Ania Janerud

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Vi är alla chockade och förtvivlade över Putins grymma och världsfrånvända invasion av #Ukraina, liksom över den eskalerande utvecklingen i dess spår. Media rapporterar om tusentals döda, ukrainska städer under bombanfall och hundratusentals civila på flykt. Den ryska ledningens försök att skrämma Ukraina och omvärlden till underkastelse genom att därtill aktivera sin kärnvapenarsenal är fullkomligt oacceptabelt. Ett kärnvapenkrig skulle släcka vår gemensamma framtid.

Ryska tillfångatagna soldater förklarar att de kallats till övning medan de i själva verket skickats ut i krig mot ett brödrafolk. Belarus diktator har slutit upp vid Putins sida och föder kriget med mat, mark och militär. Vi uppmanar alla som kan att sluta upp i en tydlig och fredlig manifestation i solidaritet med Ukrainas hårt prövade befolkning, för fred och mot denna folkrättsvidriga ockupation.

-Att Ryssland och Belarus slutar förtrycka sina egna medborgare, som också är gisslantagna i denna förfärliga situation.

Bokmässan i Göteborg 2021 hade Demokrati som tema. Palmecentret deltog genom Globala torget med flera scenprogram, här kan du se ett av dem.

Under det senaste decenniet har allt fler länder utvecklats i auktoritär riktning. Yttrandefriheten har inskränkts, det civila samhället har pressats tillbaka och statsledningar har tagit kontroll över medier och domstolar.

Covid-19-krisen har i flera länder förstärkt den här utvecklingen. Stater har fått verktyg att införa restriktioner som begränsar smittan, men som samtidigt inskränker demokrati och mänskliga rättigheter. Vissa ledare har missbrukat sådana verktyg och hänvisat till coronaviruset för att genomföra förändringar i auktoritär riktning.

Sida har det senaste året styrt om stora summor i sina biståndsbudgetar till hälsoinsatser och för att stärka den ekonomiska utvecklingen till följd av pandemin. Hur har demokratibiståndet anpassats till den nya verkligheten? Bara kort före pandemin så lanserade Sveriges regering en demokratisatsning som går ut på att Sverige i alla sammanhang ska arbeta för att stärka demokratin och uttrycka kritik när den brister. Här ingår även utvecklingssamarbetet.

Om situationen för demokratin i världen idag, om det svenska demokratibiståndet och om hur stater kan och bör reagera på kriser utan att undergräva demokratin, är några av frågorna som tas upp i det här seminariet.

Lisa Gastaldi, Data Analyst and Program Coordinator, V-Dem Institute, Göteborgs Universitet

Den pågående klimatkrisen utgör ett akut hot mot vår existens och vi vet att tiden är mycket knapp. Effekterna syns redan nu i form av återkommande bränder, översvämningar och torka. Hårdast drabbas de miljontals människor som lever i fattigdom och social utsatthet.

Planeten kräver en kraftfull omställning, där vårt ekonomiska system förändras i grunden. En sådan omställning innebär att miljontals jobb kommer att försvinna. Den internationella fackföreningsrörelsen driver därför idén om Just Transition, som handlar om att klimatomställningen måste gå hand i hand med respekt för arbetstagares rättigheter och undvika att utsatta grupper på arbetsmarknaden hamnar utanför. Kom och lär dig mer om mänskliga rättigheter i klimatomställningen!

I panelen: Cajsa Unnbom, klimatrådgivare, Palmecentret, och Catarina Silveira, rådgivare Just transition, Union to Union

Bokmässan i Göteborg 2021 hade Demokrati som tema. Palmecentret deltog genom Globala torget med flera scenprogram, här kan du se ett av dem.

I februari 2021 upprepade sig den burmesiska historien när militären ännu en gång tog makten och fängslade den ikoniska och omstridde ledaren Aung San Suu Kyi. Men den här gången har folkets reaktion och motstånd mot generalerna varit större än någon tidigare gång i Myanmars (Burmas) historia. Förklaringen finns i det senaste decenniets rekordsnabba demokratisering och digitalisering av landet.

Inom loppet av bara några år exploderade tillgången till information och digital kommunikation, och civilsamhället har utbildat hela generationer av unga i rättigheter och organisering.

Kan generalerna vrida tillbaka klockan till den gamla tidens diktatur, eller har utvecklingen hunnit för långt?

Lian Sakhong är federal affairs minister i den skuggregering (National Unity Government) som bildats av de avsatta folkvalda parlamentarikerna. Skuggregeringen vill ta tillbaka makten från juntan, och när det sker kommer Lian Sakhong att ha en central roll i organiseringen av landet. Lian är bosatt i Uppsala.

Helena Thorfinn jobbade som journalist innan hon började jobba internationellt med mänskliga rättigheter för bland annat Sida och Rädda Barnen. 2014 – 2017 var hon bosatt i Myanmar/Burma. Den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden.

Sarah Schulman är som 2015-2017 var baserad i Yangon för att titta närmare på världens snabbaste digitaliseringsprocess som då ägde rum i Myanmar. Hon har publicerat ett flertal vetenskapliga artiklar och rapporter om teknik- och demokratiutvecklingen i Myanmar, inte minst gällande spridningen av näthat och informationspåverkan i sociala medier.

