Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Den 11 september meddelade regeringen att de fasar ut det svenska utvecklingsbiståndet till Myanmar till mitten av 2026. En av anledningarna de uppger är att inbördeskriget och militärjuntans förtryck skapar svårare förutsättningar att bedriva utvecklingssamarbete. Regeringen missar däremot att Myanmars demokratirörelse sällan har varit så enade och starka som nu. Miljontals människor, tusentals organisationer och nätverk, kämpar aktivt för demokratin. Just därför är stödet till Myanmars demokratikämpar så viktigt.
Demokratirörelsen har haft många framgångar i motståndet mot juntan. De arbetar för att förse befolkningen med samhällstjänster och viktig information. Lokala organisationer i civilsamhället var dessutom livsviktiga för att förse nödhjälp när den katastrofala jordbävningen drabbade landet i våras och juntan försvårade räddningsarbetet.
Win Min är en ledande person i den burmesiska demokratirörelsen som idag verkar i exil i Thailand. Som de flesta demokratiaktivister eller fackliga ledare som tvingats fly är han svartlistad av militärjuntan. Sedan militärkuppen i februari 2021 har demokratirörelsen mötts av systematiska övergrepp. I dagsläget är fler än 22 000 människor frihetsberövade.
Efter militärkuppen flyttade Win Min först från hus till hus för att hålla sig gömd. Han arbetade med att stötta det politiska ledarskapet för motståndsrörelsen och i att forma en inkluderande politisk koalition. Men efter några månader hade hotbilden mot honom vuxit så pass mycket att han tvingades fly tillsammans med sin fru och son för att fortsätta arbetet utanför landets gränser.
– Vi lämnade allting, berättar han när Palmecentret träffar honom i Stockholm i juni.
Föräldrarna är fortfarande kvar i Myanmar. De har tvingats fly flera gånger, berättar Win Min. När militären gör räder måste man lämna till dess att det är säkert att återvända igen.
Även om militärjuntan är i underläge i markstriderna – de har förlorat kontrollen över flera stora städer – pågår konstanta flygattacker. Civila platser är ofta måltavlor. Sjukhus, skolor och till och med högtidsceremonier som bröllop har attackerats. Hela byar har bränts ner till den grad att inget av människors hem eller minnessaker finns kvar.
– Min familj är jordbrukare. Vi sparar alltid de fröer vi ska odla till nästa säsong. Men nu finns ingenting kvar. En livsmedelskris är nära förestående, berättar Win Min sorgset.
Han visar exempel på chattmeddelanden. Varje dag i fyra års tid får han uppdateringar i form av bilder eller videor från sitt hemland. Ibland är det på döda kroppar.
– Så många människor dödas varje dag. Ingenstans är säkert. Ingen är säker. Bombningarna sker varje dag.
Kombinationen av flygattacker och den förödande jordbävningen tidigare i år gör att de humanitära behoven är stora. Utöver Win Mins politiska arbete har han arbetat med att koordinera nödhjälp till lokala organisationer efter jordbävningskatastrofen.
– Oavsett om det gäller humanitär hjälp eller politik så handlar det om människor.
Ju fler utmaningar och svårigheter desto mer motiverade är folket att få ett slut på förtrycket och militärdiktaturen, säger Win Min. Demokratirörelsen i landet arbetar hårt för att informera civilbefolkningen hur man bäst skyddar sig och med att förse dem med samhällstjänster. De fokuserar också på en framtida återuppbyggnad. Men varken i Myanmar eller i Thailand är det helt säkert att ha politiska möten.
Win Min önskar att se mer handling från det internationella samfundet, i att markera mot den oacceptabla situationen i Myanmar och ett ökat stöd till det burmesiska folket. Alltifrån humanitärt stöd och att skapa trygga platser för demokratirörelsen att kunna diskutera framtiden, till uppmärksamhet i media och i EU om situationen skulle göra stor skillnad.
– Varje liten handling har betydelse, menar han.
Win Min var på besök i Stockholm i juni och träffade representanter från det svenska civilsamhället och riksdagen för att belysa den politiska utvecklingen i Myanmar, demokratirörelsens hårda arbete, samt effekten av den förödande jordbävningskatastrofen och arbetet med att nå ut med humanitär hjälp till befolkningen. Bild från möte i riksdagen.
