Första maj: Solidaritetens dag

Oscars tal:

Idag samlas vi för att fira Arbetarrörelsens dag, för att stå upp för rättvisa och för solidaritet. 

Det är lätt att bli modfälld i tider som dessa, men vi är här för att påminna varandra om en sak: det går att göra motstånd och förändra världen. 

Vi har gjort det förut. Och vi kan göra det igen. 

Vi lever i en tid som skakar, i Sverige och i världen. Runtom oss rasar krig, demokratier backar, klimatet pressas till bristningsgränsen.  

Vi som fortfarande lever i en demokrati och har möjlighet att välja – vi står inför val. Inte bara i valurnor, utan varje dag: ska vi blunda, eller ska vi agera? 

2025 står världen inför det högsta antalet pågående väpnade konflikter sedan andra världskriget. Flera europeiska länder har meddelat att de avser att dra sig ur konventionen om förbud mot personminor.  

Palme sa, det går inte att bomba sig till demokrati – samtidigt pratar alltfler om att kärnvapen är lösningen för fred. 

De humanitära behoven är större än någonsin och växer ständigt. Hälso- och sjukvårdspersonal och humanitära hjälparbetare dödas i allt större antal.  382 år 2024 – i år ser det ännu värre ut.  

Ukraina

Vi ser hur Ryssland fortsätter sitt vidriga anfallskrig mot Ukraina. Ett krig som inte bara handlar om gränser och territorier – det är ett krig mot idén att varje land, varje människa, har rätt att forma sin egen framtid. Och därför är deras kamp vår kamp. Vi backar inte. 

Det som händer i Ukraina just nu är en humanitär katastrof. Varje dag rapporteras det om bombade sjukhus, förstörda skolor, och barn som mister sina föräldrar.  

Kvinnor som utsätts för sexuellt våld som ett krigsvapen. Rysslands krig är inte bara ett brott mot moral – det är ett brott mot internationell rätt.

Och vi måste våga ställa frågan: Vad gör vi? 

Vi bygger våra värderingar på demokrati, frihet, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.  

Men värderingar måste omsättas i handling. Det räcker inte att uttrycka oro. Det räcker inte med sanktioner som inte biter. Det krävs handling med mod och tydlighet. 

Sverige och EU har ett ansvar – både juridiskt och moraliskt – att skydda de mest utsatta. Det innebär att vi måste: 

Säkerställa att humanitär hjälp når fram. 

Säkerställa att Ukraina har de militära resurser som krävs. 

Skydda och stödja flyktingar – särskilt kvinnor och barn. 

Dokumentera krigsbrott och agera för att de ansvariga ställs till svars. 

Därför säger vi – Ryssland ut ur Ukraina!

Palestina

Gaza bombas. Barn dödas. Sjukhus jämnas med marken.  

Sveriges regering är tyst? Utrikesministern säger ingenting. De mumlar. De viker undan. De sviker.  

Den svenska SD-ledda regeringen gör istället: 

Nedskärningar av Palestinabistånd med 45 procent.

Fryste utvecklingsbistånd.  

Röstade mot vapenvila i FN.

Fryste UNRWA-bistånd för att sedan permanent stoppa stöd till organisationen. 

Avstod att rösta för uppgradering av Palestinas status i FN.

Avstod att rösta för att Israel ska avsluta sin ockupation. 

Vi kräver svar! När tänker ni fördöma en högerextrem regim som bryter mot all internationell rätt? Var går gränsen? 

Vi socialdemokrater kräver: 

Att Internationella domstolens beslut respekteras och följs.  

Att EU fryser handelsavtalet med Israel. 

Vi vill se utökade sanktioner mot Israel – mot alla dom som bär ansvaret, bosättare, militär och politiska beslutsfattare. 

Omvärlden och EU måste sätta stopp och höja rösten för att rädda palestinska liv. 

En vapenvila måste på plats och mat och förnödenheter måste omedelbart släppas in i Gaza.

Modigt och rakryggat

Vi behöver en utrikespolitik som säger ifrån – inte en som är tyst när starka trampar på svaga. Och vi behöver ett Sverige som visar mod – inte ett som hukar.  

När världen gungar, när auktoritära krafter växer, då måste vi hålla fast vid våra värderingar – inte släppa taget. Då måste vi stå upp för det som är rätt – inte det som är bekvämt. 

Vi säger: freden byggs inte med vapen, utan med rättvisa. Med utbildning. Med jämlikhet. Det är inte naivt – det är nödvändigt. 

Vi behöver ett starkt försvar som kan skydda oss vid en attack mot våra gränser, men inte på bekostnad av välfärd och ett bistånd som stärker demokratier, skyddar mänskliga rättigheter och främjar klimatkampen. 

Solidaritet

Vi vet hur det är att kämpa för våra rättigheter. Men andra gör det under mycket svårare villkor – i krig och konflikt, i fattigdom och förtryck. Vårt stöd kan göra hela skillnaden. Det är ett bevis på att vi bryr oss, att vi vill skapa en mer rättvis värld för alla. 

Världen är djupt ojämlik. Medan vissa lever i överflöd, saknar andra rent vatten, sjukvård och utbildning. Ett starkt bistånd är ett verktyg för att jämna ut dessa orättvisor. Det handlar inte om välgörenhet, utan om global rättvisa. Vi måste arbeta tillsammans för att skapa ett samhälle där alla har samma möjligheter. 

Bistånd förebygger konflikter. Länder med hög ojämlikhet, svag utbildning och dålig sjukvård är ofta mer sårbara för krig, korruption och extremism. Genom att satsa på utbildning, hälsa och jämställdhet kan vi bidra till stabila och fredliga samhällen. Fred börjar med rättvisa. 

Varje krona som går till flickors skolgång, hälsovård eller klimatanpassning ger oss starkare, tryggare samhällen och en bättre värld för kommande generationer. 

Sveriges röst i världen stärks av solidaritet. Ju mer vi visar att vi är beredda att hjälpa, desto mer lyssnar andra på oss i internationella forum som FN och EU. Det ger oss möjlighet att påverka frågor som klimat, fred, mänskliga rättigheter och arbetsvillkor – för en bättre värld. 

Slutligen, låt oss inte glömma vikten av fackliga rättigheter. Genom att stödja fackföreningar i utvecklingsländer stärker vi demokratin, arbetsskyddet och rättvisa villkor för arbetare världen över. Alla arbetare förtjänar trygghet, schyssta löner och rätten att organisera sig. 

Så, stoppa nedmonteringen av svenskt bistånd! Bistånd är ingen lyx utan tvärtom en nödvändig investering i vår framtida säkerhet. Att återgå till enprocentsmålet är därför inte bara moraliskt rätt, det är strategiskt smart. 

En gemensam kamp

Det är lätt att känna hopplöshet. Vi ser hur världen brinner. Hur temperaturen stiger. Hur konflikter blossar upp. Vi måste organisera oss. Höja rösten. 

När arbetare i Bangladesh syr våra kläder för en lön som inte räcker till mat – då har vi ett ansvar.

När fackliga ledare i Colombia mördas för att de organiserar sig – då har vi ett ansvar.

När kvinnor i Iran kämpar för sina grundläggande friheter – då har vi ett ansvar. 

Vi är här idag för att vi vägrar att ge upp. Vi tror på en annan värld – en värld där människovärdet väger tyngre än vinstintressen, där freden är viktigare än maktspel, där alla får plats. 

En annan värld är möjlig. 

Vi ska bygga den. Tillsammans. Med solidaritet. Med mod. Med handling. 

Så bygger vi gemensam säkerhet och rustar för fred!