Palmedagarna 2008: När blir man svensk?

– Ta in dem när det behövs! Så verkar många resonera, säger Barzoo Eliassi, migrationsforskare på Mittuniversitetet.

Han talar om en reservarmé av immigranter som ses som ett ekonomiskt instrument i det svenska samhället: en tillgång vid högkonjunktur när vi behöver dem och en belastning vid lågkonjunktur. Barzoo Eliassi menar att den här bilden måste försvinna.

– Mellan att göra och säga finns ett hav, säger Eliassi och syftar på politikerna.

Den politiska retoriken framhåller att man ska värna om varandra, men statistiken talar ett annat språk. Meningarna går isär kring vad som gör en person till en svensk idag.

SSU: s ordförande Jytte Guteland tar upp tre exempel på hur svenskar med utländsk bakgrund kan bli bemötta. En slöja kan göra en person till ett offer. Medan ”den vackra mångfalden”, den exotiska kulturen tas emot av svenskar med öppna armar. Vi älskar den immigrerade maten, dansen och musiken, men samtidigt blir det större konkurrens på arbetsmarknaden och man befarar att invandrarna tar slut på bidragen. Detta är ett av flera skäl till att invandrare av många ses som ett hot.

– ”Vi och dom” är en typ av gruppering som kan bli farlig, menar Guteland.

Följderna kan leda till en tuffare jargong mellan barn och ungdomar i skolorna och bland vuxna på arbetsplatserna.

För några år sedan byggdes en assyrisk kyrka i Sundsvall för att motverka koncentrationen av invandrare som uppstått i områden som Rosengård och Södertälje. Men det blev ett försök som misslyckades, många flyttade snabbt tillbaka.

– Folk är inte dumma, en kyrka blir irrelevant i en stad där det inte finns några jobb, menar Lisa Pelling, migrationsforskare vid universitetet i Wien.

Människor känner sig trygga i sitt bostadsområde, där ett informellt nätverk har byggts upp med hjälp av kontakter och svarta jobb.

– Inget nätverk, inget jobb, förklarar Eliassi.

Ett problem är att dessa segregerade områden får stämpeln som fattigare, på grund av bristen på formell arbetskraft, pensionssparande m.m. Skolbetyg i en invandrartät kommun som till exempel Huddinge är generellt sämre än i en kommun som Danderyd. Bristande kunskaper i svenska sätter ofta käppar i hjulet.

– Man kan inte ”prata upp” ett område. Det krävs pengar och mer resurser till exempelvis fler behöriga lärare och kuratorer, säger Guteland.

En identitet skapar trygghet hos en människa. Bristen på identitet är värst för ungdomar som till slut identifierar sig själva som främlingar. Unga människor som blir av med sin självkänsla behöver få utlopp för dessa känslor, till exempel genom våld eller apati.

Fördomar om vem och vad som är svenskt kan förhindras genom bättre folkbildning. Lisa Pelling, migrationsforskare vid universitetet i Wien menar att helt öppna gränser inte är realistiskt även om det vore det bästa. Kostnaderna för att ta emot invandrare gör att vi inte kan ta emot alla som vill komma in. Istället pratar hon om ”porösa” gränser och ”ett varmt och välkomnande” Sverige.

– Det är viktigt att ta de små stegen, att ta det successivt. Jobbar vi inte hela tiden med att försöka förhindra fördomar riskerar immigrationspolitiken att försvinna, tror hon.

Text: Åsa Karlsson, Annika Wallgren