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
DWRC arbetar för en demokratisk facklig rörelse i Palestina och har med stöd från Palmecentret fortsatt sin verksamhet även i Gaza, ett område där de flesta arbetsplatser raserats och människor ständigt tvingas fly.
I en verklighet där överlevnad är främsta prioritet har de kunnat dela ut hundratals matpaket till arbetare och deras anhöriga. Samtidigt lyckades de förra året erbjuda barn mellan fem och sju år undervisning med hjälp av 26 engagerade lärare och volontärer, och arrangerade ett sommarläger för över 100 barn. I slutet av 2024 samlade man över 40 representanter från fackförbund och civilsamhället och bildade en gemensam kriskommitté för att stötta arbetare och deras familjer i det akuta läget.
Att lyckas organisera människor och skapa framtidstro i en så extrem situation visar på den fackliga rörelsens kraft och betydelse – även när allt annat faller samman.
Sommarläger för barn i Gaza. ”Det tillåter dem att le, lära sig och leka – och för en stund glömma de dagliga svårigheter som inget barn någonsin ska behöva möta”, skriver organisationen på Instagram. Foto: DWRC
Tre kvinnoorganisationer som Palmecentret stöttar i Sydafrika och Zimbabwe såg hur klimatkrisen ökar kvinnors fattigdom och utsatthet för våld. De bestämde sig för att göra något som både stärkte kvinnorna de jobbar med och bidrog till grön omställning. Därför utbildar de nu kvinnor som överlevt könsbaserat våld så att de kan skapa hållbara matträdgårdar. Där används traditionella frön, hämtade från en fröbank som kvinnor på landsbygden startat. På så sätt kan kvinnorna odla tåliga grödor som är bättre anpassade för ett hetare klimat. Med en tryggare matförsörjning och ekonomi kan de lättare lämna våldsamma relationer.
Många filippinska kvinnor arbetar utomlands under svåra villkor. Det är vanligt att de behöver lämna sina barn hos släktingar och vara borta från dem under flera års tid för att försörja sig och skicka hem pengar. Skulle de återvända till Filippinerna möter de ofta arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet. Det vill Center for Migrant Advocacy ändra på. I samarbete med Palmecentret och Anna Lindhs minnesfond stöttar organisationen kvinnor i att gå samman lokalt för att skapa hållbara jobb och småskaliga företag.
Genom stödet har det bildats kvinnokooperativ som till exempel producerar ekologisk juice och sylt och mattor av återbrukad textil – samtidigt som de kräver sin rätt till offentligt stöd ur jämställdhetsbudgeten. Enligt filippinsk lag måste alla myndigheter avsätta minst fem procent av budgeten till aktiviteter som främjar kvinnors rättigheter. Men det är långt ifrån alltid som det sker, och när det händer kan pengarna gå till något projekt som leds av den lokala borgmästarens fru.
Genom Center for Migrant Advocacy får kvinnorna utbildning, en plats att utbyta erfarenheter på och stöd i att söka gemensamma projekt. På så sätt skapas självständighet och framtidstro – och fler filippinska barn kan växa upp med sina föräldrar.
Palmecentrets partner Gender Alliance Development Center (GADC) har framgångsrikt påverkat Tiranas kommun att utöka stödet till marginaliserade kvinnor. Stödet riktar sig till kvinnor på landsbygden, ensamstående mödrar och romska kvinnor, med ett särskilt fokus på kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Tack vare att GADC uppvaktat beslutsfattare får nu kvinnorna 6 000 euro i ett startbidrag för att utveckla sin egen affärsverksamhet. De är dessutom undantagna från skatter under ett år, och kommer erbjudas mentorskap och utbildning för att öka sina chanser att lyckas.
Att utsatta kvinnor ges möjlighet att bygga upp en egen försörjning lyfter familjer ur fattigdom och bidrar till samhällets utveckling i stort. Det är särskilt viktigt för kvinnor som utsätts för våld hemma, för att kunna bryta våldscirkeln.
