Västra Balkan: Nya röster i EU:s väntrum

– Faktum är att i Bosnien och Hercegovina finns knappt ens en fungerande stat. Frågan är hur länge folk orkar. Det är oerhört viktigt att fortsätta ge stöd till en demokratisk utveckling.

Länderna på Västra Balkan hör inte till världens fattigaste, även om flera av dem hamnar en bra bit ner på listorna när det gäller ekonomiskt välstånd. Men på grund av regionens historia har medborgarna begränsad erfarenhet av att utöva ett demokratiskt inflytande och att utkräva ansvar som väljare. Det finns därför ett starkt behov av att ge stöd till krafter som kan bidra till att stabilisera och fördjupa de demokratiska strukturerna i länderna, och förankra demokratiska principer i samhällena i stort såväl som i partier och organisationer.

Inom programmet ”I EU:s väntrum” samverkar Socialdemokraterna och Palmecentret med partier med en socialdemokratisk profil, men också med partinära tankesmedjor och utbildningsorganisationer i Bosnien och Hercegovina, Serbien och Makedonien. I dessa länder, samt i Moldavien, finns även lokala och regionala samarbeten och utbyten med svenska socialdemokrater. Dessutom görs en del insatser på regional nivå.

De partier som medverkar i programmet har förhållandevis starka centrala strukturer. Däremot har de en svag folklig förankring och begränsade kontaktytor med väljarna, vilket gör det svårt att utforma politiska program som bygger på medlemmarnas eller organiserade medborgares förslag.

Otydlig partiprofil

Partiernas ideologiska profil kan också vara otydlig. Det gör det inte bara svårt för väljare och medlemmar att utkräva ansvar för den förda politiken, det bidrar också till en svag identifikation med de socialdemokratiska partierna, och med partier generellt.

– De politiska traditionerna i regionen ser annorlunda ut. Människor har röstat mer på en person än på ett politiskt parti, säger Christina Bergman på Palmecentret.

Genom samarbetet med tankesmedjor och utbildningsorganisationer bidrar Västra Balkan- programmet till en idépolitisk utveckling och politisk tydlighet.

– I valet 2006 förlorade socialdemokratiska SDSM väljare i såväl medelklassen som bland pensionärerna och hos den progressiva ungdomen i Makedonien. Och under de fyra åren dessförinnan, när partiet hade regeringsmakten, försökte de men misslyckades med att vinna arbetarnas stöd.

Det säger Alexandar Spasov, programsamordnare för tankesmedjan Progres Institute. Institutet har sedan det bildades 2007 hjälpt partiet att fördjupa den politiska dialogen. En viktig aspekt är att bjuda in intressentgrupper utanför partiet – alltifrån fackföreningar, yrkesförbund och andra enskilda organisationer till handelskammare och akademin – till workshops och offentliga diskussioner på ett tidigt stadium i det politiska strategiarbetet. Internt kan det handla om att engagera medlemmarna i frågor som går utöver utnämningar och andra formaliteter.

Minimilöner en viktig fråga

Lagstadgade minimilöner är en av de frågor som först identifierades i diskussionerna bland medlemmarna inom SDSM, och som Progres Institute har varit med att utveckla och driva.

– När vi först förde fram kravet på minimilöner fick vi inte ens stöd från fackföreningarna, säger Radmila Šekerinska, som representerar SDSM i parlamentet. Reaktionen vi fick var att det skulle köra landets ekonomi i botten. Men efter en tvåårig kampanj lyckades vi få lagen antagen, om än med vissa modifieringar.

Šekerinska är en av många starka kvinnor som finns i partierna, men också en av få kvinnor på ledande poster. Många av projekten inom Socialdemokraternas och Palmecentrets samarbete syftar till att öka kvinnornas representation. I Bosnien och Hercegovina har partiet SDP nu för första gången en borgmästare och två vice statsministrar som är kvinnor, och i Moldavien har satsningar lett till att antalet kvinnliga medlemmar i partiet DPM ökar.

Unga behöver få inflytande

Inom partierna finns också relativt många unga aktiva, men utan tillräckligt inflytande har de svårt att få genomslag för sina frågor. Progres Institute organiserar en mängd workshops, sommarläger, ungdomsdebatter och utbildning i interkulturellt lärande för att rusta ungdomar att aktivera sig i politiken. De driver även en ”socialdemokratisk politisk akademi”, som är en mer kvalificerad praktisk och teoretisk politisk utbildning under en hel termin, och medverkar i ett ettårigt politiskt utbildnings program för romska ungdomar.

Ungdomarna behöver inte nödvändigtvis vara medlemmar i de socialdemokratiska partierna.

– Misstron mot partier är stor, och ofta på goda grunder. Reflexen hos flertalet av de romska ungdomar som deltar i utbildningarna är snarare att bilda nya romska partier. Men det finns ju redan sju eller åtta sådana partier, berättar Sladjana Panovska på National Democratic Institute i Skopje som Progres Institute samarbetar med.

I stället stimulerar man ungdomarna att engagera sig i de befintliga partierna för att förändra och förbättra. Det handlar då inte bara om att driva sina politiska frågor, utan också om att ställa krav på demokratiska processer och möjligheter till ansvarsutkrävande. Efter utbildningen får ungdomarna tillgång till fortsatt handledning.

Under 2012, det första året av programmet ”I EU:s väntrum”, deltog över 10 000 personer i samarbetsorganisationernas olika utbildningar. Programmet pågår fram till slutet av 2014.

Brobygge mellan S i Bitola, Makedonien och S i Upplands Bro

Utbyten på regional nivå är viktiga inom programmet i EU:s väntrum. Ett exempel är samarbetet mellan det makedonska social demokratiska partiet SDSM:s avdelning i Biatola och S i Upplands Bro. Gemensamma politiska intressen ledde fram till ett samarbete i kampanjen inför senaste valet i Makedonien. Samarbetet har gett en ökad förståelse av den politiska situationen i hela Balkan-regionen, och stärkt övertygelsen om vikten av det politiska fotarbetet.

– I Bitola är de mer aktiva i att knacka dörr och prata politik med folk. Som vi gjorde förr i Sverige, säger Bengt Johansson, aktiv socialdemokrat i Upplands Bro.

Projektet har stimulerat en närmare kontakt mellan den lokala partiledningen och medlemmarna på gräsrotsnivå i Bitola, förmedlat erfarenheter av att arbeta med snabba lokala enkäter för att få fram vilka frågor som mest engagerar medborgarna, och bidragit till ett förbättrat valresultat.

– Mest inspirerande är den entusiasm och energi som kollegorna från Bitola visat när de besökt Sverige. Störst utmaning är att förändra attityden som finns i Makedonien, att politiskt engagemang ska leda till ett bra jobb om partiet vinner val.

Text: Context

Artikeln är även publicerad i Röster från Västra Balkan.