Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Dear Prime Minister Edi Rama,
The oil workers organized in the ‘Sindikata Sektorit Hidrokarbur’ are now on the 3rd day of strike, demanding that Bankers Petroleum Albania fulfils the collective agreement the partners have signed.
The Olof Palme International Center expresses its solidarity with the oil workers and their actions for ensuring fair wages and good working conditions and we urge you to invite the partners to the negotiating table as a way to show your commitment to the social dialogue.
The ongoing concerns regarding low salaries and inadequate working conditions for oil workers are matters that have been raised for some years now and demand urgent attention. With the EU approximation additional pressure will be put on the labour market as increased competitiveness remain a key priority in the enlargement process. The necessary reforms of the economy need to be facilitated by a well-functioning labour market based on a fluent dialogue between government, employers and workers.
We urge the Socialist government to engage in meaningful dialogue with the Sindikata Sektorit Hidrokarbur and Bankers Petroleum and work towards a resolution that addresses the legitimate grievances of these workers.
The Palme Center is since many years supporting initiatives that aim to ensure the respect for socio-economic and labour rights in Albania and we are an ally of your ambitions to raise salaries and improve the standards of working conditions.
– Oscar Ernerot, Secretary General, Olof Palmes Internationella Center.
Läs barnens namn: Aktion för GazaFörra året samlades vi för att läsa namnen på de barn som dödats i Palestina och Israel sedan 7 oktober 2023. Då hade vi omkring 50 israeliska barns namn och 11 500 palestinska barns namn på våra listor. När vi samlas i år har antalet döda barn i Gaza överstigit 20 000.
I Gaza pågår en av vår tids värsta humanitära katastrofer. Detta till följd av den israeliska regeringens krigföring och blockad i strid med folkrätten. Matförråden är tomma, människor svälter, sjukdomar sprids och sjukhus förvandlas till bårhus. Det har gjort Gaza till världens farligaste plats för barn. En vapenvila är ett viktigt första steg, men situationen är bräcklig och om inte Israel häver sin olagliga blockad kommer lidandet att fortsätta.
Det är inte bara Sveriges moraliska skyldighet att agera, utan även en juridisk skyldighet enligt folkrätten. Vi kräver att Sveriges regering agerar för:
Arrangörer: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen | Amnesty Sverige | Palestinagrupperna | Judar för israelisk-palestinsk fred (JIPF) | Olof Palmes Internationella Center | Oxfam Sverige | Act Svenska Kyrkan | Barnrättsbyrån | Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet | Kvinna till Kvinna | Clowner utan gränser | Kristna Fredsrörelsen | RFSU | ABF | Diakonia | Vårdförbundet | Human Rights Watch | ForumCiv | Ordfront | Vision | Individuell Människohjälp Sweden | Akademikerförbundet SSR | War Child
Begränsat med platser. Anmäl dig för att säkra din plats:
Plats: Draken, Göteborg.
Tid: Lör 8/11, kl. 09.00-17.00.
Palmedagen är den svenska arbetarrörelsens årliga mötesplats för internationellt solidaritetsarbete. Regionala och lokala aktivister med intresse för globala frågor träffar varandra, centrala företrädare och experter för att diskutera idéer och utbyta erfarenheter. Under dagen deltar också internationella gäster från Filippinerna, Namibia och Palestina.
I år är det särskilt betydelsefullt att vi under en dag samlas då vårt internationella solidaritetsarbete är under attack. Tidöregeringen har stängt ute Palmecentret från det svenska civilsamhällesbiståndet och kapar därmed vårt arbete med att stärka civilsamhället runt om i världen. Över 100 internationella samarbetspartners drabbas – fackföreningsrörelser i Eswatini, ungdomsorganisationer i Palestina och demokratikämpar i Belarus. Det är ett politiskt beslut där man riktar udden mot den svenska arbetarrörelsen och fokuserar på en enskild organisation som man har uttryckt vara en politisk motståndare.