De tar kampen för Amazonas framtid
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Colombia räknas som det farligaste landet i världen för miljöaktivister, särskilt i Amazonas där väpnade grupper, illegal gruvdrift och avskogning hotar både människor och klimatet. Under 2023 mördades nära 80 personer som engagerat sig i miljöfrågor. Trots riskerna lyckades Palmecentrets partnerorganisation VozEs samla 50 miljöorganisationer i Amazonas så att de kunde föra fram sina krav till bland annat landets regering. De lyfte bland annat förslag på hur säkerheten för miljöförsvarare kan öka, hur skogsskövlingen i Amazonas ska stoppas och hur klimatomställningen kan göras rättvis för arbetare och lokalsamhällen.
Tillsammans utvecklade deltagarna en gemensam deklaration med sina viktigaste krav som de sedan överlämnade till representanter för regeringen, kongressen, FN och regeringens delegation i fredsdialogen med ELN. Att miljörörelsen talade med enad röst och för första gången mötte regeringen samlat var ett historiskt steg. Konventionen har stärkt rörelsens inflytande, bidragit till konkreta politiska reformer och förbättrat skyddet för miljöaktivister.
I Colombias del av Amazonas har ungdomar för första gången bjudits in till politiskt beslutsfattande om miljö och klimat. Det är tack vare VozEs, som också arbetar för att öka ungas inflytande, främja jämställdhet och ta fram klimat- och miljöpolitik med folkligt stöd – i en region som är avgörande för hela mänsklighetens framtid. Tusentals unga drillas nu till ledare i arbetet för Amazonas överlevnad.
Genom så kallade miljöakademier har ungdomar i bland annat Chocó och Cumaribo utbildats för att kunna påverka miljöarbetet i sina hemregioner, i dialog med borgmästare, guvernörer och lokala ledare. En stor framgång är att miljöakademierna nu har skrivits in som en del av de officiella utvecklingsplanerna, vilket innebär att 3 220 unga miljöförsvarare kommer att utbildas fram till år 2027.
Miljöakademierna har också haft stor betydelse för urfolksgrupper som Kankuamofolket. För första gången kunde unga, inklusive unga kvinnor, föra en öppen dialog med sina traditionella ledare om både klimat och jämställdhet – frågor som aldrig tidigare lyfts i det forumet. Det är ett avgörande steg mot att göra ungas röster hörda i lokalsamhällen där deras inflytande länge varit begränsat.
Eswatini: Facklig kamp banar väg för ny arbetslag
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Lagen ger rätt till vila, rimliga arbetstider och betald semester. Kvinnor får samtidigt rätt att amma på arbetstid och tre månaders mödraledighet. Palmecentrets och LO:s partnerorganisation, den fackliga centralorganisationen Trade Union Congress of ESwatini (TUCOSWA) har spelat en nyckelroll i arbetet med att få fram den nya lagstiftningen.
TUCOSWA organiserar 19 medlemsförbund och arbetar för att utrota diskriminering och exploatering på arbetsmarknaden. Sedan 2022 har de drivit på för en modernisering av arbetsrätten, bland annat genom att kräva avskaffandet av bemanningsföretag och osäkra visstidsanställningar. Förbundet har också deltagit i trepartssamtal med regering och arbetsgivare, och med stöd från Palmecentret stärkt sin kapacitet i att mobilisera medlemmar och påverka lagstiftning.
Den nya lagen är ett viktigt steg för ökad jämlikhet och rättvisa arbetsvillkor i landet. Det visar vad facklig enighet, långsiktigt påverkansarbete och internationell solidaritet kan åstadkomma – även i tuffa politiska sammanhang.
Så drabbas civilsamhället i Zimbabwe av indraget stödBiståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Gapwuz, som främjar lantarbetares rättigheter i Zimbabwe, är en av alla Palmecentrets samarbetspartners vars framtid nu är mycket osäker. De delar med sig av vad det innebär för deras verksamhet:
”Stödet från Palmecentret har försett oss med viktiga resurser och träningsmöjligheter. Program för påverkansarbete, tolkning av arbetslagstiftning och kollektivförhandling har etablerat en stark grund för att förespråka lantarbetares rättigheter.”
”Förlusten av stöd från Palmecentret hotar viktiga aktiviteter, såsom utbildning i socialförsäkring och tvistlösningsmekanismer, vilket undergräver vår förmåga att förespråka arbetstagares rättigheter. Detta kan lämna många utsatta individer utan det stöd de desperat behöver.”
”Indragen finansiering påverkar inte bara GAPWUZ utan äventyrar även försörjningen och framtiden för 48 730 lantarbetare i Zimbabwe.”
