Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
I mars i år anlände Muhammed till Serbien från Egypten, med förhoppning om att hitta stabilt arbete och skapa ett anständigt liv för sig själv. Vad han i stället möttes av var brutna löften och osäkra arbetsförhållanden och hot om utvisning. Allt för att han sa ifrån.
– Jag bad inte om mycket, bara skälig lön för hederligt arbete, berättar han.
Under senare år har Serbien sett en tydlig ökning av antalet utländska arbetare. Många hamnar i sektorer där inhemska förhållanden aldrig var helt ordnade: låga löner, brist på kontraktsskydd och informellt arbete. Tillväxten av utländsk arbetskraft är inte en fristående trend – den är sammanflätad med en längre tids försummelse av arbetstagares rättigheter. Och migrantarbetare är en kategori av arbetstagare som hittills till stor del har flugit under radarn.
Tara Rukeci, aktivist och forskare från staden Zrenjanin, har dokumenterat Muhammeds och många andra migrantarbetares erfarenheter. Vilket har fått stöd av en av Palmecentrets samarbetsorganisationer. Sammantaget vittnar hennes arbete om en strukturell orättvisa.
Arbetet har också gjort henne utsatt, då hon har kommit att bli en måltavla för högerextrema grupper i landet.
Tara har dokumenterat flera fall bland arbetare från Egypten. Exempelvis Islam, en ung pappa, som föll från en byggnadsställning i Novi Banovci. Han hade ingen säkerhetssele och ingen skyddsutrustning. Han lades in på sjukhus, skickades sedan till ett tillfälligt boende och lämnades helt ensam.
– Ingen kom och hjälpte mig. Jag var sängliggande och i smärta i flera dagar, berättade han för Tara.
– Min familj där hemma visste inte vad som skedde. Jag ville bara åka hem.
Eller Ali, en fembarnspappa och tidigare förman i Egypten som trodde att han skulle hitta stabilitet i Serbien. I stället bemöttes han av hot när han bad om utlovad dokumentation.
– Jag bad inte om lyx, bara stabilitet, berättar han. Men när vi efterfrågade arbetstillstånd sa de att vi skulle skickas hem.
Ali och Muhammed har hjälpt till att organisera en fredlig protest utanför Egyptens ambassad i Belgrad, för att få juridiskt stöd och erkännande.
Islam, Ali och Muhammeds berättelser är inte isolerade händelser. Många migrantarbetare i Serbien rapporterar att de får betalt i kontanter utan transparent bokföring, nekas tillgång till sjukvård, är inhysta i trånga, överfulla rum under dåliga förhållanden och att de lämnas i en juridisk limbo utan ordentliga tillstånd.
– Vi pratar om människor som bygger bostäder åt andra, medan de själva inte har ett hem. De ber inte om välgörenhet, de efterfrågar rättvisa, säger Tara.
Situationen för migrantarbetare speglar även den försummade och svåra situationen för inhemska arbetare i Serbien. Samma svaga tillsyn, informella kontrakt och svårighet att göra sin röst hörd plågar lokal arbetskraft, vilket har tillåtit migrantarbetare att bli en systematisk blind fläck.
Den här berättelsen är en uppmaning till institutioner, fackföreningar och samhället i Serbien. Utländska och inhemska arbetare bör ha lika rättigheter enligt lagen, trygga arbetsvillkor och kunna yttra sig utan rädsla och risk för repressalier. Framsteg för arbetstagares rättigheter är inte meningsfulla om enbart vissa skyddas medan andra lämnas sårbara.
***
Palmecentret samarbetar med flera organisationer i Serbien som på olika sätt verkar för att stärka arbetares rättigheter och motverka exploatering av marginaliserade grupper. Bland annat stödjer vi initiativ för dokumentation, opinionsbildning och informationskampanjer gällande migrantarbetares situation.
Symaskinen gav Huda Al-Lahman en liten inkomst. Men den blev kvar i ruinerna av det som en gång var hennes hem när familjen flydde undan de israeliska bomberna.
