Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.

Jag vill få nyhetsbrev
Jag vill få seminarieinbjudningar

ENG

• Vad vi gör
• Vad vi tycker
• Engagera dig
• Om Palmecentret
• Palme Resource Center

Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Valet i Turkiet äger rum den 14 maj. Det pro-kurdiska och socialdemokratiska partiet Folkens demokratiska parti (HDP) – det tredje största partiet i det turkiska parlamentet – vet fortfarande inte om de kommer kunna delta. Partiet står i centrum för en rättsprocess som hotar att förbjuda dem strax före valet. HDP ses allmänt som kungamakaren i presidentvalet som skulle kunna avsluta Erdoğans två decenniers styre. Rättegången är ett försök att ta bort partiets och deras väljares demokratiska rätt att delta i valet.

HDP som representerar både kurder, turkar och olika minoriteter, arbetar för ett demokratiskt och pluralistiskt Turkiet, liksom för kvinnors frigörelse och etniska och religiösa minoriteters rättigheter. Ett stort antal av partiets demokratiskt valda företrädare har tidigare fängslats eller förbjudits att verka politiskt. Den systematiska förföljelsen och den pågående rättegången visar tydligt på den turkiska regimens oro inför det kommande valresultatet.

Den turkiska författningsdomstolen har nu skjutit upp den sista domstolsförhandlingen till den 11 april. Att förbjuda HDP skulle vara ett förödande beslut för Turkiets demokrati och det turkiska folket. Det skulle också vara ett allvarligt brott mot den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

Det är av avgörande betydelse att det internationella samfundet och alla dess demokratiska krafter nu kliver fram och kräver en oberoende rättsprocess och fria val.

Vi i Olof Palmes Internationella Center uttrycker vår solidaritet med HDP och fördömer de odemokratiska försöken att förbjuda partiet. Vi fördömer den politiska och rättsliga förföljelsen av partiet, såväl som av oppositionen, människorättsorganisationer och enskilda aktivister.

Vi kräver en oberoende och rättvis rättsprocess som kan säkerställa ett demokratiskt och fritt Turkiet där alla demokratiska politiska partier har rätt verka.

Vi uppmanar det internationella samfundet att visa stöd för HDP och den svenska regeringen att trycka på för att få ett slut på förföljelsen för att säkerställa fria och demokratiska val i Turkiet.

Anna Sundström,
Generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center

Namibia: Women’s Leadership Centre 

Women’s Leadership Centre (WLC) arbetar med att stärka kvinnor att ta tillvara sina rättigheter och vara politiska aktörer i samhället. De har bland annat mobiliserat 190 organisationer för att protestera mot en planerad oljeborrning i Kavangoregionen. Borrningsprojektet kommer få allvarliga konsekvenser för miljön och sanfolket i området.

Läs mer!

Palestina: Filastiniyat

Filastiniyat är en palestinsk civilsamhällesorganisation som vill öka kvinnors och ungdomars deltagande i samhället. De arbetar bland annat med att stärka och stötta kvinnliga journalister på Västbanken och Gazaremsan.

Lär dig mer!

Turkiet: Eren Keskin

Eren Keskin är människorättsjurist och medordförande i IHD, Turkiets mest kända organisation för mänskliga rättigheter. Sedan 1990-talet har hon engagerat sig i minoritetsfrågor och erbjudit avgiftsfri juridisk assistans till kvinnor som utsatts för sexuell tortyr av statliga styrkor. Arbetet har gjort henne till måltavla för Erdoganregimen.

Läs mer!

Sydafrika: Ikhwezi Women’s Support Centre

Ikhwezi Women’s Support Centre arbetar med att ge stöd till våldsutsatta kvinnor och barn i Cathcart i de östra delarna av Sydafrika. Förutom stöd till offer håller Ikhwezi i utbildningar och pratar i skolor. Genom ett särskilt program engageras män att arbeta mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier.

Läs mer!

