Palmedagarna 2006: Ung i El Salvador

Syftet med projektet är att få igång en organisation bland ungdomar, en slags ungdomsgård där unga kan mötas och så att man kan få bort de gäng som finns på gatorna i städerna. Projektet startades i staden La Libertad, men ska byggas upp även i andra städer.

Vi får se kortfilmen ”Eighteen with a bullet” om gatugänget, Eighteen, som håller till på gatorna i El Salvador, ett gäng som finns i de flesta städerna i landet. Filmen handlar om hur det är att tillhöra ett av de största gängen i landet, vad man gör för att försörja sig, och om tillit och lojalitet mot gänget. Av de ungdomar som är med i gänget så har samtligas föräldrar lämnat dem för att jobba i USA. ”Gänget blir ens familj.” sägs det ofta i filmen. De försörjer sig genom att bland annat sälja knark, eller ta betalt av bussar som åker igenom deras område, istället för att råna dem. Inte många av ungdomarna kan få ett vanligt jobb, eftersom de skaffar sig gängtatueringar och sådana är förbjudna och de kan bli arresterade om de ertappas med en sådan på kroppen. Inom gänget har de även ett ”uppfostringssystem” som består i att den som har gjort något ”dumt eller otillåtet” får ta emot slag och sparkar från övriga medlemmar i minst 18 sekunder och som mest 36 sekunder. I staden finns även ett rivalitetsgäng, MS, som under filmens gång skjuter fyra medlemmar ur Eighteen och gänget måste givetvis hämnas. Ungdomarna i filmen säger att de tror att kriget aldrig kommer att ta slut. Det kommer alltid att finnas någon eller något att hämnas för och så kommer det att fortsätta i all evighet. De flesta har ändå ganska ljusa drömmar men en av medlemmarna säger att: ”Jag är 17 nu och jag vill bli 37 år gammal, gärna mer.” Sedan filmen spelades in har dock många hamnat i fängelse.

Filmen var som en verklighetsversion av ”Guds stad” där de som är med faktiskt är sig själva.

Efter att filmen har visats är det ungdomarnas tur att prata. De berättade om El Salvadors historia från 1800-talet och fram till idag. Om förtrycket av ursprungsbefolkningen under 1800-talet, om folkets protester, och det självständighetsavtal som skrevs under den 15 september 1821. Trots avtalet fortsatte förtrycket och befolkningen förlorade mer och mer mark. På 1960-talet tog de upp kampen om sina marker igen och 1980 påbörjas beväpnade konflikter. Befolkningen flydde från landet till andra länder som Honduras, Kanada, Sverige och USA. Många ur den katolska kyrkan förföljs. Fyra städer drabbas mest, Morazan, Cabanas, Chalatenango och Usulután.

1992 skrevs ett fredsavtal mellan gerillan och regeringen. Efter 1992 blev gerillan ett politiskt parti och just nu styr högern, som gynnar de rika. De bytte valuta från colon till dollar, vilket skapade stora problem för alla arbetare. Lönen ges fortfarande ut i colon och arbetarna måste sedan växla in det till dollar, vilket ger betydligt mindre pengar. Enligt lagen ska man kunna använda både colon och dollar men ingen använder sig av colon längre.

Den ekonomiska situationen påverkar givetvis utbildningen, hälsovården och jobben, de fattiga är hårt drabbade och många immigrerar till USA och andra länder.

Många ungdomar är med i olika kommunala kommittéer och olika grupper för att förbättra situationen i landet. De arbetar med att förbättra den sociala delen så som sjukvård och utbildning och de söker pengar både nationellt och internationellt för att kunna utföra sitt arbete. Förhoppningen är att kunna förbättra och förändra så mycket som möjligt.

Text: Olivia Jobs