Visste du att en majoritet av världens befolkning vill se kraftfull handling för att tackla klimat- och miljökrisen? Hela 80 procent enligt en FN-studie där man frågade över 73 000 människor i 77 olika länder. Samtidigt agerar auktoritära ledare och den rikaste eliten bromskloss. De är också stora miljöbovar medan de som har bidragit minst till krisen är de människor som drabbas allra hårdast av dess effekter. Därför är klimatkrisen även en demokrati- och rättvisefråga. Så vad kan vi göra?
Årets Palmedag fokuserar på nya progressiva visioner som både är djupt förankrade i arbetarrörelsens värderingar och svarar mot vår tids utmaningar. Vi kommer tillsammans att utforska hur vi bygger en fredlig, demokratisk värld där alla människor får sina behov och rättigheter uppfyllda – i balans med den planet som vi är beroende av. Målet med dagen är att vi som arbetarrörelse ska kunna ge svar på hur ett globalt hållbart välfärdssamhälle ser ut. Och komma ut fyllda av idéer på hur just vi kan bidra till att ta oss dit, på ett sätt som ökar rättvisan och stärker demokratin.
Deltar gör bland andra:
Program och gäster uppdateras.
29 oktober: Cecilia Uddén – boksamtal om nya boken ”Allt har en smak av aska”
Boken handlar om drabbade människor i vardagen i Gaza och om andra upplevelser i Mellanöstern. Cecilia Uddén, Sveriges Radios Mellanösternkorrespondent samtalar med Bitte Hammargren, Mellanösternanalytiker och frilansjournalist.
23 oktober: FN 80 år – vilken världsordning ska vi ha?
Den världsordning som byggts upp efter andra världskriget med folkrätt, mänskliga rättigheter och humanitär rätt har till stor del raderats genom pågående krig. I stället vill stormakterna frångå ett multilateralt system och styra världen på egen hand utifrån sina intressen. Vad kan göras?
Medverkande:
➤ Jan Eliasson, tidigare vice generalsekretare i FN och Sveriges utrikesminister
➤ Ulrika Modéer, generalsekreterare i Röda korset
➤ Peter Wallensteen, Dag Hammarskjöld professor emeritus i freds- och konfliktforskning
Passerat.
6 oktober: Israel-Palestina – två år efter 7 oktober
Två år har passerat sedan Hamas terrorattack den 7 oktober 2023 och Israels efterföljande vedergällningskrig. Två år senare upprätthåller Israel fortsatt en folkrättsvidrig blockad av mat som har lett till att folket i Gaza lider av svält. Uttalanden från den israeliska regeringen tyder på att man har som yttersta mål att fördriva den palestinska befolkningen, och människorättsorganisationer och folkmordsforskare klassificerar Israels agerande i Gaza som folkmord. Vad krävs av omvärlden för att lyckas bryta övergreppen och våldet?
Passerat.
Barn svälter ihjäl i Gaza. Svälten är inte en naturkatastrof. Det är ett resultat av medvetna politiska beslut fattade av Israels högernationalistiska regering med Netanyahu i spetsen.
FN:s generalsekreterare António Guterres uttrycker sin förtvivlan över det internationella samfundets likgiltighet. Vi delar den. Därför samlas vi för att visa att vi ser, att vi bryr oss och att vi kräver handling.
Vi kräver ett omedelbart slut på folkmordet i Gaza och att humanitärt stöd släpps in till civilbefolkningen! Vi vägrar att stå passiva när barn svälter ihjäl!
Kom med och stå upp för den internationella rätten, för fred och för människovärdet.
NÄR: Torsdag den 28 augusti kl 17.00
VAR: Norra Bantorget i Stockholm
ARRANGÖRER: Socialdemokrater för Tro och Solidaritet, Olof Palmes Internationella Center, S-kvinnor, SSU, S-studenter, LO, HBTQ+S, ABF.