Nordmakedonien: Kristina Ampeva och Glasen Tekstilec

Kristina Ampeva fick själv sparken från en textilindustri efter att ha kritiserat arbetsförhållandena. Då grundade hon organisationen Glasen Tekstilec för att stödja andra kvinnor i samma situation. Glasen Tekstilecs arbete har uppmärksammats och fått regeringen att inleda en dialog med dem och textilföretagen om förbättrade arbetsvillkor.

Läs mer!

Gör mer demokrati – stöd vårt arbete

Tack vare dessa och många andra kvinnorättskämpars arbete bli världen hela tiden lite mer jämställd och lite bättre.

Ge ditt stöd till dem och till folkrörelser som kämpar för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Bli månadsgivare till Palmecentret eller swisha en gåva till 123 24 060 72.

Nu är ansökan för John Lindgrens Fredsfond öppen! Fonden söker stipendiater som vill engagera sig i och vara med och bygga framtidens fredsrörelse. Är du, din förening eller någon som du känner engagerad i frågor som rör demokrati, fred och säkerhet? Då kan ni söka till fonden här:

Ansökningsformulär

I höstas greps 22-åriga Jina Masha Amini av Irans sedlighetspolis. De tyckte inte hennes slöja var tillräckligt täckande. Efter några dagars fångenskap var hon död. Mördad av en regim som gör allt för att stoppa kvinnors frihet.  

För att visa sitt ursinne har Irans kvinnor sedan dess protesterat mot den politik och de lagar som begränsar och inskränker deras liv och rättigheter sedan den islamiska regimen tog makten 1979. Under parollen ”Kvinna, liv, frihet” har protesterna spridit sig. Alla samhällsklasser visar nu sin vrede genom demonstrationer och strejker. Med i kampen finns Irans fria fackföreningar som fortsatt sitt fackliga arbete, trots mångårigt förtryck. Ett stort antal fackliga ledare sitter sedan länge i fängelse. Många har mördats.  

Regimen har inte lyckats slå ner de folkliga protesterna och blir nu allt mer desperat. Fredliga demonstrationer möts av brutalt våld från den iranska statens militär, Revolutionsgardet. Dödsoffren blir allt fler. Fängslade utsätts för våldtäkt och tortyr. Många har efter orättvisa och snabba rättegångar avrättats i vad som måste betraktas som statligt sanktionerade mord. Kampen för frihet, jämlikhet och jämställdhet är bokstavligen på blodigt allvar.  

Inom arbetarrörelsen vet vi att internationell solidaritet ger resultat, även om kampen ofta är lång och svår. Därför kommer vi aldrig att svikta i vårt solidaritetsarbete med det iranska folket.    

Men det räcker inte med ord. Nu krävs handling! 

• Avrättningarna i Iran måste stoppas och ansvar utkrävas för de avrättningar som hittills har skett. Alla som fallit offer för våldet måste få en oberoende utredning. Förövarna måste lagföras.   
• Det internationella samfundet måste, i ord och i handling, visa sitt stöd för kvinnornas kamp för mänskliga rättigheter, frihet, demokrati och jämställdhet. 
• Alla fängslade fackliga företrädare och andra politiska fångar måste omedelbart friges.  
• EU-sanktionerna mot regimens företrädare och deras anhöriga måste skärpas  
• Det statliga iranska Revolutionsgardet måste terrorstämplas. 
• Det internationella samfundet måste uttala ett tydligt stöd för demonstranterna och stödja det iranska folket med tillgång till internet och stärka skyddet för MR-aktivister som behöver en fristad.  
• De regimstyrda så kallade arbetarorganisationerna får inte tillåtas att representera Irans arbetstagare i ILO och andra internationella sammanhang. 

Underskrivet av Olof Palmes Internationella Center och våra medlemsorganisationer:

S-kvinnor
LO Sverige
Facket Kommunal
Transportarbetareförbundet
ABF
Socialdemokraterna
SSU
S-Studenter
HBT-Socialdemokrater
Socialdemokrater för tro och solidaritet
Hyresgästföreningen
Folkets hus och parker
Handelsanställdas förbund
Seko
Byggnads
IF Metall
Unga örnar
Livsmedelsarbetarförbundet
Fastighets
Hotell- och restaurangfacket
Elektrikerna
Pappers
Målarna
Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch
Musikerförbundet
Verdandi
Föreningen arbetarrörelsens folkhögskolor

Din hjälp når fram – swisha en gåva!