Tack vare ditt bidrag, Palmecentret och vår fackliga samarbetsorganisation i Gaza har en strimma av hopp tänts för Huda. Hon har gått en kurs i hur man kan använda gammalt tyg för att skapa nya kläder. Ett av flera små humanitära projekt som Palmecentret stödjer i Gaza. Palmecentrets samarbetsorganisationer i Palestina har till stor del ställt om från långsiktiga projekt till akut nödhjälp.
– Det är framför allt barnen som behöver kläder och vi lärde oss hur man kan göra barnkläder från begagnade vuxenkläder. Vi lärde oss också att sticka så vi kunde riva upp gamla yllekläder och sticka nya, berättar Huda Al-Lahman.
Alla som deltog i kursen fick ett syskrin i present. För Huda som nu bor med familjen i ett tält innebär syskrinet att hon kan hjälpa sina närmaste och grannarna med sömnad.
Sykursen innebar också ett välkommet avbrott i en svår livssituation. En anledning att ta sig bort från tältet som hon delar med nio andra personer.
– Man glömde kriget för en stund. Kursen gav mig också nya vänner, berättar hon.
I och med vapenvilan så har livsmedelssituationen förbättrats något i Gaza. Israel använde hungern som vapen i sin krigföring och hjälpleveranser stoppades. Huda berättar att familjen nu äter nödproviant och konserver.
– Men i och med att vi svultit skulle vi behöva riktig näringsrik mat. Men det är svårt att få tag på, och finns det så har vi oftast inte råd. De pengar vi fick med oss när vi flydde har tagit slut.
Huda hoppas att kunskaperna från sykursen ska innebära att hon i framtiden återigen ska kunna få lite inkomster.
– Jag vill tacka alla som bidragit till projektet. Men jag hoppas ni vill ge mer. Vi kvinnor i Gaza måste få jobb och inkomster. Nu finns det inga pengar alls, säger Huda Al-Lahman.
Den 29 november är en internationell solidaritetsdag med det palestinska folket – och din solidaritet har betydelse! Det är ditt stöd som möjliggör vårt arbete i Palestina.
Nordmakedonien: Facklig frigörelse – på kvinnors villkorBiståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
På mindre än ett år samlade Glasen Sindikat 300 medlemmar, tecknade ett kollektivavtal och löste flera arbetskonflikter. Detta i ett land där fackföreningar länge förknippats med korruption och partipolitik, och där oberoende röster utestängs från dialog med staten.
Bakom framgången ligger det långsiktiga arbete som Palmecentrets partner Glasen Tekstilec bedrivit sedan 2017 med att informera arbetare om sina rättigheter, erbjuda juridiskt stöd, bygga förtroende och utmana maktstrukturer. Föreningen har fått stöd både ekonomiskt och strategiskt genom samarbetet med Palmecentret och Handels i Gävle, och de har genom åren hanterat över 400 rättsfall.
Fackföreningen är kvinnoledd och genomsyras av jämställdhet – ett tydligt exempel på hur kvinnors organisering kan förändra arbetsvillkor och stärka demokratin.
Trots försök från regeringen att exkludera Glasen Tekstilec från nationella dialoger har organisationen byggt starka nätverk internationellt, fått stöd från ILO och skapat uppmärksamhet i medier. De har också prioriterat samarbeten med lokala myndigheter där förändring visat sig möjlig.
Glasen Sindikat representerar en ny generation facklig organisering – förankrad hos gräsrötterna och ledd av kvinnor som själva vet hur det är att arbeta under tuffa villkor. Med deras röst blir arbetare inte bara hörda – de får också verklig makt att påverka sina liv.
Demokratirörelsen kämpar på i MyanmarDen 11 september meddelade regeringen att de fasar ut det svenska utvecklingsbiståndet till Myanmar till mitten av 2026. En av anledningarna de uppger är att inbördeskriget och militärjuntans förtryck skapar svårare förutsättningar att bedriva utvecklingssamarbete. Regeringen missar däremot att Myanmars demokratirörelse sällan har varit så enade och starka som nu. Miljontals människor, tusentals organisationer och nätverk, kämpar aktivt för demokratin. Just därför är stödet till Myanmars demokratikämpar så viktigt.
