Palmedagarna 2009: Små steg mot ökad demokrati i Zimbabwe

– Zanu-PF kommer inte att försvinna någonstans. De kommer att vara ett oppositionsparti och med en stark lokal bas.

Det sa Thoko Matshe, koordinator för Palmecentrets projekt i Afrika, vid seminariet Osäker väg mot demokrati i Zimbabwe under Palmedagarna i Stockholm den 10 oktober. Medhåll fick hon av journalisten och författaren Birgitta Silén och samtalsledare Ann Linde, Socialdemokraternas internationella sekreterare.

Under seminariet diskuterades vägen till demokrati i landet som sedan åtta månader leds av en samlingsregering, i vilken både Robert Mugabes Zanu-PF och oppositionspartiet MDC är representerade. I fokus stod frågor om vad som gick fel efter frigörelsen och om hur det nu är möjligt att fortsätta framåt.

Thoko Matshe menade att det var mycket som var fel från början och att det redan tidigt efter självständigheten stod klart att Zimbabwe hade allvarliga problem. I euforin över att det fanns en befrielserörelse som kunde leda landet glömdes andra saker bort. Birgitta Silén tillade att dessa signaler fanns även för oss i den svenska arbetarrörelsen, men att det rådde en bristande förmåga att föreställa sig att den rörelse vi bistått nu förde landet in i allvarliga problem.

– Vi var en bred solidaritetsrörelse över partigränserna, speciellt när det kom till södra Afrika. Vem skulle ta risken att gå ut och säga att kejsaren var utan kläder?”

Både Matshe och Silén poängterade att lärdom måste dras av de sena reaktionerna på tveksamheter vid Zimbabwes frigörelse. Den demokratiska utvecklingen i landet är beroende av hur omvärlden agerar. Den stora tilliten man hade till frihetsrörelsen och Mugabes rena lögner skämde ut det internationella samfundet och omvärlden vill inte låta sig luras igen.

– Vi ville stödja dem, inte förtrycka eller utmana dem. Jag tror att det även i dagens utvecklingssamarbete är ett stort misstag att vara så politiskt tolerant”, sa Silén, men uttryckte också att solidaritetsarbete alltid innebär risker.

Både hon och Thoko Matshe menade att det krävs internationellt stöd för de små framsteg som görs. Det krävs att omvärlden balanserar mellan de egna kraven och de framsteg som MDC faktiskt får till stånd, i annat fall riskeras Zimbabwes demokratiska utveckling att drabbas av bakslag. Samtidigt måste man vara medveten om att Zanu-PF drar fördelar av samlingsregeringen och använder det till att förbättra partiets position inför nästa val.

På seminariet framhölls att det inte fanns några andra alternativ än att bilda en samlingsregering i Zimbabwe efter valet. Den stora utmaningen ser Thoko Matshe i att stötta regeringen och samtidigt vara medveten om att det är en förhandling med Zanu-PF man ingått, inte ett avtal.

– MDC måste förstå att de inte bara ersätter Mugabe i maktens korridorer, de måste tillämpa en helt annan praktik, ett helt annat sätt att föra politik”, sa hon, och förklarade att det krävs en förändring av de politiska strukturerna i landet.

Zimbabwes politiska kultur är uppbyggd av Zanu-PF. Det blir en utmaning att frångå det enda system som människor egentligen känner till.

Trots stora utmaningar ser Matshe och Silén möjligheter till utveckling i Zimbabwe. De nämnde de framgångar som nåtts de senaste månaderna, att det ånyo finns tillgång till mat i landet och att en inflation i över miljonen nu är nere i sex procent.

– Människor bor i Zimbabwe, avslutar Thoko Matshe seminariet, människor bor där. Jag ser det otroliga i hoppet och i viljan att försöka. Hoppet som människor hyser, människor som så när gav upp för tolv månader sedan.

Text: Carin Brandow