Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Publicerad 2014-09-12
Alla nyheter

Palmedagen 2013: Panelsamtal

Finalen på Palmedagen 2013 blev ett samtal mellan Urban Ahlin, Socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson, Wanja Lundby-Wedin, ordförande för Palmecentret, och Andrine Winther, internationell sekreterare för Socialdemokraterna. Samtalsledarna Daniel Wolski och Charlotte Malmborg, båda från S-studenter i Malmö, frågade ut paneldeltagarna om deras syn på globaliseringen och dess effekter för ojämlikheten.

Daniel Wolski inledde med att fråga Urban Ahlin hur Socialdemokraterna ser på de ekonomiska direktiv och policies från Världsbanken och EU som han menade bakbinder länder och hindrar dem från att bedriva jämlikhetspolitik. Han lyfte särskilt fram Afrika som ett exempel, men påminde om att dessa restriktioner i dag även drabbar Europa. Urban Ahlin höll inte med om beskrivningen, som han tyckte var gammaldags. Istället menade han att det för afrikanska länder varit kolonialismen som skapat fattigdomen och att bristen på frihandel har hållit den kvar. Det är viktigt att öppna upp handeln, menade han, men betonade också att man måste hitta sätt att hindra att utländska företag slår ut de inhemska.

Wanja Lundby-Wedin tog ordet och sa att hon till viss del instämde med Urban Ahlins beskrivning att det går att se en försiktig svängning när det gäller Världsbanken, men framhöll att den åtstramning som skapar enorm press på löntagarna i länder som Grekland och Spanien kommer till under tryck från de internationella institutionerna.

– Det är klart att de fortfarande påverkar ländernas politik och det har verkligen inte varit till gagn för löntagarna, tvärtom. Det finns flera exempel på det, som Irland, Grekland, Spanien och inte minst länder i Östeuropa som har farit väldigt illa och där det till och med har varit press på de fackliga rättigheterna, sa Wanja Lundby-Wedin.

Daniel Wolski tog sedan upp problematiken med att en mätbarhetshysteri idag omgärdar biståndet, vilket premierar kortsiktiga synliga insatser framför långsiktiga satsningar. Hur ska vi hantera den utvecklingen? undrade han. Det handlar om att använda våra egna erfarenheter, tyckte Wanja Lundby- Wedin, som också passade på att understryka att vi borde satsa mer på folkrörelsebistånd och demokratibistånd. Det är lätt att säga att vi inte ska ge bistånd till medelinkomstländer som lägger pengar på exempelvis kärnvapen, men vi bygger inte ett starkt folkligt motstånd om vi inte satsar där, menade hon. Urban Ahlin höll med om att biståndet bör gå till folkrörelseorganisationer i dessa länder, men vidhöll att bistånd inte ska gå till stater som utvecklar kärnvapen. Han tyckte att vi måste komma ihåg att bistånd är politik och att vi därför måste lita mer på våra värderingar och inte för mycket på expertbaserad kunskap.

– Våga fatta att det här är ett politikområde, det handlar inte bara om vilket ris som innehåller mest protein när vi ska mätta barn, sa han.

Andrine Winther menade att vi måste översätta våra värderingar och kunskaper till det språk som just nu dominerar och där mätbarhet är centralt.

– Vi måste förhålla oss till den verklighet som finns och beskriva vår verksamhet på ett sätt som gör den legitim.

Här invände Charlotte Malmborg att mycket av politiken i dag legitimeras med just ekonomisk vinning, och undrade om vi inte snarare bör hävda ett kritiskt perspektiv på denna logik. Urban Ahlin höll inte med, utan ansåg att den öppna handeln lyft hundratals miljoner ur fattigdom, men att det alltid kommer att finnas områden som vinner och områden som förlorar. Det vi måste göra är att hitta ramar för en dynamisk marknadsekonomi så att den åstadkommer det vi vill, menade han. Andrine Winther delade Urban Ahlins uppfattning att globaliseringen är något positivt, men underströk att det krävs många starka socialdemokratiska rörelser runt om i världen för att vrida den i vår riktning så att den blir hållbar socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Samtalets sista fråga handlade om vilken roll staten kan spela i en globaliserad värld. Urban Ahlin resonerade kring att den amerikanska staten köper upp värdepapper för att skapa balans i ett krisande system, och tyckte att förlusterna istället borde vara aktieägarnas. Här påpekade Wanja Lundby-Wedin att bankerna idag har blivit för stora för att kunna tillåtas gå omkull och att den råa kapitalismen kräver mer av globala regelverk där marknadsekonomin måste kopplas till sociala åtaganden. Andrine Winther tryckte på att det behövs ett avtal mellan arbete och kapital på global nivå, snarare än statliga regleringar, medan Wanja Lundby-Wedin underströk att det måste handla om ett trepartssamtal där också staten spelar en viktig roll.

När publiken fick ställa frågor uttryckte ett par personer oro över det samverkansavtal som nu förhandlas fram mellan EU och USA, där företag kommer att kunna stämma stater som sätter upp hinder för dem. Det påtalades också att större närvaro av västerländska företag i andra delar av världen inte automatiskt skapar större jämlikhet, och att vi måste se till att våra biståndspengar faktiskt stärker arbetarna i mottagarländerna.

Text: Kristin Linderoth