Praktiskt jämställdhetsarbete i Burma

Ett trettiotal kvinnor sitter på golvet i en halvcirkel runt Daw Hla Hla Ye. Lyssnar och antecknar.

– Se till att filma och spela in så mycket bevis ni kan med era mobiltelefoner och spara materialet till när ni tar kontakt med polisen, säger Daw Hla Hla Ye.

Hon är jurist och kommer från Legal Clinic Myanmar, en organisation som erbjuder juridisk hjälp. Kvinnorna i publiken kommer från olika håll i landet, från landsbygd och storstad. Många är politiskt engagerade på lokal nivå, andra är hemmafruar som tagit på sig något av en ledarroll för andra kvinnor i sin hemby. Flera har redan varit med på Hla Hla Yes utbildningar, men vill veta mer om hur de kan gå tillväga när kvinnor i deras hemtrakt blir utsatta för övergrepp eller slagna av sina makar.

Samtalet är praktiskt: kvinnorna diskuterar specifika lagtexter och vilka paragrafer de kan använda sig av i kontakt med polisen. Vi är i utkanten av Yangon, Burmas största stad, hos Burmese Women’s Union (BWU). De ordnar utbildningar likt denna varannan vecka.

Kvinnor är underrepresenterade i politiken

Trots att Burma, efter ett halvt sekel av militärdiktatur, har fått en till största delen folkvald regering är kvinnor fortfarande gravt underrepresenterade på alla maktpositioner.

– Antalet kvinnliga ledamöter i parlamentet ökade visserligen i det senaste valet, men de flesta av dem saknar politisk erfarenhet och är inte särskilt aktiva i kvinnofrågor, säger Yin Myo Hlaing, chef för en lokalavdelning av BWU.

– Vi vet att det finns begåvade kvinnor på alla nivåer i partierna, men de behöver stöd. Genom workshops som den här vill vi stötta politikerna och också gräsrötter som i sin tur kan assistera sina folkvalda representanter, säger hon.

Större självförtroende

Mu Sel är assisterande koordinator på BWU och tycker sig se en förändring i kvinnorna hon möter genom sitt arbete.

– Kvinnorna vi jobbar med här får större självförtroende och börjar engagera sig i politiken på lokal nivå och vågar ta plats, säger hon.

Dagens workshop fokuserar på sexuellt våld och våld i hemmet. Wah Wah Wiu är en av deltagarna och hjälper just nu en ung flicka från landsbygden som kidnappades i slutet av september av en grupp män som höll henne fången i fem dagar och våldtog henne upprepade gånger. Flickan lyckades fly, men har inte fått någon hjälp av polisen. I dag lever hon gömd i Yangon.

Nästan alla poliser är korrupta

– Nästan alla poliser är korrupta. Vi fick kämpa länge innan de ens ville ta in några av de här männen på förhör. Först hotade de kvinnan med åtal om förtal om hon fortsatte med sina anklagelser. I de här fallen är det viktigt att vi håller ihop, tar fighten och försöker hjälpa offren och de anhöriga så gott vi kan, säger Wah Wah Wiu.

Även då kvinnor vågar anmäla övergrepp och tas på allvar blir utfallet ofta en besvikelse. Burmas rättssystem är föråldrat och när det gäller brott mot kvinnor har straffsatserna inte uppdaterats på evigheter.

– En man som misshandlar sin fru riskerar 500 kyat (cirka 3,50 kronor) i böter, eller max tre månader i fängelse. Det finns inte heller någon brottsbeskrivning för våldtäkt inom äktenskapet. Eftersom övergrepp är förknippat med stigma och straffen så låga känner många kvinnor att det inte lönar sig att ta saken till domstol. Därför känns det viktigt att vi är med och utbildar politiker så att de kan förändra lagarna, säger Mu Sel.

Inbördeskriget bidrar till utsatthet

Burmas långa inbördeskrig mellan militären och olika etniska beväpnade grupper har också bidragit till kvinnors utsatthet, särskilt i områden där etniska minoriteter lever. Organisationer som Women’s League of Burma, en annan av Palmecentrets samarbetsorganisationer, har i flera rapporter dokumenterat hundratals fall av våldtäkter begångna av den burmesiska militären sedan år 2010.

Yin Myo Hlaing är själv uppvuxen som krigsflykting från delstaten Karen i östra Burma. Hon berättar hur hon som femåring fick fly med sin mamma medan kulorna ven.

– Jag var väldigt rädd, jag glömmer det aldrig. Under min barndom fick jag se hur konflikter slår särskilt hårt mot kvinnor. Jag hörde berättelser om kvinnor som våldtagits av militären och såg hur de fick bära ansvaret för att hålla ihop familjerna i flyktinglägren. Den upplevelsen har mer än något annat motiverat mig att jobba med kvinnofrågor, säger hon.

Text och foto: Axel Kronholm

Texten är hämtad från broschyren Röster för en jämställd värld.

[factbox]

Burmese Women’s Union (BWU) är en multietnisk kvinnoorganisation som grundades 1995 för att främja kvinnors rättigheter i Burma och skapa samarbete över etniska gränser. Projektet i artikeln drivs med stöd av S-kvinnor i Hallsberg sedan 2006 och stöds i dag även av ABF i Örebro. Inom projektet utbildar BWU bland annat nyckelaktörer i  fredsprocessen, speciellt kvinnor, för att stärka kvinnors aktiva deltagande i den pågående fredsprocessen. BWU arrangerar även utbildningar för journalister i frågor som rör kvinnor.

[/factbox]