
Palmedagen 2012: Folkrörelsernas roll i utveckling och förändring
”När man talar om Palmecentret som det har varit, som det är och som det ska bli, då talar man om världen.” Så inledde Jens Orback, generalsekreterare på Palmecentret, årets Palmedag den 17 november. Temat var ”Tillsammans för förändring – folkrörelser för demokrati”. Under dagen firades också att det är 20 år sedan Palmecentrets bildades.– Just nu minskar fattigdomen runt om i världen, och det är positivt. Men det finns väldigt många fattiga. Med fattigdom menar vi inte bara brist på ekonomiska resurser, utan inte minst brist på makt att förändra sin situation. Palmecentret vill ge människor makt att förändra sina samhällen och därmed också sina egna liv, sade Orback innan en film om Palmecentrets och medlemsorganisationernas arbete under 20 år presenterades.
I det efterföljande samtalet förklarade Ingvar Carlsson, tidigare statsminister och ordförande för Palmecentret 2001-2003, att Palmecentret grundades för att hedra Olof Palmes minne och för att förbättra det internationella solidaritetsarbetet inom arbetarrörelsen. Detta genom att bland annat samordna den kunskap och erfarenhet som fanns hos medlemsorganisationerna.
– När vi gick samman delade vi med oss av våra kunskaper och erfarenheter. Vi blev lite klokare och vi kunde arbeta bredare när vi kom ut i världen. Min uppfattning är absolut att när vi bildade centret så blev vi bättre, effektivare och vi hade stor glädje av att tillsammans diskutera och lägga upp verksamheten.
Både Carlsson och Lena Hjelm-Wallén, ordförande för Palmecentret sedan 2004, höll fram relationen till sydafrikanska ANC som en av de mest betydelsefulla relationerna i det internationella solidaritetsarbetet genom historien.
– Det var uthålligheten, år efter år. Utan att förhäva oss själva tror jag att vi kan säga att arbetarrörelsen och andra folkrörelser i Sverige var den starkast drivande kraften, inget annat land i världen var i närheten av de svenska insatserna i kampen mot apartheid. Det är symbolen som visar hur viktiga vi kan vara, berättade Carlsson.
Hjelm-Wallén berättade vidare om arbetarrörelsens viktiga roll även i övergången till demokrati i Sydafrika, där utbildningsinsatser utgjorde en viktig del. Hon lyfte även fram de spridningseffekter som Palmecentrets arbete har fått, till exempel i Europa.
– Vi hjälpte våra systerpartier i Tjeckien och Ungern att utvecklas och nu bidrar de i sin tur till att partier i Moldavien, Ukraina och Ryssland utvecklas. Vi gör det tillsammans med andra partier ute i Europa. Det är ett pågående arbete där vi försöker att få demokratin att spridas.
Hjelm-Wallén underströk även att Palmecentret spelar en viktig roll när det gäller enskilda personers direkta engagemang och insyn i biståndspolitiken. Hon manade till fortsatt solidaritet, där besök till verksamhetsländerna och projekten fyller en särskild funktion.
– Då kan man också vara en aktör för biståndet i landet, både genom att man opinionsbildar här hemma, men också genom att man kan vara en kritisk granskare av biståndspolitiken. Den delen, den demokratiska rättigheten att känna till ett stort politikområde, är väldigt viktigt. Det är en del av vad Palmecentret kan åstadkomma i Sverige, förklarade Lena Hjelm-Wallén.
Text: Ekim Caglar