Ytterligare en organisation som drabbas är Savanna Trust, som använder teater som ett sätt att skapa dialog och väcka medvetenhet om frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Ett arbete som inte är lätt i Zimbabwe där det civila samhällets möjligheter att verka är begränsade. Människors rätt att organisera sig kränks gång på gång. Därför är teater ett kraftfullt verktyg för att informera och mobilisera bland många grupper som annars är svåra att nå ut till.
”Detta partnerskap är inte bara värdefullt utan också livsviktigt. I Zimbabwes krympande utrymme för civilsamhället, där samhällspolitiskt engagemang ofta är känsligt, har detta partnerskap gett Savanna Trust ekonomisk stabilitet, tekniskt stöd och den solidaritet som behövs för att genomföra transformativt arbete i svåråtkomliga och traditionellt stängda samhällen”, skriver organisationen på Facebook om betydelsen av stödet från Palmecentret.
Masakhaneni Projects Trust arbetar med att organisera fredskommittéer på lokal nivå. Deras insatser har främjat sammanhållning och tolerans, även vid politiska spänningar. Exempelvis bidrog MPT:s fredsbyggande insatser till att det rapporterade valrelaterade våldet minskade med en tredjedel, från 70 fall 2022 till 45 fall 2023.
Partnerskapet med Palmecentret har bland annat inneburit stöd för inkludering av kvinnor, unga och andra marginaliserade grupper i lokalt beslutsfattande rum – röster som länge varit exkluderade.
”Tillsammans har vi gjort verkliga framsteg när det gäller att bygga demokratiska, fredliga och motståndskraftiga samhällen – framsteg som inte får tillåtas att upplösas”, skriver Paul Themba Nyathi, chef för organisationen.
Han delar att förlorat stöd från Palmecentret bland annat skulle sätta stopp för nyckelaktiviteter och försvaga de framsteg som gjorts i konfliktbenägna områden. Även påverkansinitiativ för ansvarsutkrävande skulle tvingas avstanna.
”Utan detta stöd skulle MPT ställas inför en mycket reell risk att läggas ned”, fortsätter han.
”Förlusten av en sådan organisation skulle innebära att en betrodd röst för social rättvisa, mänskliga rättigheter och inkluderande samhällsstyrning i Zimbabwe tystas. Det skulle markera slutet för en viktig institution som konsekvent har förespråkat marginaliserade medborgares egenmakt och byggandet av fredliga, inkluderande samhällen”.
Noll Diskriminering – här får minoriteter i Turkiet andrumBiståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Pride är förbjudet i Istanbul och hbtq-personer i Turkiet diskrimineras. Även kurders rättigheter motarbetas. Samtidigt lever romer och flyktingar från inte minst Syrien i Turkiet under fattiga förhållanden. I den miljön verkar vår partner Zero Discrimination Association.
Under 2024 organiserade de bland annat volontärgrupper i Istanbul där romska, kurdiska och hbtq+-ungdomar kan samlas och få stöd. Zero Discrimination Zero Discrimination har som syfte att förbättra levnadsvillkoren för romer i Turkiet och hjälper utsatta grupper att få tillgång till rättigheter som utbildning och vård samt stärker dem så att de kan göra sina röster hörda i samhället. De driver också opinionskampanjer för att öka stödet för minoriteters rättigheter.
Angående felaktiga påståenden i sociala medierNej, Olof Palmes Internationella Center är en egen civilsamhällesorganisation med decenniers erfarenhet av att bedriva utvecklingssamarbete och biståndsprojekt på många platser runt om i världen.
Palmecentret har 26 medlemsorganisationer som representerar en stor och viktig del av det svenska civilsamhället, arbetarrörelsen.
Arbetarrörelsen har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället internationellt. Inte minst inom gräsrotsorganisering, folkbildning och facklig organisering.
Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och med sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Vi har också arbetat upp unika nätverk och samarbetsparter inom ”vår del” av det globala civilsamhället.
20 av våra medlemsorganisationer är inte partipolitiska. (Fack, folkbildning och andra folkrörelser.) Dessa representerar med flera miljoner medlemmar en stor del av civilsamhället. I och med Sidas nya beslut utestängs dessa från det kommande samarbetet. Det kommer få konsekvenser både för Sidas civilsamhällesstöd – och för våra över 100 lokala samarbetspartners inom civilsamhället.