Föreningar och organisationer kan välja att ge en gåva på Plusgiro 570-2. Märk gåvan med ”TurkietSyrien”.

Stort tack för ditt stöd!

Sidan uppdateras

Det här går ditt stöd till

Insamlade medel går direkt till våra partnerorganisationer, som kommer att använda dem till det här:

• Mat och vatten, varma drycker
• Tält
• Värme
• Filtar
• Vinterkläder
• Sovsäckar
• Fickvärmare
• Underkläder, bindor och blöjor
• Powerbanks

Medlen kan även användas till återuppbyggnad och fortsatt stöd till det som behövs mest.

Zero Discrimination Association (ZDA)

ZDA arbetar mot den utbredda diskrimineringen av romer i Turkiet. Tillsammans med Palmecentret utbildar ZDA unga romer i politiskt ledarskap, vilket har lett till större politisk representation på lokal nivå. I Sverige samarbetar de med ABF.

Human Rights Association (HRA) i Diyarbakir

HRA kartlägger brott mot mänskliga rättigheter i sydöstra och östra regionen av Turkiet och utbildar aktivister att verka under auktoritära förutsättningar. Genom att utbilda människorättsförsvarare och rapportera om brott mot mänskliga rättigheter som sker i turkiska Kurdistan, har HRA i Diyarbakir uppmärksammat och skapat opinion kring det som händer i området. Antalet utbildningar för människorättsförsvarare ökar stadigt liksom anmälningar om brott mot mänskliga rättigheter. Detta visar att folket har stort förtroende för organisationen och att de utgör en viktig motkraft i ett land där den turkiska staten blivit alltmer auktoritär mot oppositionen och oliktänkande.

Läs mer HRA. 

Umut Women’s Community Asisstance and Solidarity Association/Syrian Women’s Network (SWN) 

SWN arbetar med stöd från Palmecentret för syriska kvinnors rättigheter. Nätverket samlar omkring 175 kvinnor från 15 organisationer både i och utanför Syrien. De arbetar bland annat för att sätta kvinnors deltagande på dagordningen i fredsprocessen och för att öka kvinnors inflytande i den dialog för fred och demokratisering som hittills varit mansdominerad. Flera medlemmar har deltagit i fredsförhandlingarna i Geneve. SWN har även medverkat i den kommitté som samlar regeringen, oppositionen och civila samhället i författandet av en ny konstitution.

Läs mer om SWN.

Hongkongs fackföreningsledare, Carol Ng, Lee Cheuk-yan och Winne Yu sitter fortfarande i fängelse sedan september 2021, för att ha stått upp för fackliga och andra grundläggande mänskliga rättigheter.

Vi uppmanar myndigheterna i Hongkong att upprätthålla sina internationella åtaganden och omedelbart frige dem.

Vi står upp för våra kamrater i Hongkong och kommer alltid att stödja deras kamp för demokrati och mänskliga rättigheter. Rätten att få yttra sig och att fritt få organisera sig i fackföreningar är universell och okränkbar!

– Olof Palmes Internationella Center, LO och Kommunal.

Läs vår intervju med Lee Cheuk-yan från 2021:

Läs artikeln

Så kom då beslutet i Belarus som alla väntat på, och som innebär slutet för all förekomst av laglig opposition i landet. Så här beslutade Lukasjenkas ”parlament” i förra veckan: 

Minimigränsen för att skapa ett politiskt parti kommer att höjas till 5 000 personer. 

Då ska man veta att det handlar om 5000 personer som ska rapporteras in till Justitieministeriet med namn, adresser och födelsedata. Någon kallade de här listorna för ”arkebuseringslistor” och inget av de oppositionspartier som fortfarande har registrering tänker i nuläget lämna in några listor över sina medlemmar.

Det kommer nu att tillåtas att politiska partier finansieras av den republikanska eller lokala budgeten. 

Detta förenklar ju för makten att bilda och driva nya regimvänliga alternativ. 

