Palmedagarna 2006: Socialt entreprenörskap

Dessa frågor diskuterades under seminariet som arrangerades av det fristående nätverket Global Utmaning under Palmedagarna. Erika Augustinsson, kommunikationsansvarig på Global Utmaning, inledde med att problematisera begreppet globalisering.

– Globalisering betyder olika för olika personer. Idag råder olika attityder och det har uppstått en förvirring kring begreppet.

Augustinsson vill komma bort från diskussionen ”för eller emot globalisering”, och menar att det behövs en debatt kring globaliseringen som ett faktum. Egentligen är globaliseringen inget nytt fenomen. Frågan är hur vi ska förhålla oss till och navigera i en värld där utvecklingen går allt snabbare, aktörerna blir fler, handeln ökar och likaså konkurrensen.

Med globaliseringen blir det viktigt att gemensamt arbeta för ökad kunskap och förståelse, att skapa mötesplatser och öppna upp för diskussion. Viktigt är att motverka den rädsla, diskriminering, främlingsfientlighet och protektionism som lätt uppstår i ett omvälvande samhällsklimat. Det innebär ett förändringsarbete som för med sig både utmaningar och möjligheter, fortsätter Augustinsson.

– Det är inte alltid lätt att enas när det finns olika agendor. Men möjligheterna finns där, det viktiga är att ge förutsättningar för dialog.

Det gäller att söka gemensamma lösningar och göra det bästa för att ta tillvara människors olika kompetenser. Kunskap behövs för att möta globaliseringen.

– Man måste veta hur man hanterar den för att kunna styra den.

Global Utmaning har funnits sedan 2005 och länkar samman ett tjugotal ledande samhällsaktörer i landet. Det rör sig om ett gränsöverskridande samarbete med och mellan olika fackföreningar, stiftelser, fonder, företag och enskilda personer. Tanken är att lyfta fram frågor som rör demokrati, hållbar utveckling, jobb, säkerhet och välfärd ur ett globaliseringsperspektiv. Olika ämnesområden sätts samman genom att människor från olika sektorer i arbetslivet möts och utbyter erfarenheter.

I seminariet medverkade också Soledad Piñero, konsult i socialt entreprenörskap, med det egna företaget Diferencia. Hennes drivkraft i livet har varit att kämpa mot de strukturer i samhället som leder till rasism och utanförskap. Hon menar att företagandet har en viktig roll i att visa vad som är möjligt och att skapa förändring.

– Att säga är en sak, att göra en helt annan. Det som avgör är den värld man är med och skapar.

Socialt entreprenörskap kan med företagsformen och dess mekanismer till grund vara ett effektivt sätt att driva samhällsförändring. Tre kännetecken för sociala företag är att de främst drivs med sociala mål, att målen uppnås genom handel och att de är organiserade enligt demokratiska principer. Syftet är att målinriktat och effektivt arbeta med, inte för, vissa grupper. Sociala företag sätter också press på företag i stort att tänka på det omgivande samhället. Dialogen mellan näringsliv och ideell sektor såväl som offentlig, behövs för att skapa den förändring vi vill se och leva efter de principer vi förespråkar.

Det finns många som är intresserade av att starta sociala företag, säger Soledad Piñero. Men samma ramar och strukturer gör sig fortfarande gällande för att komma igång, inte bara ur ekonomisk synvinkel. För den som är ensam kan det vara svårt att veta hur man går till väga. Ett sätt att underlätta är att starta kurser och seminarier där både ungdomar och vuxna, människor med olika språk och bakgrund, kan samlas. Det gäller att nå ut med information och konkreta råd, och inte minst att få makthavare att driva de här frågorna för att ett annat tänkesätt på företagande ska få grogrund.

Karin Stenmar är en av initiativtagarna till företaget Dem Collective, som säljer rättvisemärkta och ekologiskt tillverkade textilprodukter. Hon berättar om de praktiska och teoretiska delarna med att förverkliga ambitionen ”att göra saker på ett schysst sätt”. Något speciellt intresse av att driva ett företag fanns inte i början, men med den egna medvetenheten om vad man ville åstadkomma och tron på att det var möjligt, blev företagsformen ett sätt att bygga upp en plattform.

– De idémässiga kriterierna finns i grunden, medan företaget blir en ram.

Det finns mycket att vinna på att hitta en form för att jobba konkret, och där man kan integrera sig själv i det man tror på, säger Karin Stenmar. En stor del handlar om ekonomi, att fråga sig var man lägger resurserna, men också att se vad som händer, vad man gör och hur produktionen ser ut. Bilden av företag som ”onda” lever kvar men kan ifrågasättas till förmån för socialt ansvarstagande ur ett långsiktigt perspektiv. Modeindustrin är ett exempel på hur kritiken mot den sätter ribban och företag blir alltmer intresserade av att ta ansvar. En ohållbar företagskonsumtion med pressade priser gör att efterfrågan växer på produkter som tillverkas på ett sätt där samverkan, fortbildning och nya jobb går före ekonomiska vinstintressen. Mycket kan göras för att förbättra lokala förhållanden, förhindra att människor utnyttjas och se till att det finns goda avtal mellan alla inblandade.

Text: Cia Lehikoinen