Turkiet: Ett resultat som väcker många frågor

Folkomröstningen i Turkiet väcker många frågor. Huvudoppositionspartierna CHP och HDP har förklarat att de kommer att bestrida valresultatet. Valmyndighetens agerande, att i sista sekund bestämma att röstsedlar som inte var officiellt stämplade från början ska gälla ändå, väcker frågor om eventuellt valfusk. Oppositionspartierna säger att det rör sig om cirka 2,5 miljoner röster och att röstsedlar utan officiell stämpel framför allt finns i de kurdiska städerna.

Enligt det preliminära valresultatet röstade 51 procent ja och 49 procent nej. Valdeltagandet var över 86 procent. I storstäder, framför allt i de tre största städerna – Istanbul, Ankara och Izmir – vann nej-sidan.

Var det ett tillräckligt bra resultat för ja-sidan? Knappast, med tanke på att staten använde samtliga sina resurser för ett ja – medan oppositionen hindrades från att kampanja på alla möjliga sätt, under undantagstillstånd som gav regeringen en enorm makt att agera för ja-sidan.

Valresultatet lämnar ett land i djup splittring och stora farhågor om oegentligheter. Efter denna folkomröstning kommer det parlamentariska systemet i Turkiet att ersättas av ökad presidentmakt, troligtvis vid nästa val i november 2019. Och jag betvivlar att resultatet ändras efter oppositionens överklaganden.

Text: Helin Sahin