Endast medborgare i Republiken Belarus som är permanent bosatta i landet och som har fyllt 18 år kan vara medlemmar i ett politiskt parti. 

Så blir man av med alla de som tvingats lämna landet pga förföljelser. Det finns andra lagförslag som diskuteras om att ta ifrån sådana personer deras egendom och deras medborgarskap.

Politiska partier kan likvideras.

De kan likvideras ”i händelse av krigspropaganda, terrorism, extremism, annan verksamhet som är förbjuden enligt lag, verksamhet som skadar statliga och (eller) allmänna intressen”. Även på grund av mottagande av medel och annan egendom från utländska källor.

Det finns exempel från domstol där högläsning på belarusiska ansetts vara ”extremism”. För att inte tala om att klä sig i rött och vitt, symbolen för det fria Belarus. 

Universella huvudmål och mål har fastställts för alla partier.

Vilket bör inskrivas i stadgarna, tillsammans med andra mål och mål som är specifika för varje politiskt parti. Detta är ”att säkerställa okränkbarheten av den konstitutionella ordningen och civil harmoni, deltagande i regeringen genom deras företrädare, bistånd till, genomförande av samt skydd av medborgarnas rättigheter, friheter och intressen, etc.”. Praktiskt, staten kan styra partiernas mål och stadgar.

Nuvarande politiska partier måste omregistrera sig inom 6 månader.

Detta innebär att de 5-6 politiska partier som har haft officiell registrering sedan 90-talet, däribland den svenska socialdemokratins systerparti BSDP, kommer att upphöra som lagligt parti. 

BSDP:s nuvarande partiledare, Ihar Barysau, som befinner sig i exil i Belgien, suckar när vi ber honom om en kommentar. 

– Vi har väntat på detta, det var bara en tidsfråga. De belarusiska partierna, även BSDP, kommer att fortsätta att verka och kritisera regimen i exil. När Belarus blir ett fritt och demokratiskt land, kommer vi tillbaka.

Gör mer demokrati!

Stötta motkrafterna och demokratikämparna i Belarus och runt om i världen:

Ge en gåva

Situationen i Burma är mycket allvarlig. Militärjuntan håller nästan 14 000 politiska fångar inspärrade under vidriga förhållanden och har dödat 2 900 mänskorättsförsvarare. FN bedömer att 17,6 miljoner människor är i behov av humanitär assistans (34% av befolkningen).

Burma befinner sig i skarp nedåtgående våldsspiral med systematiska övergrepp mot demokratirörelsen, enskilda rättighetsförsvarare och oberoende media.

– Det kan vara svårt att föreställa sig hur djup kris Burma befinner sig i. För att sätta det i perspektiv kan man nämna att under perioden februari till november 2022 genomförde den burmesiska militären 374 luftangrepp med stridsflyg mot civila mål, inlusive sjukhus och skolor. Enligt ACLED (Armed Conflict Location & Event Data) är Burma klassad som den allvarligaste konflikten i världen, säger Michael Hauer, Asienchef på Palmecentret.

”Sham Elections” ska hållas under 2023

Militärjuntan planerar att genomföra allmänna val under 2023. För att säkerställa en valvinst kommer endast partier som ställer sig bakom konstitutionen från 2008 att tillåtas, vilket utesluter i princip opposition. Oppositionen kallar det kommande valet Sham Elections för att understryka att detta på inget sätt kan betraktas som ett öppet och fritt val.

– Militären vill använda valet för att legitimera sitt maktövertagande. Risken är stor att valet kommer att fungera som ytterligare bränsle på elden. Det är viktigt att omvärlden är eniga i sitt fördömande av valet och att ensidigt stödja Burmas oppositionsarbete för demokratisk federalism.

Kraftigt minskat stöd från Sverige

I årets regleringsbrev till Sida skär regeringen ner biståndsbudgeten för Burma med 60 %, från 250 miljoner årligen till 100 miljoner.