Demokratirörelsen har haft många framgångar i motståndet mot juntan. De arbetar för att förse befolkningen med samhällstjänster och viktig information. Lokala organisationer i civilsamhället var dessutom livsviktiga för att förse nödhjälp när den katastrofala jordbävningen drabbade landet i våras och juntan försvårade räddningsarbetet.
Win Min är en ledande person i den burmesiska demokratirörelsen som idag verkar i exil i Thailand. Som de flesta demokratiaktivister eller fackliga ledare som tvingats fly är han svartlistad av militärjuntan. Sedan militärkuppen i februari 2021 har demokratirörelsen mötts av systematiska övergrepp. I dagsläget är fler än 22 000 människor frihetsberövade.
Efter militärkuppen flyttade Win Min först från hus till hus för att hålla sig gömd. Han arbetade med att stötta det politiska ledarskapet för motståndsrörelsen och i att forma en inkluderande politisk koalition. Men efter några månader hade hotbilden mot honom vuxit så pass mycket att han tvingades fly tillsammans med sin fru och son för att fortsätta arbetet utanför landets gränser.
– Vi lämnade allting, berättar han när Palmecentret träffar honom i Stockholm i juni.
Föräldrarna är fortfarande kvar i Myanmar. De har tvingats fly flera gånger, berättar Win Min. När militären gör räder måste man lämna till dess att det är säkert att återvända igen.
Även om militärjuntan är i underläge i markstriderna – de har förlorat kontrollen över flera stora städer – pågår konstanta flygattacker. Civila platser är ofta måltavlor. Sjukhus, skolor och till och med högtidsceremonier som bröllop har attackerats. Hela byar har bränts ner till den grad att inget av människors hem eller minnessaker finns kvar.
– Min familj är jordbrukare. Vi sparar alltid de fröer vi ska odla till nästa säsong. Men nu finns ingenting kvar. En livsmedelskris är nära förestående, berättar Win Min sorgset.
Han visar exempel på chattmeddelanden. Varje dag i fyra års tid får han uppdateringar i form av bilder eller videor från sitt hemland. Ibland är det på döda kroppar.
– Så många människor dödas varje dag. Ingenstans är säkert. Ingen är säker. Bombningarna sker varje dag.
Kombinationen av flygattacker och den förödande jordbävningen tidigare i år gör att de humanitära behoven är stora. Utöver Win Mins politiska arbete har han arbetat med att koordinera nödhjälp till lokala organisationer efter jordbävningskatastrofen.
– Oavsett om det gäller humanitär hjälp eller politik så handlar det om människor.
Ju fler utmaningar och svårigheter desto mer motiverade är folket att få ett slut på förtrycket och militärdiktaturen, säger Win Min. Demokratirörelsen i landet arbetar hårt för att informera civilbefolkningen hur man bäst skyddar sig och med att förse dem med samhällstjänster. De fokuserar också på en framtida återuppbyggnad. Men varken i Myanmar eller i Thailand är det helt säkert att ha politiska möten.
Win Min önskar att se mer handling från det internationella samfundet, i att markera mot den oacceptabla situationen i Myanmar och ett ökat stöd till det burmesiska folket. Alltifrån humanitärt stöd och att skapa trygga platser för demokratirörelsen att kunna diskutera framtiden, till uppmärksamhet i media och i EU om situationen skulle göra stor skillnad.
– Varje liten handling har betydelse, menar han.
Win Min var på besök i Stockholm i juni och träffade representanter från det svenska civilsamhället och riksdagen för att belysa den politiska utvecklingen i Myanmar, demokratirörelsens hårda arbete, samt effekten av den förödande jordbävningskatastrofen och arbetet med att nå ut med humanitär hjälp till befolkningen. Bild från möte i riksdagen.
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
DWRC arbetar för en demokratisk facklig rörelse i Palestina och har med stöd från Palmecentret fortsatt sin verksamhet även i Gaza, ett område där de flesta arbetsplatser raserats och människor ständigt tvingas fly.
