Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Publicerad 2014-09-23
Alla nyheter

Palmedagarna 2008: Årets Palmedagar handlade om migration

Om cirka 15 år uppstår stora förändringar, och vi måste samverka inom EU. Vi kommer att få ett stort behov av invandrad arbetskraft, bland annat personal för att upprätthålla välfärden. Vår egen befolkning räcker inte längre till. Det är ett fenomen som vi känner från 50-, 60- och början av 70-talen då vi tog emot 100 000-tals invandrare till Sverige. Det sa Joakim Palme, chef för Institutet för framtidsstudier, under en paneldiskussion om "Migration - en överlevnadsfråga för vem?"

-Årets Palmedagar i ABF-huset i Stockholm samlade 300 deltagare från hela landet på temat ”Migration – rörlighet, rättigheter och globalisering”. Det ungdomliga deltagandet var ovanligt stort och ett resultat av att SSU samtidigt ordnade en ”internationell storhelg” som var integrerad med Palmedagarna.

Lena Hjelm-Wallén, ordförande i Palmecentret, sa att flyktingar och invandrare är ett ganska nytt fenomen för oss i Sverige som ställer nya krav på oss alla. Själv sade hon sig ha stött på flyktingar första gången som 13-åring då hon mötte ungrare som flytt från upproret i hemlandet som brutalt slagits ned 1956.

– Sverige tjänar mera på invandrarna än vad kostnaderna för deras välfärd uppgår till. Norden har varit ett föredöme genom den gemensamma arbetsmarknad vi fick 1954.

– Jag har nyligen för regeringen utrett arbetskraftsinvandringen. Det finns en viss skepsis inom facket. Därför är det viktigt att facket är med i processen, så att vi kan skapa förtroende och tillit och fackliga rättigheter kan bevakas. Vi får inte acceptera orättvisor och att mindre nogräknade arbetsgivare dumpar löner och arbetsvillkor, sa Hjelm-Wallén.

Claes Borgström, jämställdhetspolitisk talesperson (s), menade att det handlar om grundläggande mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och att göra samhället mera rättvist.

– Kvinnorna är mest utsatta och orättvist behandlade. Det finns en bred uppfattning att invandrarkvinnor är hemma, lagar mat, syr och tar hand om barnen. Problemen är inte enkla, utan komplexa. Det finns fördomar och främlingsfientliga partier, men vi måste handla och göra det utifrån solidariteten och en helhetssyn. Det finns många gånger en lagstiftning som dock inte tillämpas, hävdade Borgström.

Andra talare pekade på att problemen är tydligast i vissa branscher som byggnads- och städbranscherna med stor andel utländsk arbetskraft. SSUs ordförande Jytte Guteland sa att orättvisorna syns mest på områden som arbete och bostäder.

I olika seminarier behandlades många frågor som de papperslösas villkor såsom problem med sjukvård, den svenska asylreformen, som många menar givit domstolarna för stor makt, samt fackliga rättigheter.

Ny generalsekreterare

Palmedagarna innebar också det första stora offentliga framträdandet av centrets nye generalsekreterare Jens Orback med ett sympatiskt framtonat anförande om ”Palmecentrets roll i en värld i rörelse”.

Palmedagarna är en mötesplats och en bred manifestation för den samlade arbetarrörelsens internationella engagemang. Lokala och regionala aktivister inom det internationella arbetet träffas, presenterar utställningar och redovisar sitt solidaritets- och biståndarbete. Samarbetspartner från olika delar av världen samlas för att berätta om sitt arbete och sin verklighet.

Första gången 1995 handlade Palmedagarna om forna Jugoslavien, strax innan massakern i Srbrenica och före Daytonavtalet som äntligen skulle sätta punkt för det öppna kriget i Bosnien-Hercegovina. Därefter har Mellanöstern, Afrika och många andra konflikthärdar i världen belysts. Palmecentrets huvudämnen fred, demokrati och mänskliga rättigheter har behandlats ur olika perspektiv av kända och sakkunniga medverkande.

Fram till 1998 ordnades Palmedagarna årligen som försommarträffar på det grönskande sörmländska Bommersvik. Sedan har arrangemanget fram till i år varit lokaliserat utanför Stockholm. Umeå, Gävle, Uppsala, Västerås, Karlstad, Örebro, Norrköping, Göteborg och Malmö har varit värdorter.

Redan på 80-talet

Det började faktiskt redan 10 december 1983 med Fred- och Frihets-manifestationen i Stockholms Folkets hus på 35 årsdagen av antagandet av FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna. Olof Palme talade och Arbetarrörelsens Fredsforums dåvarande ordförande Alva Myrdal mottog rörd och stimulerad distriktens fredsbudskap framförda av 300 deltagare, exakt ett år efter hon tilldelats Nobels fredspris. Fredsforum var tillsammmans med AIC föregångare till Palmecentret som bildades 1992. Det skulle visa sig bli Alva Myrdals sista offentliga framträdande.

Olof Palme talade på ytterligare ett par manifestationer innan han dödades. I denna form pågick verksamheten en gång per år med utdelning av freds- och frihetspriser till – av en jury – utsedda individer och organisationer, ofta med Lisbeth Palme som prisutdelare. ”Fred och frihet” avslutades 1993 med en bred diskussion om ”gemensam säkerhet”, som vid sidan av ”internationell solidaritet” var begrepp som Palme aktivt talade och verkade för.

Ett delvis nytt koncept introducerades genom Palmedagarna, då biståndsprojekt och samarbetspartner utomlands lyftes fram ännu mera. Men fortfarande handlar det om de mänskliga rättigheterna, där allting en gång började. I år har FN-deklarationen sitt 60-årsjubileum, den mest översatta och bland de finaste av alla texter som någonsin skrivits. Det kommer Palmecentret och ABF Stockholm att fira på årsdagen med en lunchdiskussion i ämnet där bland annat Ingvar Carlsson deltar.

Text: Gunnar Lassinantti