
Palmedagarna 2006: Varaktig fred i Mellanöstern
-Den Israel-arabiska konflikten är bara två år yngre än FN. Konflikten har haft många bakslag, men vissa framsteg har ändå gjorts. Så inledde Palmecentrets generalsekreterare Viola Furubjelke seminariet om konflikten i Mellanöstern under Palmedagarna.Kärnan i konflikten är Israel-Palestinafrågan men Israel-Arabkonflikten omfattar också relationen Israel-Libanon och Israel-Syrien. Därtill påverkas den av Irakkriget och den försämrade relationen mellan Syrien och Libanon. Det är en mångfasetterad och komplex konflikt som bara kan lösas om alla delarna beaktas.
Shebaagårdarna, som är ett landområde vid gränsen mellan Israel, Libanon i förlängningen av Golanhöjden. Området togs av Israel från Syrien under sexdagarskriget 1967. Syrien och Libanon anser att Shebaagårdarna tillhör Libanon och enligt detta synsätt skulle Israel ha lämnat området när man år 2000 lämnade södra Libanon. Men så skedde inte. Israel och det internationella samfundet anser att Sheebagårdarna tillhör Syrien. Israels fortsatta ockupation av Shebaagårdarna är framhålls vara den främsta orsaken till att Hizbollah har militär kontroll över södra Libanon och därifrån med jämna mellanrum beskjuter Sheebagårdarna. Attackerna besvaras alltid från den israeliska sidan utifrån ett för båda parterna välkänt mönster. Det hade sannolikt varit klokare av Israel att lämna tillbaka Sheebagårdarna till Libanon som ett sätt att underminera Hizbollahs position än att starta ett regelrätt anfallskrig mot Libanon so skedde i somras. Om så skett hade Syrien och Libanon fått handskas med konflikten själva.
Med Syrien har Israel en olöst konflikt om Golanhöjderna som ockuperades av Israel 1967. Långtgångna förhandlingar skedde mellan parterna år 2000 men de fullföljdes tyvärr inte. Syrien har under senare vid flera tillfällen velat återuppta förhandlingarna där de strandade vilket tillbakavisats av Israel.
Arbetarrörelsen har haft en lång relation med framförallt arbetarpartiet i Israel. Under de första årtiondena efter det att staten Israel utropats 1948 hade socialdemokraterna knappast några officiella kontakter med palestinierna. Detta ändrades med Olof Palme, Sten Andersson med flera, som såg palestiniernas situation och engagerade sig för att få igång en fredsprocess som erkände båda folkens rätt att existera inom säkra och erkända gränser.
Det har varit många aktörer och många bakslag i den processen men situationen förvärrades allvarligt när den sunnimuslimska rörelsen Hamas stort vann valet i Palestina i januari i år. Valet i Palestina var enligt observatörer fritt och demokratiskt.
När Hamas hade vunnit valet öppnade de upp för en samlingsregering. Men Al-Fatahs ministrar vägrade att ingå i en sådan. USA fördömde genast valet. EU hittade sätt att kanalisera visst stöd till Palestina som gick förbi den nybildade palestinska regeringen.
Efter sommarens krig i Libanon och attackerna på Gazaremsan ser det inte positivt ut för Mellanöstern. Israels tillfångatagande av representanter av Hamas väckte förvånansvärt lite reaktioner i världen.
– Dialog och samtal är den enda vägen. Det ser ganska svart ut just nu men att bara ge upp, att inte göra någonting är inte människovärdigt. De problem som har orsakats av människor måste också kunna lösas av människor, sa Viola Furubjelke.
På en fråga om när det kommer att ljusna och när kriget kommer att vara över, svarade Viola Furubjelke att hon tyvärr inte tror att en fullständig lösning kommer att ske under hennes livstid. Det behövs inte bara politiska och moraliska påtryckningar på parterna utan också en Marshallplan för återuppbyggnad och investeringar i tillväxt och arbeten för palestinierna.
Israel-Palestinakonflikten påverkar också Irakkriget negativt. USAs och västvärldens favoriserande av den ena sidan i Israel-Palestinakonflikten ligger enligt många bedömare bakom USA-alliansens misslyckande i Irak.
Palmecentrets arbete i regionen
Palmecentret driver nitton olika projekt i Palestina tillsammans med medlemsorganisationer, berättade Svjetlana Duric, Mellanösternansvarig på Palmecentret. Projekten arbetar för demokrati, demokratiskt ledarskap, fackförbund, kvinnor och ungdomar. Man arbetar bland annat med en idrottsrörelse, vilket bidrar till att öka föreningslivet och främja ledarskap bland ungdomar.
Palmecentret arbetar också med tabubelagda problem som våld inom familj, narkotikamissbruk och barn som utnyttjas sexuellt.
– Det är viktigt att poängtera att det är palestiniernas organisationer som själva tog upp dessa problem. Staten nekar dock existensen av sådana problem. Palmecentret och medlemsorganisationerna kommer inte med några färdiga lösningar, utan stödet är anpassat efter behoven som finns, sa Svjetlana Duric.
Projekten drivs på lokal nivå, och många handlar om att stärka kvinnors ställning.
– Kvinnorna tar hand om allt därnere. Men det palestinska samhället är ett mycket traditionellt samhälle, där den äldste bestämmer och ungdomar inte har något att säga till om, sa Svjetlana Duric.
Viola Furubjelke avslutade med att uppmana alla att engagera sig.
– Det är svårare att engagera folk idag än under Vietnam- eller Apartheidsrörelsen. Nu behöver vi allt stöd som finns.
Text: Elja Korff