Palmedagarna 2008: Sanning och myter om migration

Det var under diskussionen med titeln ”Migration – framtid i rörelse” som Jan O Karlsson talade tillsammans med migrationsforskarna Lisa Pelling från universitetet i Wien och Nicola Piper, professor inom migration vid Swansea University.

Presentationerna blev lite av ”sanning och myt” om migranter. Bland annat fick publiken veta att det finns cirka 190 miljoner migranter i världen, ungefär tre procent av världens befolkning. 60 procent av dem kommer till länder i tredje världen. Det finns även interna migranter som i Kina, där 100 miljoner interna migranter kommer inifrån landet till kuststäderna.

– De är minst lika rättslösa som de som migrerar mellan stater, berättade Lisa Pelling.

De flesta migranter är inte flyktingar utan vill skapa sig ett bättre liv någon annanstans.

– De är människor med vilja, initiativrikedom och stor arbetsförmåga. De behöver inte någons medömkan men vår solidaritet, sa Lisa Pelling.

I fråga om gränser talade hon emot de enorma taggtrådsstängsel som försöker stänga ute migranter från EU. Hon menade att vi behöver arbetskraftsmigrationen.

– Det vi uppnår är ökade risker med migrationen. Ju större risker en migrant utsätts för desto mindre benägen är denne att ta ett låglönejobb och låta bli att klaga på arbetsgivaren som hotar med att skicka efter migrationsverket. Och har man korsat gränsen har ett stängsel en instängningseffekt. Möjligheten att jobba några år och sedan åka tillbaka finns inte, eller så åker de inte tillbaka till hemlandet även om en släkting ska genomgå en farlig operation.

Men att i dagsläget öppna gränserna är inget Lisa Pelling förespråkar. Hennes forskning visar bland annat att med den lösningen skulle vi riskera att pressa löner och arbetsvillkor nedåt, det skulle belasta välfärdssystemen och sätta stopp för viktiga strukturomvandlingar.

Däremot menade hon i sin presentation att ”öppna gränser måste förbli det långsiktiga målet”.

Ett stort problem för sårbara ekonomier är kunskapsflykt eller ”brain drain”.

– 70 procent av alla universitetsutbildade i Marocko och Turkiet har utvandrat. 11 000 läkare från länder i Afrika söder om Sahara befinner sig i USA och Storbritannien när de egentligen behövs hemma för att bistå den stora befolkningen som har hiv/aids, sa Lisa Pelling.

Men det kan skapas en positiv aspekt av ”brain gain”. Det kan vara möjligheten för en sjuksköterska att migrera i några år och sedan återvända till hemlandet.

– Att kunna jobba utomlands i några år skulle kunna stimulera henne till att våga satsa på en sjuksköterskeutbildning och kunna betala tillbaka den investeringen, sa Lisa Pelling.

Hälften av alla migranter numera kvinnor

En stor skillnad i migrantflödena är att närapå hälften av alla migranter numera utgörs av kvinnor. Under denna rubrik talade Nicola Piper, bland annat om något hon kallar globala vårdnadskedjor. Det är en serie personliga kopplingar mellan människor över världen baserat på betalt eller ickebetalt vårdarbete. Konsekvensen är att om en kvinna tar ett vårdnadsarbete utomlands så måste det vakuum som uppstår bakom henne fyllas.

– När en polsk kvinna försvinner till Finland för att ta hand om barn kommer en kvinna från tredje världen till Polen för att ta hand om hennes barn. I vissa länder kan det resultera i att en annan dotter i familjen tas ur skolan för att ta hand om barnet vars mor gett sig av.

En anledning till den stora efterfrågan på barnflickor i den utvecklade delen av världen är avsaknaden i mottagarlandet av ett socialt trygghetssystem för barnomsorg, enligt Nicola Piper.

Forskarna hade flera saker att påpeka vad gäller remitteringar, de pengar som migranter skickar tillbaka till familjen i hemlandet. Världens remitteringar är större än biståndet. Det är den kraftigaste orsaken till utveckling i många länder.

Men remitteringarna är ofördelaktiga för migranterna. Det kan kosta 10-15 procent av summan att skicka hem pengar.

– Plikten att försörja en farbror eller kusin i hemlandet som inte kan klara sin försörjning begränsar migranternas möjligheter till ett bra liv i Sverige. De kan till exempel inte bo större, sa Lisa Pelling.

Jan O Karlsson underströk vad forskarna sagt om remitteringar.

– Vi har hört från Nicola Piper att det är inte IT-teknikerna som skickar hem pengar eller molekylärbiologerna utan de som städar operationssalarna. Ju mindre man tjänar desto mer skickar man hem. När kvinnor skickar pengar skickare de ännu mer och de går oftare till vård och utbildning, det går alltså direkt till landet utveckling.

Jan O Karlsson ville gärna slå hål på en och annan myt om invandring.

– Vi tror att arbetsmarknaden är ett nollsummesspel. Om en får ett jobb blir en annan arbetslös. Jag satt i en regering som sa så. Vi ska inte släppa in en enda för en den sista flyktingen fått jobb. SSU sa att det var nonsens, att det var precis tvärtom och de hade alldeles rätt.

Ett jubel utbryter i salen.

Han menade att sysselsättningen beror på produktivitet, tillväxt och efterfrågan. Om en får ett jobb så ökar den totala efterfrågan i landet och då kan någon få ytterligare ett jobb.

Många länder har byggt sitt välstånd på migration, sa Jan O Karlsson.

– Skulle migration vara en belastning som Sverigedemokraterna menar så skulle Australien , Kanada och USA stå högst upp på Sidas biståndslista. Men så är det inte.

Text: Helena Sundman

Fakta:

Sociala kostnader för kvinnliga migranter och barn
• Migrationen sker tillfälligt vilket försvårar rättigheter till återförening för familjemedlemmar
• Det tvingar kvinnor att lämna barn och familjemedlemmar bakom sig
• Barn som migrerar är ofta papperslösa
• Migrerande barn hamnar ofta i barnarbete
• De saknar oftast utbildning och annan social service

Källa: Nicola Piper

De som hamnar utanför den officiella statistiken
• 2,5-4 miljoner migrerar utan tillstånd varje år
• 12 miljoner papperslösa i USA, cirka 8 procent av arbetskraften
• En halv miljon människor beräknas komma till Europa varje år utan tillstånd
• Migrationsverket uppskattar att det finns 10 000-15 000 papperslösa i Sverige, andra uppskattar siffran till uppemot 30 000.

Källa: Lisa Pelling