– Att regeringen väljer att drastiskt minska stödet till Burma mitt under pågående kris är helt obegripligt. Dessutom går minskningen stick i stäv med statsministerns regeringsförklaring där civilsamhälle och demokratiaktivister skulle vara prioriterade. Med sitt beslut blottar regeringen sin okunskap om situationen i Burma och vilket mervärde Sverige och svenska aktörer kan bidra med i denna svåra situation, säger Michael Hauer.

Gör mer demokrati!

Stötta de modiga motkrafterna och demokratikämparna i Burma. Swisha en gåva till 123 24 060 72. Märk gåvan med ”Burma”.

Den här sidan uppdateras

Redan innan valet i september stod det klart att både Moderaterna och Sverigedemokraterna ville slopa enprocentmålet för Sveriges internationella bistånd. I Tidöavtalet och höstbudgeten klargjordes nya prioriteringar för biståndet och de praktiska konsekvenserna presenterades i regleringsbrevet till Sida innan jul. De innefattar bland annat fokus på närområdet och Ukraina, minskat stöd till FN-organ, och nedmontering av informations- och kommunikationsanslaget.

– Den svenska solidariteten med Ukraina och ett långsiktigt stöd är självklart, men att det sker på bekostnad av världens fattiga är osolidariskt, sa vår generalsekreterare Anna Sundström till Global Bar Magazine i december.

Indraget infokomstöd

Beskedet från regeringen att i princip dra in informations-och kommunikationsanslaget är ett hårt slag mot civilsamhällets granskande och folkbildande verksamhet. Vårt samlade kommunikationsarbete är fundamentalt för att skapa direktkontakt mellan några av världens utsatta och svensk allmänhet, för att lyfta deras berättelser i svensk debatt och för att mobilisera för internationell solidaritet. Det är ett arbete som är fortsatt lika viktigt nu när svenskt bistånd skärs ner och omprioriteras. 

Sviktande internationell solidaritet

Exempelvis skärs stödet till Burma ner med 60% samtidigt som situationen blir allt värre i landet. Även stödet till Palestina drabbas av kraftiga nedskärningar – trots att 2022 var det dödligaste året för palestinier på Västbanken sedan 2006. Stödet till civilsamhällets möjligheter att organisera sig sänks med 10% trots att den auktoritära utvecklingen ökar i vår omvärld och begränsar civilsamhällets möjligheter att verka. Och trots att civilsamhället och demokratiaktivister var ett uttalat prioriteringsområde i statsministerns regeringsförklaring i höstas.

Biståndet ska även villkoras och användas för att öka återvandring, trots att krig och katastrof driver allt fler människor på flykt. Inte bara i Ukraina, utan på många platser runt om i världen. 

Ditt stöd är avgörande

Dessa nedskärningar i biståndet sker alltså samtidigt som regeringen drar in finansiering till svenska civilsamhällesorganisationers arbete med att synliggöra kriser i omvärlden. Men vi tänker inte tystna.

Ditt engagemang för internationell solidaritet är avgörande för framtiden. Vi hoppas att du vill vara med oss i att högljutt protestera mot de nedskärningar som regeringen nu gör. Och att du vill fortsätta att stötta vår verksamhet och de motkrafter och folkrörelser som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. 

Bli månadsgivare eller ge en gåva

Engagera dig

Debatt och analys

Representanter för Föreningen för utvecklingsfrågor (FUF), Sidas vetenskapliga råd m.fl. skriver om de kraftiga nedskärningarna i forskningsbiståndet. ”Sveriges kapacitet för att medverka i, debattera och granska utvecklingssamarbetet, urholkas således både vad gäller spetskompetens, forskningen, och nyrekryteringen av unga personer”, skriver de.

Debatt: ”Minskat forskningsbistånd drabbar Sverige”

Oscar Ernerot, chef för LO:s internationella enhet, gör en jämförelse mellan angrepp på civilsamhället och fackföreningsrörelsen av auktoritära krafter runt om i världen och den utveckling vi nu börjar se i Sverige.

Debatt: Varför vill regeringen tysta civilsamhället?

