Palmedagarna 2007: Burma – 6000 aktivister fängslade

Efter att Palmecentrets ordförande Lena Hjelm-Wallén hälsat välkommen till den 12:e upplagan av Palmedagarna tog exilburmesen Aung Moe Zaw plats i talarstolen. I ett kort men känslomässigt anförande berättade han om situationen i Burma och folkets fortsatta kamp för demokrati – en strid som pågått i närmare 45 år.

– Folket i Burma kan inte vänta längre. De övergrepp ni ser på tv nu – arresteringarna, våldtäkterna och dödandet – har pågått i så många år. Och alla regeringar har varit tysta, sa Aung Moe Saw.

Enligt militärregimen har 3000 aktivister fängslats sedan munkarnas uppror i september, men enligt Aung Moe Saw är runt 6000 betydligt närmare sanningen. Han grundar uppgiften på vittnesmål från partikamrater som befinner sig i landet. Men trots att militärregimen nu dragit åt tumskruvarna ytterligare har det inte påverkat människors kampvilja, menar Aung Moe Saw. Tvärtom.

– Det finns aktivister i 56 städer och vi har genomfört 227 demonstrationer sedan septemberupproret. Vi pratar om en rörelse som engagerar miljontals människor – de låter sig inte slås ner så lätt.

Aung Moe Saw sade sig nu vilja se FN-sanktioner mot Burma. Han uttryckte också ett missnöje med EU:s  skärpta ståndpunkter kring Burma som togs i mitten av oktober och kallade uttalandet för ”svagt”.

EU:s utrikesministrar beslutade vid ett möte den 15 oktober att införa sanktioner mot timmer, metall och ädelstenar. Förvisso viktiga inkomstkällor för generalerna, men Aung Moe Zaw hade gärna sett att sanktionerna också hade inkluderat olja och gas. Burma har enorma gastillgångar som bland annat europeiska företag har investerat i.

Aung Moe Saw uttryckte också besvikelse över Kinas och framförallt Indiens passivitet kring Burmas sak.

– Om Indien och Kina skulle sluta stötta militärregimen i Burma skulle den aldrig överleva. Vi känner att Indien förår oss. De är världens största demokrati, men de gör ingenting, menade han och manade omvärlden att kräva ett slut på militärens kränkande av mänskliga rättigheter, ett slut på arresteringarna och ett omedelbart frisläppande av demokratirörelsens ledare Aung San Suu Kyis.

Text: Jenny Åkervall