Situationen i Kurdistan i Irak

– IS har systematiskt haft minoriteter som måltavla, sa Helin Sahin, handläggare på Palmecentret, under ett seminarium som arrangerades den 28 oktober.

Situationen i Kurdistan i Irak är en följd av inbördeskriget i Syrien, som har pågått sedan våren 2011. Tre miljoner människor har flytt från Syrien sedan dess, och FN:s flyktingkommissarie har kallat det för den största humanitära katastrofen i vår tid.

– Det sekteristiska kriget i Syrien har lett fram till det som är en i grunden fascistisk rörelse, det vill säga Isil, Isis, IS, Daesh, eller vad man nu vill kalla dem, sa Lawen Redar, riksdagsledamot (S) och ledamot i justitieutskottet.

– De som står emot IS är kurdiska styrkor. De har hela tiden begärt stöd. Omvärlden svarade inte tillräckligt snabbt. Men nu är det flera länder som gör mycket för att förbättra situationen, sa Lawen Redar.

En av anledningarna till att biståndet till Kurdistan inledningsvis gick långsamt är en långdragen konflikt mellan Iraks centralregering och Kurdistans Regionala Regering (KRG). Iraks centrala regering har fryst utbetalningarna till KRG, och mycket av det bistånd som skulle gå till Kurdistan har fastnat i Bagdad.

– Irakiska Kurdistan har fem miljoner invånare och har tagit emot en miljon flyktingar på kort tid. Att Iraks centrala regering har fryst KRG:s budget har inte gjort saken lättare. När jag var där var värmen påträngande. Men det råder inlandsklimat och nu börjar kylan bli ett stort problem. Nätterna är kalla och uppvärmningen i tälten med kaminer gör risken för bränder överhängande. Samtidigt har priset på mediciner stigit med 30 procent. Det humanitära behovet bara växer och växer, sa Rozgar Watmani, förbundssekreterare för SSU, som besökte irakiska Kurdistan i mitten av augusti.

Han menade att det är viktigt att fortsätta att arbeta för demokrati, även under kristider.

– Vårt systerparti PUK agerar demokratiskt i en region där demokrati är mycket ovanligt. Just därför vill vi fördjupa samarbetet med dem. Det handlar till exempel om samarbeten kring hur man bygger organisationer. Inte minst för unga människor, sa Rozgar Watmani.

Huruvida det finns framtidsutsikter för unga människor påverkar också rekryteringen till extrema rörelser.

– Det tar 40 minuter att åka mellan Mosul som IS har intagit och Erbil i irakiska Kurdistan. Det är inga enorma skillnader mellan människorna i de här städerna. I Mosul kan IS rekrytera men inte i Erbil. Varför det? Jo, för att i Mosul saknar unga framtidsutsikter, medan unga i Kurdistan har jobb, utbildning och framtidsutsikter, sa Rozgar Watmani.

Också från Sverige lyckas IS rekrytera unga människor.

– Det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar väljer det här. Men länderna i Europa har varit dåliga på att erbjuda mening, värden att leva eller dö för, och det finns i det här kriget. I dag är det IS. Imorgon kan det vara någon annan organisation de väljer att ansluta sig till, sa Tara Twana, ledamot i Stockholms landstingsfullmäktige (S).

– Jag ser det här som ett fullkomligt välfärdsmisslyckande. Från samhällets sida måste vi erbjuda möjligheter. Det är en lång kedja som ska hålla ihop, skola, utbildning och jobb som gör att man kommer in i samhället och får en tillhörighet och en trygghet i livet, sa Lawen Redar.

Text: John Runeson