Östgruppen skriver att regeringens biståndspolitik riskerar att tysta demokrati- och människorättskämpar som arbetar med att dokumentera och belysa förtryck. Eftersom infokomanslaget i biståndet har bidragit till att just sprida kunskap och lyfta dessa människors röster, exempelvis genom att förse journalister och politiker med fakta om människorättsbrott som annars aldrig hade lyfts i Sverige.

Debatt: Tysta inte de röster som dokumenterar Ukrainakrigets grymhet

Lars Diurlin, forskare vid Institutionen för mediestudier vid Stockholms universitet, skriver om den historiska kopplingen mellan infokomstödet (eller Sidas uppdrag att arbeta med samhällsinformation) och enprocentmålet. Han avslutar bland annat med: ”Vad vi behöver fråga oss är om vi vill leva i ett samhälle som inte aktivt främjar kunskap om omvärlden?”

Debatt: ”Logiskt att regeringen minskar Infokomstödet”

Concord genomför en analys av OECD-DAC:s förtydligande av gränserna mellan migrationspolitik och biståndspolitik. De skriver att ”regeln är att en aktivitet inte kan redovisas som bistånd om den är förknippad med villkor om att uppnå givarens migrationspolitiska mål.”

Analys: OECD-DAC förtydligar gränserna mellan bistånd och migrationspolitik

Årets Olof Palmepris tilldelas Marta Chumalo, Ukraina, Eren Keskin, Turkiet och Narges Mohammadi, Iran. För deras kamp för kvinnors frihet, i en tid då mänskliga rättigheter hotas av krig, våld och förtryck. Med sina liv och sina handlingar har dessa tre kvinnor tillsammans med många medsystrar inspirerat andra och genom sitt engagemang har de gått före och banat väg för de modiga unga kvinnor och män som nu tar kampen vidare för allas våra grundläggande mänskliga rättigheter.

Marta Chumalo

Marta Chumalo är feminist, genusexpert och psykolog. Som medgrundare till frivilligorganisationen Women’s Perspectives Centre har hon i 20 år arbetat med att stärka kvinnor utsatta för våld. Alltsedan 2014 och särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Marta Chumalo varit djupt engagerad i att informera om krigets effekter och möta behoven hos dess offer. Marta Chumalo kräver bland annat en effektiv implementering av Istanbulkonventionen för att ge stöd till krigets offer för sexuellt våld.

Eren Keskin

Eren Keskin är en människorättsadvokat som under decennier försvarat diskriminerade grupper i Turkiet; etniska minoriteter, hbtqi-personer och flyktingar. Anklagelser och mordhot har riktats mot henne, liksom fler än hundra åtal. Hon har också fängslats för sina åsikter alltmedan Amnesty International förklarade henne som samvetsfånge. Genom att bilda The Association of Legal Aid against sexual violence har hon under årens lopp fått flera militära och höga myndighetspersoner åtalade för grova brott.

Narges Mohammadi

Narges Mohammadi är journalist och människorättsaktivist som under årtionden varit en central person i kampen för kvinnors rättigheter och yttrandefrihet i Iran. Hon är en av grundarna till Iranian National Peace Council och förgrundsgestalt i organisationer som Defenders of Human Rights Centre och Legam (Campaign for Step-by-Step Abolition of the Death Penalty). För sitt engagemang har Narges Mohammadi gripits upprepade gånger och avtjänat flera fängelsestraff. Sedan november 2021 sitter hon i det ökända Evinfängelset i Teheran, dömd för att ”sprida propaganda med avsikt att skada staten”.

Pristagarna tilldelas ett diplom och en prissumma på vardera 33 000 USD.

Prisceremoni

Onsdagen den 1 februari tilldelas pristagarna Palmepriset vid en ceremoni i Stockholms Konserthus med start klockan 16:00. Prisceremonin kommer även att sändas live på minnesfondens hemsida.

På ceremonin deltar Marta Chumalo, pristagare, Eren Keskin, pristagare (digitalt), Stefan Löfven, ordförande Olof Palmes minnesfond, Joakim Palme, Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center. Narges Mohammadi, pristagare, kommer att vara representerad.

Musik framförs av Systrarna Sahin.

För mer information, kontakta Minnesfondens kansli på info@palmefonden.se eller 08 677 57 90.