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
På mindre än ett år samlade Glasen Sindikat 300 medlemmar, tecknade ett kollektivavtal och löste flera arbetskonflikter. Detta i ett land där fackföreningar länge förknippats med korruption och partipolitik, och där oberoende röster utestängs från dialog med staten.
Bakom framgången ligger det långsiktiga arbete som Palmecentrets partner Glasen Tekstilec bedrivit sedan 2017 med att informera arbetare om sina rättigheter, erbjuda juridiskt stöd, bygga förtroende och utmana maktstrukturer. Föreningen har fått stöd både ekonomiskt och strategiskt genom samarbetet med Palmecentret och Handels i Gävle, och de har genom åren hanterat över 400 rättsfall.
Fackföreningen är kvinnoledd och genomsyras av jämställdhet – ett tydligt exempel på hur kvinnors organisering kan förändra arbetsvillkor och stärka demokratin.
Trots försök från regeringen att exkludera Glasen Tekstilec från nationella dialoger har organisationen byggt starka nätverk internationellt, fått stöd från ILO och skapat uppmärksamhet i medier. De har också prioriterat samarbeten med lokala myndigheter där förändring visat sig möjlig.
Glasen Sindikat representerar en ny generation facklig organisering – förankrad hos gräsrötterna och ledd av kvinnor som själva vet hur det är att arbeta under tuffa villkor. Med deras röst blir arbetare inte bara hörda – de får också verklig makt att påverka sina liv.
Demokratirörelsen kämpar på i MyanmarDemokratirörelsen har haft många framgångar i motståndet mot juntan. De arbetar för att förse befolkningen med samhällstjänster och viktig information. Lokala organisationer i civilsamhället var dessutom livsviktiga för att förse nödhjälp när den katastrofala jordbävningen drabbade landet i våras och juntan försvårade räddningsarbetet.
Win Min är en ledande person i den burmesiska demokratirörelsen som idag verkar i exil i Thailand. Som de flesta demokratiaktivister eller fackliga ledare som tvingats fly är han svartlistad av militärjuntan. Sedan militärkuppen i februari 2021 har demokratirörelsen mötts av systematiska övergrepp. I dagsläget är fler än 22 000 människor frihetsberövade.
Efter militärkuppen flyttade Win Min först från hus till hus för att hålla sig gömd. Han arbetade med att stötta det politiska ledarskapet för motståndsrörelsen och i att forma en inkluderande politisk koalition. Men efter några månader hade hotbilden mot honom vuxit så pass mycket att han tvingades fly tillsammans med sin fru och son för att fortsätta arbetet utanför landets gränser.
– Vi lämnade allting, berättar han när Palmecentret träffar honom i Stockholm i juni.
Föräldrarna är fortfarande kvar i Myanmar. De har tvingats fly flera gånger, berättar Win Min. När militären gör räder måste man lämna till dess att det är säkert att återvända igen.
Även om militärjuntan är i underläge i markstriderna – de har förlorat kontrollen över flera stora städer – pågår konstanta flygattacker. Civila platser är ofta måltavlor. Sjukhus, skolor och till och med högtidsceremonier som bröllop har attackerats. Hela byar har bränts ner till den grad att inget av människors hem eller minnessaker finns kvar.
– Min familj är jordbrukare. Vi sparar alltid de fröer vi ska odla till nästa säsong. Men nu finns ingenting kvar. En livsmedelskris är nära förestående, berättar Win Min sorgset.
Han visar exempel på chattmeddelanden. Varje dag i fyra års tid får han uppdateringar i form av bilder eller videor från sitt hemland. Ibland är det på döda kroppar.
– Så många människor dödas varje dag. Ingenstans är säkert. Ingen är säker. Bombningarna sker varje dag.
Kombinationen av flygattacker och den förödande jordbävningen tidigare i år gör att de humanitära behoven är stora. Utöver Win Mins politiska arbete har han arbetat med att koordinera nödhjälp till lokala organisationer efter jordbävningskatastrofen.
