Palmedagarna 2008: Vård åt papperslösa – dilemma för vårdpersonal

Alla människor i Sverige har rätt till akutsjukvård. Papperslösa som vistas i landet utan uppehållstillstånd har däremot mycket begränsade möjligheter att utnyttja denna.

– Sedan 2004, då verksamheten för vård åt papperslösa startade, har vi behandlat 1 250 patienter. Från början drevs arbetet av Läkare utan gränser men 2006 tog vi över, säger Charlotta Arvidsson, samordnare för Röda Korsets projekt för vård av papperslösa.

Helena Ganslandt och Charlotta Arvidsson deltar i seminariet Papperslösa – nej tack! Sjukvård för somliga, inte alla. Föreningen Papperslösa i Stockholm uppskattar antalet papperslösa i Sverige till omkring 30 000, det kan dock finnas både fler eller färre.

Charlotta Arvidsson betonar att Röda Korset anser det viktigt att hjälpa de mest utsatta. Hon beskriver vården för papperslösa idag, och menar att den är långt ifrån tillräcklig. Människor som är i behov av livsnödvändig sjukvård kan med dagens lagstiftning inte tillgodogöra sig den.

– Med dagens system måste de papperslösa vänta med att söka vård tills de blir akut sjuka. Detta innebär ofta en stor kostnad för samhället, som vi måste ställa i relation till utgiften för preventiv sjukvård. Utskrivning av recept hör till primärsjukvård, något som papperslösa idag inte har rätt till. Men ett icke akut tillstånd, såsom diabetes, kan utan medicin resultera i akutsjukvård. Vi vill att papperslösa ska ha samma rätt till vård som övriga medborgare, men för att kunna genomföra detta krävs en lagändring.

Kostnaden för ett primärvårdsbesök i Sverige ligger idag på omkring 1 500 kr, något som innebär ett stort problem för papperslösa som ofta inte har särskilt mycket pengar.

– Papperslösa skuldsätter sig genom att uppsöka sjukvården, menar Charlotta Arvidsson.

Detta är något Yacine Asmani, numera samordnare för Fackligt center för papperslösa, fått erfara:

– Min erfarenhet av papperslösa är att de inte är ute efter gratis sjukvård. De vill bara ha samma rätt till vård som svenska medborgare.

Under Yacine Asmanis egen tid som papperslös i Sverige föddes hans första dotter. Han har nu fått en räkning från Karolinska sjukhuset, där han krävs på 21 000 kr i förlossningskostnader.

– Vi har tagit fram en rapport där vi slår fast att papperslösa i Sverige ska ha rätt till mer än bara akutvård och till en rimligare kostnad än idag, säger Veronica Palm, ordförande för socialdemokraternas integrationsgrupp. Hon föreslår att man exempelvis skulle kunna införa särskild taxa för papperslösa.

Läkaren Helene Ganslandt tillägger att den främsta anledningen för papperslösa att inte söka vård är de ekonomiska problem som kan komma att uppstå:

– Papperslösa söker inte vård i onödan. De har ofta försökt lösa det på andra sätt, exempelvis genom att ta någon anhörigs medicin eller skicka efter medicin från hemlandet. Detta är allvarligt då det kan förvärra situationen avsevärt.

Samordnaren för Röda Korsets projekt för vård av papperslösa Charlotta Arvidsson understryker problematiken kring att ekonomin styr vården, och att det som sjukvårdare anses illojalt mot arbetsgivaren att hjälpa papperslösa.

Magdalena Fresk, läkare och även hon aktiv i Röda Korsets projekt, uttrycker den frustration som hon som läkare känner då hon tvingas neka papperslösa vård:

– Som vårdgivare ställs man inför ett stort dilemma, där man slits mellan sin yrkesetik och vad lagen säger. Som läkare vill man behandla alla lika, men i arbetet på min vårdcentral har jag ingen laglig rätt att göra detta genom att exempelvis ta emot papperslösa. En lagändring måste till! menar Magdalena Fresk och får stöd av alla seminariets talare, som betonar att en lagändring behövs både för vårdgivarnas och de papperslösas skull.

Text: Linn Hollanti