Utöver detta har Palmecentret 6 partipolitiska medlemsorganisationer. (De är också folkrörelser, men inom civilsamhället kategoriseras politiska partier i en särskild kategori.) Vi har ett särskilt uppdrag att bedriva ett internationellt partibistånd. Det vill säga att främja utvecklingen av demokrati genom att stötta politiska partier i deras demokratiska utveckling då partier spelar en nyckelroll för ökad demokratisering.
De ekonomiska medlen vi har för civilsamhällesstöd och för partistöd hålls strikt isär. De redovisas och rapporteras utifrån två helt olika uppdrag och strukturer.
Bakgrund: Ibland brukar man beskriva organisationer som civilsamhällesorganisationer (CSO) och partinära organisationer (PAO). Vad regeringen nu säger är att man inte kan vara både ock i civilsamhällesstödet.
Det här är helt nytt. Tvärtom har flera av de svenska partinära organisationer haft uppdrag inom civilsamhällesstrategin i olika omgångar. I den senaste ansökan var det Palmecentret och liberala Silc som hade för avsikt att ha det.
Och det finns ingen motsättning mellan att ha både uppdragen – tvärtom främjas ofta det lokala civilsamhället av att nätverk och kompetens finns inom både civilsamhälle, fack och politik.
Många folkrörelser är eller har varit politiska. Om man ser på vårt eget lands historia har de politiska folkrörelserna spelat en mycket stor roll för vårt lands utveckling. Civilsamhället är brokigt och skiftande, och kan inte så enkelt kategoriseras. Precis som det ska vara. Så det ovanstående påståendet ger nog mer ett uttryck för en moderat världssyn. Högern saknar själva folkrörelserötter.
Palmecentret är en civilsamhällesorganisation som bedriver ett stort antal biståndsprojekt runt om i världen. Redovisnings- och återrapporteringskraven är rigorösa. Intresserade får naturligtvis ta del av våra verksamhetsberättelser, årsredovisningar och återrapportering till Sida.
Här finner man den senaste verksamhetsberättelsen: Verksamhetsberättelse 2024.
Här kan man söka i Sidas öppna databas: OpenAid.
Palmecentret har ansökt om medel för våra biståndsprojekt utifrån ett mycket krävande ansökningsförfarande och utifrån exakt samma kriterier som alla andra civilsamhälles-organisationer. Liberalernas Silc har också sökt från civilsamhällesstrategin.
Det har fram tills nu inte funnits några särregler. Det har till exempel inte funnits någon regel som uteslutit den moderata Jarl Hjalmarsson-stiftelsen att också ansöka uppdrag inom ramen civilsamhällesstrategin. Att de inte gjort det är en helt annan fråga.
Den enda särbehandling som förekommer i det här fallet är biståndsminister Dousas nu skräddarsydda regeländring för att främst komma åt Palmecentret – utifrån den strategi som utarbetats av den nyliberala tankesmedjan Timbro, för att slå mot arbetarrörelsen.
Vad det sedan gäller Palmecentrets senaste ansökan sa till exempel Torbjörn Pettersson (chef för den avdelning på Sida som hanterar de båda stöden) i Global Bar Magasin den 18 juni:
– Jag bedömde Palmecentret som en väl kvalificerad organisation med en bra ansökan till CSO-strategin och beslöt om fortsatt beredning för att fastställa avtalsbeloppets storlek.
Ett beslut som sedan stoppades abrupt av Sidas generaldirektör den 12 juni.
Det här påståendet beror på vilka andra organisationer man jämför Palmecentret med.
Om vi ser inom ramen för det särskilda uppdraget att stötta civilsamhället internationellt, CSO-strategin, har vi varit vad man skulle kunna kalla en medelstor aktör/uppdragstagare – jämfört med mycket större större organisationer som Act Svenska kyrkan, Diakonia, etc.
Om man sedan ser till partistödsuppdraget, PAO-strategin, stämmer det att vi får mest bland de organisationer som verkar inom denna strategi. Det beror inte minst på att stödet är fördelat efter mandat i riksdagen och större politiska partier (som sedan ger uppdrag till en partinära organisation att genomföra uppdraget) därmed får en större del av budgeten.
