Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Publicerad 2015-10-30
Alla nyheter

Situationen i vårt östra grannskap

- Det känns fantastiskt att komma till Sverige, som betytt så mycket för mig genom åren. Men vägen till frihet och demokrati är lång för mig och folket i Belarus, sa Mikola Statkevich, som nyligen släpptes ur fängelset efter flera år som politisk fånge.

Mikola Statkevich, oppositionsledare från Belarus, var inbjuden till Palmedagen som den 24 oktober för första gången arrangerades i Oskarshamn.

Under det inledande seminariet fick Mikola Statkevich frågan varifrån han får kraft att fortsätta stå upp mot Aleksandr Lukasjenka-regimen, som tidigare i höst behöll makten efter ännu ett val som dömts ut av internationella observatörer.

– Människorna i Belarus förväntar sig det av mig. Min uppgift är att hålla modet upp hos dem, och att få fler att förstå att en förändring är möjlig.

Mikola Statkevich är ledare och grundare av det i Belarus förbjudna socialdemokratiska BSDP. Han har suttit fängslad sedan valdagen år 2010, varav tre år i isoleringscell, och fram tills för bara drygt två månader sedan. Efter endast några timmar som frigiven arrangerade han ett öppet torgmöte med krav på demokrati.

– Det var självklart för mig. Om man tror på idéerna om mänskliga rättigheter och demokrati så måste idéerna följas av handling. Annars är det ju bara tomma ord.

Till de drygt hundra deltagarna i Palmedagen sa Mikola Statkevich att han hade dem och andra internationella solidaritetskämpar att tacka för att nu vara frigiven, att det var trycket utifrån som var avgörande. Samtidigt var han djupt besviken över att EU tänker ta bort sanktionerna mot ledarna i Belarus.

– Det är som att säga att folket i Belarus inte har rätt till demokrati.

Kent Härstedt, Mikola Statkevich, Inga NäslundViktoria Ivleva

Palmedagen handlade också om Ryssland och Ukraina. Ryska stjärnfotografen Viktoria Ivleva visade ett bildspel från krigsdrabbade Ukraina. Även hon fick frågan vad som driver henne att årtionde efter årtionde dokumentera och kämpa för mänskliga rättigheter i öststaterna.

– Sanningen. Sanningen är något högre än Ryssland, Sverige och allt annat.  Vi måste sluta fråga ”vad får jag ut av det här?” eller ”vad får mitt land ut av det här?”. Frågorna vi alla måste ställa oss är istället ”är det här bra eller dåligt?” och ”vad är sant och ärligt?”.

Viktoria Ivleva hyllade vad hon kallade multikulturella Sverige, att svenskarna hon möter har så olika bakgrunder. Och hon sa att hon har en dröm att ”Poltavamonumentet” utanför Armémuseet i Stockhom över stupade svenska soldater ska transporteras till Poltava, som ligger i nuvarande Ukraina.

– Det vore en fin gest att sända statyn till Poltava. Det skulle kunna symbolisera hur nära vi alla människor är varandra.

Riksdagsledamoten och valobservatören Kent Härstedt (S) pekade på Putin-regimens problematiska oförutsägbarhet. Han sa att det inte är överraskande att Putin nu stöder Assad-regimen i Syrien till och med genom direkta bombningar, men att avsikten kan vara någon annan än den man först tror.

– Kanske avsikten faktiskt är att öka strömmen av flyktingar till Europa och försöka göra Europa mer instabilt, eller till och med att skapa spänningar mellan europeiska länder så att EU blir svagare.

Samtidigt efterlyste han betydligt fler kontakter på alla möjliga nivåer mellan Sverige och östländerna.

– Det kan ju vara kulturellt eller politiskt utbyte, eller bara möten mellan individer. Det är oerhört viktigt att människorna i dessa länder inte känner sig isolerade.

Text: Fredrik Loberg

Foto: Mikael Algotsson