FN-konventionen om förbud mot kärnvapen (TPNW) träder i kraft den 22 januari 2021 efter att 50 stater ratificerat konventionen. Hur länge ska länderna i Norden stå utanför? Hur kan vi i de nordiska länderna arbeta tillsammans för att våra regeringar ska signera och senare ratificera konventionen? Kan vi i civilsamhället inspirera varandra genom att dela med oss av våra erfarenheter?

Erkki Tuomioja, Finland, socialdemokratisk riksdagsledamot, f.d. utrikesminister
Kjølv Egeland, Norge, forskare vid CERI*, Paris
Josefin Lind, Sverige, Generalsekreterare, Svenska Läkare mot Kärnvapen, SLMK
Guttormur Þorsteinsson, Island, ordförande, Campaign Against Militarism**.
Ole Wæver, Danmark, professor i Internationell politik vid Institut for Statskundskab, Københavns Universitet, grundare av forskningscentra CAST, Centre for Advanced Security Theory, och CRIC, Forskningscenter for løsning af internationale konflikter

Samtalsledare:
Lars Ingelstam, tekn. dr, docent i matematik, har varit chef för Sekretariatet för framtidsstudier, prof. em. i Teknik och social förändring, styrelseledamot i Svenska Pugwash.

* CERI, Centre d’etudes et de recherches internationales.
** Samtök hernaðarandstæðinga.

Rapporter visar på sämre arbetsvillkor och rättigheter i skuggan av Covid 19 i Latinamerika. Hur har pandemin slagit mot exempelvis den informella sektorn och hur arbetar fackföreningarna i denna nya situation? Hur är fackföreningsrörelsens betydelse och roll i de aktuella samhällskonflikterna i Latinamerika? Dessa och andra frågor diskuteras under seminariet.

Medverkande:
Johan Schmidt, journalist som bevakat Latinamerika sedan 1990-talet, Olof Palmes Internationella Center
Catarina Silveira, programhandläggare för Just Transition vid Union to Union, gemensamma biståndsorganisationen för LO, TCO och Saco
Åsa Törnlund, internationell ombudsman, LO
Fransisco Contreras, Latinamerikagrupperna

Samtalsledare:
Christina Alnevall, statsvetare, Nordiska Latinamerikainstitutet

Nu har 50 stater ratificerat FN-konventionen för förbud mot kärnvapen (TPNW). Konventionen kommer därmed att träda i kraft i början på 2021. Sverige står fortfarande utanför och har inga planer på att vare sig signera eller ratificera.

Enligt International Campaign to Abolish Nuclear Weapons (ICAN), som arbetat aktivt med TPNW i FN och som fick Nobels fredspris 2017, kommer ett förbud att fungera stigmatiserande för kärnvapenstaterna. Dessutom ger konventionen röst till alla de icke-kärnvapenstater som idag är gisslan under kärnvapenhotet.

Är Sveriges nedrustningspolitik trovärdig om vi inte ansluter oss till konventionen?

Thomas Jonter, Professor i Internationella relationer vid Stockholms universitet.

FN har under sina 75 år genomgått olika omvälvningar och krissituationer som hanterats utifrån organisatoriska, institutionella och insatsmässiga sätt, exempelvis antagandet av MR-förklaringen, konventioner, en rad handlingsprogram, Millenniemålen, Agenda 2030 mm. Idag är FN satt under press utifrån stora maktförskjutningar i världen och problem med finansiering.

Med anledning av FN-dagen 2020 och därtill FN:s 75-årsjubileum, genomförde Palmecentret tillsammans med Stockholms FN-förening och ABF ett seminarium med två paneler. Den andra panelen avhandlade FN:s förutsättningar för ett gott internationellt samarbete – som med åren visat sig bli allt svårare. Finns det hopp?

Margot Wallström, tidigare utrikesminister bland annat under Sveriges två år i FNs säkerhetsråd och EU-kommissionär.
Emelie Weski, vice ordförande i LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer.
Mats Karlsson, omvärldsutredningen vid UD – Swedish Ministry for Foreign Affairs, författare till delar av FN-rapporten Our Global Neighbourhood 1995, tidigare Världsbanken och chef för Utrikespolitiska Institutet.

Med anledning av FN-dagen 2020 och därtill FN:s 75-årsjubileum, genomförde Palmecentret tillsammans med Stockholms FN-förening och ABF ett seminarium med två paneler. Den första panelen avhandlade FN:s roll i en värld som befinner sig i kris.

Väpnade konflikter, fredsavtal som bryts, sexuellt våld , kärnvapen, klimatkris, pandemi, minskad tilltro till demokrati och jämställdhet.. Vad har FN för kapacitet att möta de här utmaningarna?

Margareta Wahlström, ordförande i Sveriges Röda korset, tidigare mångårig medarbetare i FN i New York
Jan Eliasson, ordförande i Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri, tidigare biträdande generalsekreterare i FN
Clara Berglund, generalsekreterare på Sveriges kvinnolobby

Samtalsledare: Annika Schabbauer, kanslichef för organisationen Operation 1325

Nyhetsbrev

Stöd oss