ska inte ha en sådan minister. Problemet är just att vi hela tiden betraktar IT som något som finns vid sidan om när det i själva verket borde vara tvärtom. Detta tänkande förstärks bara om man dessutom utser en särskild minister och ett särskilt departement. Det finns inga mirakelsvar, slog han fast.

Text: Martin Wicklin