Det finns en särskild desinformation som just nu sprids kring just detta och som får stor spridning:
Den 5 oktober 2024 hade Adam Danieli, programansvarig och ansvarig för rättsstatsfrågor på Timbro (och upphovsman till just Kommandohöjderna – som nämns ovan), en konversation på X med sin tidigare Timbro-kollega Benjamin Dousa som berörde just Palmecentrets PAO-verksamhet. I den sprids ett gravt missvisande diagram av Adam Danieli som sen var utgångspunkt i konversationen:
Källa: https://x.com/BenjaminDousa/status/1842487287923249360
Palmecentret påtalade detta direkt till Adam Danieli och Timbro (via telefonsamtal, samt på Facebook och på X där diagrammet delades) att statistiken var helt felaktig.
Källa: https://x.com/adamdanieli/status/1842466387748442329
Trots detta låg uppgifterna kvar ute, och den 16 juni i år återpublicerade Adam Danieli diagrammet. Inläggen har sammanlagt setts av hundratusentals personer.
Källa: https://x.com/adamdanieli/status/1934677129708327207
Tillbaka till nyhetsuppdateringen om Sidas nya beslut.
Ditt stöd är viktigare än någonsin: Bli solidaritetskämpe!Utfasningen av Palmecentret snabbas på. Nu har vi bara några månader på oss. Skriv under för att rädda Palmecentrets solidaritetsarbete:
Bli solidaritetskämpe och stötta vårt arbete varje månad:
Palmecentret har byggt broar mellan fackföreningar, kvinnorättsorganisationer, ungdomsrörelser och lokala demokratikämpar i ett 30-tal länder och varit en plattform för en stor del av det svenska civilsamhället att engagera sig internationellt.
Nu kapar regeringen stödet för vårt arbete med att stärka civilsamhället runt om i världen. Det är ett politiskt beslut där man riktar udden mot den svenska arbetarrörelsen och fokuserar på en enskild organisation som man har uttryckt vara en politisk motståndare.
I slutändan kommer det att drabba omkring 100 internationella samarbetspartners. Det är nätverk, kunskap, förtroende och framtidstro som slås undan.
Det handlar om människor som redan är utsatta och under hård press. Låt inte deras röster tystna!
Det handlar till exempel om:
T.v. Facklig demonstration i Eswatini. T.h. 50 miljöorganisationer i Amazonas.
Vi jobbar hårt för att hitta ny finansiering och att säkra våra samarbetspartners framtida verksamhet. I en värld som präglas av stora nedskärningar av det internationella biståndet kommer det bli tufft. All solidaritet behövs!
Blir solidaritetskämpe HÄR.
Fler sätt som du kan stötta.
Tack för att du är med oss i kampen för en annan värld.
I juni (2025) utesluter Sidas generaldirektör plötsligt Palmecentret från uppdraget att stödja civilsamhället och fackföreningar runt om i världen. Sättet som det här sker på är rättsosäkert då grundläggande villkorsändringar gjordes från en dag till en annan i slutet av en årslång process där Palmecentret passerat varje steg.
Biståndsministern har också i flera omgångar uttalat tydligt att man specifikt vill begränsa Palmecentrets möjligheter.
Folklig organisering är den främsta kraften för demokratisk förändring. Inte minst för marginaliserade grupper.
Palmecentret har internationella samarbeten inom civilsamhället i över 30 länder. Vi stärker civilsamhällesorganisationer och fackföreningar i arbetet för demokrati, mänskliga rättigheter, social rättvisa, fred och en rättvis klimatomställning. Arbetarrörelsen och våra medlemsorganisationer har nyckelkompetenser för det arbetet. Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Nu riskerar de att försvinna.
Läs mer om våra samarbeten under 2024 (på sidan 10–21).
Frågor och svar.
A: Först och främst, har vi svårt att förstå vad Sidas generaldirektör nu menar.
I strategin står att ”Stöd inom ramen för denna strategi får inte ges till politiska partier i ODA-länder eller till deras associerade förbund.”
– Palmecentret är varken ett politiskt parti eller ett associerat förbund till ett politiskt parti i ODA-länder (biståndsländer.).
– Palmecentrets verksamhet inom ramen för CSO-strategin riktar sig inte heller till politiska partier i ODA-länder, utan till civilsamhällesorganisationer.