– Oavsett om det gäller humanitär hjälp eller politik så handlar det om människor.
Ju fler utmaningar och svårigheter desto mer motiverade är folket att få ett slut på förtrycket och militärdiktaturen, säger Win Min. Demokratirörelsen i landet arbetar hårt för att informera civilbefolkningen hur man bäst skyddar sig och med att förse dem med samhällstjänster. De fokuserar också på en framtida återuppbyggnad. Men varken i Myanmar eller i Thailand är det helt säkert att ha politiska möten.
Win Min önskar att se mer handling från det internationella samfundet, i att markera mot den oacceptabla situationen i Myanmar och ett ökat stöd till det burmesiska folket. Alltifrån humanitärt stöd och att skapa trygga platser för demokratirörelsen att kunna diskutera framtiden, till uppmärksamhet i media och i EU om situationen skulle göra stor skillnad.
– Varje liten handling har betydelse, menar han.
Win Min var på besök i Stockholm i juni och träffade representanter från det svenska civilsamhället och riksdagen för att belysa den politiska utvecklingen i Myanmar, demokratirörelsens hårda arbete, samt effekten av den förödande jordbävningskatastrofen och arbetet med att nå ut med humanitär hjälp till befolkningen. Bild från möte i riksdagen.
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
DWRC arbetar för en demokratisk facklig rörelse i Palestina och har med stöd från Palmecentret fortsatt sin verksamhet även i Gaza, ett område där de flesta arbetsplatser raserats och människor ständigt tvingas fly.
I en verklighet där överlevnad är främsta prioritet har de kunnat dela ut hundratals matpaket till arbetare och deras anhöriga. Samtidigt lyckades de förra året erbjuda barn mellan fem och sju år undervisning med hjälp av 26 engagerade lärare och volontärer, och arrangerade ett sommarläger för över 100 barn. I slutet av 2024 samlade man över 40 representanter från fackförbund och civilsamhället och bildade en gemensam kriskommitté för att stötta arbetare och deras familjer i det akuta läget.
Att lyckas organisera människor och skapa framtidstro i en så extrem situation visar på den fackliga rörelsens kraft och betydelse – även när allt annat faller samman.
Sommarläger för barn i Gaza. ”Det tillåter dem att le, lära sig och leka – och för en stund glömma de dagliga svårigheter som inget barn någonsin ska behöva möta”, skriver organisationen på Instagram. Foto: DWRC
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Tre kvinnoorganisationer som Palmecentret stöttar i Sydafrika och Zimbabwe såg hur klimatkrisen ökar kvinnors fattigdom och utsatthet för våld. De bestämde sig för att göra något som både stärkte kvinnorna de jobbar med och bidrog till grön omställning. Därför utbildar de nu kvinnor som överlevt könsbaserat våld så att de kan skapa hållbara matträdgårdar. Där används traditionella frön, hämtade från en fröbank som kvinnor på landsbygden startat. På så sätt kan kvinnorna odla tåliga grödor som är bättre anpassade för ett hetare klimat. Med en tryggare matförsörjning och ekonomi kan de lättare lämna våldsamma relationer.
Många filippinska kvinnor arbetar utomlands under svåra villkor. Det är vanligt att de behöver lämna sina barn hos släktingar och vara borta från dem under flera års tid för att försörja sig och skicka hem pengar. Skulle de återvända till Filippinerna möter de ofta arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet. Det vill Center for Migrant Advocacy ändra på. I samarbete med Palmecentret och Anna Lindhs minnesfond stöttar organisationen kvinnor i att gå samman lokalt för att skapa hållbara jobb och småskaliga företag.