I en verklighet där överlevnad är främsta prioritet har de kunnat dela ut hundratals matpaket till arbetare och deras anhöriga. Samtidigt lyckades de förra året erbjuda barn mellan fem och sju år undervisning med hjälp av 26 engagerade lärare och volontärer, och arrangerade ett sommarläger för över 100 barn. I slutet av 2024 samlade man över 40 representanter från fackförbund och civilsamhället och bildade en gemensam kriskommitté för att stötta arbetare och deras familjer i det akuta läget.
Att lyckas organisera människor och skapa framtidstro i en så extrem situation visar på den fackliga rörelsens kraft och betydelse – även när allt annat faller samman.
Sommarläger för barn i Gaza. ”Det tillåter dem att le, lära sig och leka – och för en stund glömma de dagliga svårigheter som inget barn någonsin ska behöva möta”, skriver organisationen på Instagram. Foto: DWRC
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Tre kvinnoorganisationer som Palmecentret stöttar i Sydafrika och Zimbabwe såg hur klimatkrisen ökar kvinnors fattigdom och utsatthet för våld. De bestämde sig för att göra något som både stärkte kvinnorna de jobbar med och bidrog till grön omställning. Därför utbildar de nu kvinnor som överlevt könsbaserat våld så att de kan skapa hållbara matträdgårdar. Där används traditionella frön, hämtade från en fröbank som kvinnor på landsbygden startat. På så sätt kan kvinnorna odla tåliga grödor som är bättre anpassade för ett hetare klimat. Med en tryggare matförsörjning och ekonomi kan de lättare lämna våldsamma relationer.
Många filippinska kvinnor arbetar utomlands under svåra villkor. Det är vanligt att de behöver lämna sina barn hos släktingar och vara borta från dem under flera års tid för att försörja sig och skicka hem pengar. Skulle de återvända till Filippinerna möter de ofta arbetslöshet och ekonomisk osäkerhet. Det vill Center for Migrant Advocacy ändra på. I samarbete med Palmecentret och Anna Lindhs minnesfond stöttar organisationen kvinnor i att gå samman lokalt för att skapa hållbara jobb och småskaliga företag.
Genom stödet har det bildats kvinnokooperativ som till exempel producerar ekologisk juice och sylt och mattor av återbrukad textil – samtidigt som de kräver sin rätt till offentligt stöd ur jämställdhetsbudgeten. Enligt filippinsk lag måste alla myndigheter avsätta minst fem procent av budgeten till aktiviteter som främjar kvinnors rättigheter. Men det är långt ifrån alltid som det sker, och när det händer kan pengarna gå till något projekt som leds av den lokala borgmästarens fru.
Genom Center for Migrant Advocacy får kvinnorna utbildning, en plats att utbyta erfarenheter på och stöd i att söka gemensamma projekt. På så sätt skapas självständighet och framtidstro – och fler filippinska barn kan växa upp med sina föräldrar.
Palmecentrets partner Gender Alliance Development Center (GADC) har framgångsrikt påverkat Tiranas kommun att utöka stödet till marginaliserade kvinnor. Stödet riktar sig till kvinnor på landsbygden, ensamstående mödrar och romska kvinnor, med ett särskilt fokus på kvinnor som utsätts för våld i nära relation. Tack vare att GADC uppvaktat beslutsfattare får nu kvinnorna 6 000 euro i ett startbidrag för att utveckla sin egen affärsverksamhet. De är dessutom undantagna från skatter under ett år, och kommer erbjudas mentorskap och utbildning för att öka sina chanser att lyckas.
Att utsatta kvinnor ges möjlighet att bygga upp en egen försörjning lyfter familjer ur fattigdom och bidrar till samhällets utveckling i stort. Det är särskilt viktigt för kvinnor som utsätts för våld hemma, för att kunna bryta våldscirkeln.