Vi är en svensk civilsamhällesorganisation med 26 medlemsorganisationer som representerar en stor och viktig del av civilsamhället – från folkbildning, fackföreningsrörelse till hyresgästföreningen, och så vidare.
Vi har i CSO-processen inte stött på någon som har delat biståndsminister Dousas tolkning av strategin. Vi har i processen godkänts i alla led av Sida. Nu svänger plötsligt Sidas generaldirektör i absolut sista sekund efter ett års ansökningsprocess och ändrar Sidas beslut. Det är otroligt märkligt. Vad har hänt?
A: Uppdraget att stötta civilsamhället internationellt är en viktig del av vår verksamhet.
Det kommer om det försvinner främst drabba våra hundratals partners runt om i världen. Demokratikämpar, fackföreningsledare, människorättsaktivister, kvinnor, unga och marginaliserade grupper och deras viktiga arbete för demokrati och mänskliga rättigheter. Beslutet är en katastrof för dem när de abrupt behöver avsluta sin verksamhet.
A: Vi är en civilsamhällesorganisation som samarbetar med 21 medlemsorganisationer som inte är partipolitiska i vårt uppdrag.
Dessa representerar med flera miljoner medlemmar – en betydande och viktig del av civilsamhället. Utöver detta har vi också ett särskilt uppdrag att bedriva ett internationellt partibistånd.
Arbetarrörelsen har nyckelkompetenser som är centrala för främjandet av demokrati, mänskliga rättigheter och det civila samhället internationellt. Inte minst inom gräsrotsorganisering, folkbildning och facklig organisering. Vi har stora globala nätverk inom fackföreningsrörelsen, folkbildningen och sociala rörelser som finns på plats även i de mest repressiva miljöerna runt om i världen. Om vi faller bort då faller en stor del av dessa verksamhetsområden och grupper också bort.
Vår verksamhet står också helt på egna meriter inom utvecklingssamarbetet där vår kompetens, erfarenheter och våra verktyg och nätverk alltid tidigare hållits högt av den ansvariga biståndsmyndigheten.
A: Ett negativt Sida-besked kommer naturligtvis få betydelse för Palmecentrets möjlighet att verka för demokrati, mänskliga rättigheter, jämlikhet och fred. CSO-uppdraget har varit en viktig och central del av vår verksamhet och för de hundratals partners vi har runt om i världen.
Vi vet att CSO idag står för cirka 40% av vår totala budget. Om det försvinner så drabbar det främst våra partners runt om i världen. Demokratikämpar, fackföreningsledare, människorättsaktivister, kvinnor, unga och marginaliserade grupper och deras viktiga arbete för demokrati och mänskliga rättigheter, och som nu tvingas avsluta sin verksamhet. Det handlar om vanliga människor som kämpar mot förtryck och för rätten att påverka sin framtid och sina livsvillkor.
A: Palmecentret har slutit ett tidsbegränsat avtal med Sida om utfasning av våra internationella partners ur CSO-programmet. Både Sida och Palmecentret har som givare ett tydligt ansvar för våra partners runt om i världen, vilka annars abrupt kommer stå utan finansiering när nuvarande CSO-avtal löper ut senare i år. Det vore en katastrof för dem och deras verksamheter.
Detta skapar bättre förutsättningar för en övergång till ny finansiering för våra partners. Men med tanke på omvärldsläget där USA mer eller mindre lagt ner hela sitt bistånd, stora givarländer nu drar ner kraftigt, samt finansministern aviserat ytterligare neddragningar av det svenska biståndet – kommer det bli mycket tufft. Vi på Palmecentret kommer därför att arbeta stenhårt för att försöka hitta och säkra ny finansiering så att våra partners viktiga verksamheter ska kunna fortsätta. I det arbetet kommer vi fortsatt behöva er hjälp.
Men detta förändrar inget i sak vad om vad som hänt i ansökningsprocessen till Sidas civilsamhällesstrategi. Palmecentret som representerar en stor och unik del av civilsamhället (arbetarrörelsen med nätverk inom till exempel fack och folkbildning) har hindrats att söka nytt avtal inom den viktiga civilsamhällesstrategin. Vi vet fortfarande inte varför och hur Palmecentret uteslutits på mållinjen av Sidas GD. Biståndsministern har själv varit mycket tydlig med att detta är riktat direkt mot Palmecentret – som han själv definierar som politisk motståndare.