Genom stödet har det bildats kvinnokooperativ som till exempel producerar ekologisk juice och sylt och mattor av återbrukad textil – samtidigt som de kräver sin rätt till offentligt stöd ur jämställdhetsbudgeten. Enligt filippinsk lag måste alla myndigheter avsätta minst fem procent av budgeten till aktiviteter som främjar kvinnors rättigheter. Men det är långt ifrån alltid som det sker, och när det händer kan pengarna gå till något projekt som leds av den lokala borgmästarens fru.
Genom Center for Migrant Advocacy får kvinnorna utbildning, en plats att utbyta erfarenheter på och stöd i att söka gemensamma projekt. På så sätt skapas självständighet och framtidstro – och fler filippinska barn kan växa upp med sina föräldrar.
Palmecentrets partner Gender Alliance Development Center (GADC) har framgångsrikt påverkat Tiranas kommun att utöka stödet till marginaliserade kvinnor. Stödet riktar sig till kvinnor på landsbygden, ensamstående mödrar och romska kvinnor, med ett särskilt fokus på kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Tack vare att GADC uppvaktat beslutsfattare får nu kvinnorna 6 000 euro i ett startbidrag för att utveckla sin egen affärsverksamhet. De är dessutom undantagna från skatter under ett år, och kommer erbjudas mentorskap och utbildning för att öka sina chanser att lyckas.
Att utsatta kvinnor ges möjlighet att bygga upp en egen försörjning lyfter familjer ur fattigdom och bidrar till samhällets utveckling i stort. Det är särskilt viktigt för kvinnor som utsätts för våld hemma, för att kunna bryta våldscirkeln.
De tar kampen för Amazonas framtid
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Colombia räknas som det farligaste landet i världen för miljöaktivister, särskilt i Amazonas där väpnade grupper, illegal gruvdrift och avskogning hotar både människor och klimatet. Under 2023 mördades nära 80 personer som engagerat sig i miljöfrågor. Trots riskerna lyckades Palmecentrets partnerorganisation VozEs samla 50 miljöorganisationer i Amazonas så att de kunde föra fram sina krav till bland annat landets regering. De lyfte bland annat förslag på hur säkerheten för miljöförsvarare kan öka, hur skogsskövlingen i Amazonas ska stoppas och hur klimatomställningen kan göras rättvis för arbetare och lokalsamhällen.
Tillsammans utvecklade deltagarna en gemensam deklaration med sina viktigaste krav som de sedan överlämnade till representanter för regeringen, kongressen, FN och regeringens delegation i fredsdialogen med ELN. Att miljörörelsen talade med enad röst och för första gången mötte regeringen samlat var ett historiskt steg. Konventionen har stärkt rörelsens inflytande, bidragit till konkreta politiska reformer och förbättrat skyddet för miljöaktivister.
I Colombias del av Amazonas har ungdomar för första gången bjudits in till politiskt beslutsfattande om miljö och klimat. Det är tack vare VozEs, som också arbetar för att öka ungas inflytande, främja jämställdhet och ta fram klimat- och miljöpolitik med folkligt stöd – i en region som är avgörande för hela mänsklighetens framtid. Tusentals unga drillas nu till ledare i arbetet för Amazonas överlevnad.
Genom så kallade miljöakademier har ungdomar i bland annat Chocó och Cumaribo utbildats för att kunna påverka miljöarbetet i sina hemregioner, i dialog med borgmästare, guvernörer och lokala ledare. En stor framgång är att miljöakademierna nu har skrivits in som en del av de officiella utvecklingsplanerna, vilket innebär att 3 220 unga miljöförsvarare kommer att utbildas fram till år 2027.
Miljöakademierna har också haft stor betydelse för urfolksgrupper som Kankuamofolket. För första gången kunde unga, inklusive unga kvinnor, föra en öppen dialog med sina traditionella ledare om både klimat och jämställdhet – frågor som aldrig tidigare lyfts i det forumet. Det är ett avgörande steg mot att göra ungas röster hörda i lokalsamhällen där deras inflytande länge varit begränsat.
