Palmedagarna 2007: Trafficking i Europa

Trafficking är det officiella ordet för att barn och kvinnor i fattiga länder, oftast från Östeuropa, tas med till andra länder för att där sälja sin kropp. I vissa länder kallar man det även för den fria prostitutionen. De hävdar att kvinnorna själva väljer att sälja sin kropp. I Tyskland är prostitution lagligt. 80 procent av deras prostituerade är fattiga kvinnor från andra länder, det samma gäller de prostituerade i Nederländerna. Men trafficking är en handel som förekommer världen över.

Under fotbolls-VM i Tyskland skapades en stor opinion mot trafficking. De svenska socialdemokratiska kvinnorna startade en kampanj och tryckte upp en mängd tröjor med texten Football YES Prostitution NO. Det bidrog även till att en av S-kvinnorna utsågs till bästa lobbyist.  2006 fanns det inget tillstånd att kontrollera vilka som kom in i EU som det finns idag. Därför visste hela Europa om att det hade börjat fraktas kvinnor till Tyskland, men ingen kunde göra någonting åt det. Offentliggörandet gav däremot goda resultat.

– Det var bara massa journalister som var där och förstörde hela marknaden för dem, berättar Inger Segelström.

Den tyska regeringen fick då kalla fötter eftersom diskussionen om prostitution höll på att bli hetare än själva fotbolls-VM. Ett samarbete startades då med poliser i andra europeiska länder för att bekämpa den kriminella verksamheten.

– Kvinnorörelsen och de socialdemokratiska kvinnorna stoppade människohandeln i Tyskland under fotbolls-VM och vi kan göra det igen.

Största delen av seminariet var en dialog mellan Inger Segelström och de som kommit för att lyssna. En av de medverkande tog upp situationen i Ukraina. Landet har i dag cirka 700 000 kvinnor och barn som är inblandade i människohandel. År 2012 ska ett mästerskap i fotboll äga rum mellan Ukraina och Polen. Precis som under VM i Tyskland 2006, ryktas det nu om att sexhandeln kommer att bli ett stort problem. Inger berättar att europaparlamentet därför har börjat diskutera frågan. Medlemmar från organisationen Turkiska röster fanns även på plats. De berättade att en miljon av Turkiets kvinnor blir offer för den kriminella verksamheten.

Inger menar att det finns flera dilemman med trafficking. Inte bara att flera miljoner varje år blir ett offer för den.

– De fattigaste barnen får vi ingen kontakt med. De är redan inne i handeln och försvinner bara.

Hon poängterar att barn är barn till dess de fyller 18 år. Det är en fråga hon tycker ska lyftas fram mer på internationell nivå. Ett annat problem är att stor del av sexhandeln drivs på internet och gör att den blir ännu svårare att kontrollera. Inger berättar att Sverige är unikt i Europa med att informera barnen om att inte lägga upp information om sig själva. Vi har lyckats nå ut.

– Idag vet barn att de inte ska lämna ut personuppgifter på internet, det ska vi vara stolta över, säger hon.

Åtgärder mot trafficking av barn

En liten hjälp för de utsatta barnen är Bris. Föreningen kommer att gå ut med ett nummer för hela Europa dit barn i kris kan ringa. En annan åtgärd som kan komma att bli aktuell, är ett informativt samarbete mellan de europeiska länderna. Åker någon fast för trafficking ska det gå att få ut information om personen finns med i tidigare brottsregister.

– En del tycker att det är ett hot mot den personliga integriteten. Jag tycker däremot att alla som begått brott mot barn inte ska vara skyddade av ett annat land.

Inger tycker även att om förslaget går igenom ska de inblandade ha tystnadsplikt. Samarbetet i Europa menar hon ska göra att det blir lättare för de utsatta att komma i trygghet i ett annat land än sitt hemland. Men vissa länder gör motstånd. Inte helt förvånande är det Tyskland, Nederländerna och Österrike som är de största motståndarna till att trafficking ska förbjudas. Det är legalt med prostitution i dessa länder och ser det som en handling av fri vilja. Sverige å andra sidan ser det som ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Problemet är att
Tyskland är emot kvinnohandel men inte emot prostitutionen.

Lagen om att förbjuda människohandel i Sverige trädde i kraft 1999. Inger berättar att polisen inte tycker att lagen räcker till.

– Det är svårt att få fram allt material som leder till en fällande dom. Det är inte någon som hittills har blivit dömd till fängelse.

Inger tycker dock att budskapet med lagen har gått fram och att den är här för att stanna.

Hon jämför med den svenska lagstiftningen mot barnaga. Det handlade inte om att sätta föräldrar i fängelse, utan för att få slut på agandet. Det är viktigt att påverka människors värdering så att lagen inte blir det enda som hindrar en handling. I samband med fotbolls-VM fick Inger en del mail från upprörda supportrar. De kritiserade hennes uttalande om planerna med de prostituerade kvinnorna och hänvisade till lagen. Hon svarade då att det handlar om moral och en inställning till de mänskliga rättigheterna.

– I Sverige är det inte lagligt att aga barn. Åker du på semester till Tyskland med dina barn, slår du dem där då bara för att det är lagligt?

I Sverige finns en låg andel kvinnor i prostitution. Under slutet av 1990-talet var det dock på väg att bli en transithandel. Inger berättar att det gjordes en undersökning i Europa där en del av männen avvek.

I undersökningen framkom att majoriteten av de svenska männen tyckte det var oacceptabelt att köpa kvinnor och barn.

– Då tycker jag vi har lyckats. Vi har förändrat synen i Sverige, säger hon nöjd.

Politikernas mål i EU är att halvera antalet offer på tio år.

– Vi måste få en objektiv studie för att få igång debatten, säger hon.

När Inger blev invald i europaparlamentet 2004 var trafficking en död fråga. Hon försökte blåsa liv i den genom att skriva motioner för att engagera politikerna. Vändpunkten kom 2005 då kvinnorörelsen i Storbritannien bestämde sig för att göra en film om dem som faller offer för människohandeln.

– Jag blev värd för ett möte med EU-parlamentet. Vi tog kontakt med åtta kvinnor som färdats genom fem, sex länder och blivit utsatta för trafficking.

Filmen heter Not for sale och är enligt Inger det bästa som producerats. De kvinnor som lyckas söka hjälp råkar i problem när de skickas hem. Antingen möts de av fattigdomen som åter blir ett faktum, en del dödas eller så skickas de till ett annat land där de ännu inte är förbrukade.

Pengar till terrorism

11 september blev ett avstamp till jakten på terrorister. Terrorismens största inkomst kommer från den undre världen. Ofta är det samma personer som är inblandade i allt från sexhandel till pengatvätt och narkotika.

– Den kriminella verksamheten befinner sig i den undre världen oavsett om det handlar om droger eller trafficking, säger Inger.

Detta har världens ledare nu uppmärksammat. Inger hävdar att de på så sätt indirekt finansierar terrorismen genom att låta kvinnofrågorna vara ifred. Hon vill att det i första hand borde fokuseras på att bekämpa trafficking.

– Ett vapen kan du inte sälja mer än en gång men en kvinna eller ett barn kan du sälja flera gånger.

Text: Caroline Johansson, Linda Smith