De tar kampen för Amazonas framtid
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Colombia räknas som det farligaste landet i världen för miljöaktivister, särskilt i Amazonas där väpnade grupper, illegal gruvdrift och avskogning hotar både människor och klimatet. Under 2023 mördades nära 80 personer som engagerat sig i miljöfrågor. Trots riskerna lyckades Palmecentrets partnerorganisation VozEs samla 50 miljöorganisationer i Amazonas så att de kunde föra fram sina krav till bland annat landets regering. De lyfte bland annat förslag på hur säkerheten för miljöförsvarare kan öka, hur skogsskövlingen i Amazonas ska stoppas och hur klimatomställningen kan göras rättvis för arbetare och lokalsamhällen.
Tillsammans utvecklade deltagarna en gemensam deklaration med sina viktigaste krav som de sedan överlämnade till representanter för regeringen, kongressen, FN och regeringens delegation i fredsdialogen med ELN. Att miljörörelsen talade med enad röst och för första gången mötte regeringen samlat var ett historiskt steg. Konventionen har stärkt rörelsens inflytande, bidragit till konkreta politiska reformer och förbättrat skyddet för miljöaktivister.
I Colombias del av Amazonas har ungdomar för första gången bjudits in till politiskt beslutsfattande om miljö och klimat. Det är tack vare VozEs, som också arbetar för att öka ungas inflytande, främja jämställdhet och ta fram klimat- och miljöpolitik med folkligt stöd – i en region som är avgörande för hela mänsklighetens framtid. Tusentals unga drillas nu till ledare i arbetet för Amazonas överlevnad.
Genom så kallade miljöakademier har ungdomar i bland annat Chocó och Cumaribo utbildats för att kunna påverka miljöarbetet i sina hemregioner, i dialog med borgmästare, guvernörer och lokala ledare. En stor framgång är att miljöakademierna nu har skrivits in som en del av de officiella utvecklingsplanerna, vilket innebär att 3 220 unga miljöförsvarare kommer att utbildas fram till år 2027.
Miljöakademierna har också haft stor betydelse för urfolksgrupper som Kankuamofolket. För första gången kunde unga, inklusive unga kvinnor, föra en öppen dialog med sina traditionella ledare om både klimat och jämställdhet – frågor som aldrig tidigare lyfts i det forumet. Det är ett avgörande steg mot att göra ungas röster hörda i lokalsamhällen där deras inflytande länge varit begränsat.
Eswatini: Facklig kamp banar väg för ny arbetslag
Biståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Lagen ger rätt till vila, rimliga arbetstider och betald semester. Kvinnor får samtidigt rätt att amma på arbetstid och tre månaders mödraledighet. Palmecentrets och LO:s partnerorganisation, den fackliga centralorganisationen Trade Union Congress of ESwatini (TUCOSWA) har spelat en nyckelroll i arbetet med att få fram den nya lagstiftningen.
TUCOSWA organiserar 19 medlemsförbund och arbetar för att utrota diskriminering och exploatering på arbetsmarknaden. Sedan 2022 har de drivit på för en modernisering av arbetsrätten, bland annat genom att kräva avskaffandet av bemanningsföretag och osäkra visstidsanställningar. Förbundet har också deltagit i trepartssamtal med regering och arbetsgivare, och med stöd från Palmecentret stärkt sin kapacitet i att mobilisera medlemmar och påverka lagstiftning.
Den nya lagen är ett viktigt steg för ökad jämlikhet och rättvisa arbetsvillkor i landet. Det visar vad facklig enighet, långsiktigt påverkansarbete och internationell solidaritet kan åstadkomma – även i tuffa politiska sammanhang.
Så drabbas civilsamhället i Zimbabwe av indraget stödBiståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Gapwuz, som främjar lantarbetares rättigheter i Zimbabwe, är en av alla Palmecentrets samarbetspartners vars framtid nu är mycket osäker. De delar med sig av vad det innebär för deras verksamhet:
”Stödet från Palmecentret har försett oss med viktiga resurser och träningsmöjligheter. Program för påverkansarbete, tolkning av arbetslagstiftning och kollektivförhandling har etablerat en stark grund för att förespråka lantarbetares rättigheter.”
”Förlusten av stöd från Palmecentret hotar viktiga aktiviteter, såsom utbildning i socialförsäkring och tvistlösningsmekanismer, vilket undergräver vår förmåga att förespråka arbetstagares rättigheter. Detta kan lämna många utsatta individer utan det stöd de desperat behöver.”
”Indragen finansiering påverkar inte bara GAPWUZ utan äventyrar även försörjningen och framtiden för 48 730 lantarbetare i Zimbabwe.”
Ytterligare en organisation som drabbas är Savanna Trust, som använder teater som ett sätt att skapa dialog och väcka medvetenhet om frågor som rör demokrati och mänskliga rättigheter. Ett arbete som inte är lätt i Zimbabwe där det civila samhällets möjligheter att verka är begränsade. Människors rätt att organisera sig kränks gång på gång. Därför är teater ett kraftfullt verktyg för att informera och mobilisera bland många grupper som annars är svåra att nå ut till.
”Detta partnerskap är inte bara värdefullt utan också livsviktigt. I Zimbabwes krympande utrymme för civilsamhället, där samhällspolitiskt engagemang ofta är känsligt, har detta partnerskap gett Savanna Trust ekonomisk stabilitet, tekniskt stöd och den solidaritet som behövs för att genomföra transformativt arbete i svåråtkomliga och traditionellt stängda samhällen”, skriver organisationen på Facebook om betydelsen av stödet från Palmecentret.
Masakhaneni Projects Trust arbetar med att organisera fredskommittéer på lokal nivå. Deras insatser har främjat sammanhållning och tolerans, även vid politiska spänningar. Exempelvis bidrog MPT:s fredsbyggande insatser till att det rapporterade valrelaterade våldet minskade med en tredjedel, från 70 fall 2022 till 45 fall 2023.
Partnerskapet med Palmecentret har bland annat inneburit stöd för inkludering av kvinnor, unga och andra marginaliserade grupper i lokalt beslutsfattande rum – röster som länge varit exkluderade.
”Tillsammans har vi gjort verkliga framsteg när det gäller att bygga demokratiska, fredliga och motståndskraftiga samhällen – framsteg som inte får tillåtas att upplösas”, skriver Paul Themba Nyathi, chef för organisationen.
Han delar att förlorat stöd från Palmecentret bland annat skulle sätta stopp för nyckelaktiviteter och försvaga de framsteg som gjorts i konfliktbenägna områden. Även påverkansinitiativ för ansvarsutkrävande skulle tvingas avstanna.
”Utan detta stöd skulle MPT ställas inför en mycket reell risk att läggas ned”, fortsätter han.
”Förlusten av en sådan organisation skulle innebära att en betrodd röst för social rättvisa, mänskliga rättigheter och inkluderande samhällsstyrning i Zimbabwe tystas. Det skulle markera slutet för en viktig institution som konsekvent har förespråkat marginaliserade medborgares egenmakt och byggandet av fredliga, inkluderande samhällen”.
Noll Diskriminering – här får minoriteter i Turkiet andrumBiståndsministern stoppar Palmecentrets Sida-uppdrag att främja civilsamhället internationellt. Det kommer slå hårt mot våra samarbetspartners runt om i världen. Vi behöver nu din hjälp att möta regeringens riktade angrepp och stötta våra modiga partnerorganisationer. Vi kommer jobba hårt att försöka hitta ny finansiering för att kunna säkra deras viktiga arbete.
Pride är förbjudet i Istanbul och hbtq-personer i Turkiet diskrimineras. Även kurders rättigheter motarbetas. Samtidigt lever romer och flyktingar från inte minst Syrien i Turkiet under fattiga förhållanden. I den miljön verkar vår partner Zero Discrimination Association.
Under 2024 organiserade de bland annat volontärgrupper i Istanbul där romska, kurdiska och hbtq+-ungdomar kan samlas och få stöd. Zero Discrimination Zero Discrimination har som syfte att förbättra levnadsvillkoren för romer i Turkiet och hjälper utsatta grupper att få tillgång till rättigheter som utbildning och vård samt stärker dem så att de kan göra sina röster hörda i samhället. De driver också opinionskampanjer för att öka stödet för minoriteters rättigheter.
