Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

4 saker du kan göra för att visa solidaritet med Burma!

1. Stöd Burmas frihetskamp. Skänk en gåva 
Ditt bidrag möjliggör att fler personer kan organisera sig och stärka kampen för en demokratisk utveckling i landet 

2. Höj tre fingrar för Burma! Använd Palmecentrets ram till din profilbild på Facebook. 
Gör som många burmeser redan gjort – använd Palmecentrets ram för att visa solidaritet och öka kännedomen om vad som sker i Burma.  

3. Läs vår debattartikel i Sydsvenskan och dela den på sociala medier.  
Vi framför konkreta politiska krav. Sverige och EU bör införa riktade sanktioner mot den burmesiska militären. 

4. Boka en expert från Palmecentret till din förening, fackklubb eller organisation och få dagsaktuell och fördjupad information om situationen i landet. 
Palmecentret har lång erfarenhet och kunskap om landet. Boka in någon av våra experter för att få höra mer om situationen i landet och hur ni kan engagera er.  

Kampinsamling för Burma

Stöd Burmas frihetskamp! Burma har skakats av en statskupp, och militärjuntan har åter igen tagit över makten i landet. 30 års kamp och lidande för demokrati och mänskliga rättigheter är nu utraderat och 10 år av demokratisk utveckling omkullkastad. Den statskupp som nu genomförts i landet innebär ett enormt bakslag för de mänskliga rättigheterna, och landets motkrafter behöver allt stöd de kan få i kampen framåt.

Här kan du bidra till Palmecentrets kampinsamling för Burmas demokratikämpar! Om du inte har Facebook kan du swisha en gåva till 123 240 60 72 – märk betalningen med ”Burma”.

Palmecentret och svensk arbetarrörelse i Burma

Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen har i decennier samarbetat med folkrörelser i Burma för ett demokratiskt samhälle där fackliga rättigheter, kvinnors rättigheter och minoriteters rättigheter respekteras. De kommer nu behöva arbeta i hård motvind, och behöver mer resurser för att klara av utmaningen.

Mer engagemang för Burma!

1) Höj tre fingrar för Burma! Visa solidaritet, och använd Palmcentrets ram till din profilbild.
2) Ta en bild på dig själv när du höjer tre fingrar för Burma i sociala medier och tagga in Palmecentret.
3) Boka en expert från Palmecentret till din förening, fackklubb eller organisation och få dagsaktuell och fördjupad information om situationen i landet.

Såhär utnyttjar de auktoritära ledarna pandemin

Coronapandemin har fått ledare över hela världen att sätta in hårda restriktioner mot sina medborgare med syftet att minska smittspridningen – men vissa har tagit tillfället i akt och gått steget längre i att öka kontrollen över sina medborgare. Hur har de auktoritära ledarna inskränkt de demokratiska fri- och rättigheterna under pandemin? Palmecentret listar tre exempel.

1. Pressfriheten under attack

I Ungern har Viktor Orbán infört lagar som gör att journalister som anses sprida ”fejknyheter” kan få upp till fem års fängelse. I Japan, Thailand och Kambodja har undantagslagar införts som begränsar pressfriheten. I Rumänien har en ny lag stiftats som gör att myndigheter kan censurera webbsidor och i Serbien finns planer på att låta staten få monopol på att informera om covid-19. Allra mest långtgående är undantagslagen i Kambodja som gör det möjligt för regeringen att censurera medier, digitala plattformar och övervaka telefonsamtal.

2. Ökad digital övervakning

I flera länder används digital teknik för att övervaka människors rörelser som ett led i bekämpningen av smittan. En del av detta har vällovliga syften, i flera länder har människor frivilligt laddat ner appar för att få uppgifter om smittade personer i närheten. I andra fall är det uppenbart att den digitala kontrollen också haft andra syften. I Armenien har staten beslutat att myndigheterna ska få tillgång till uppgifter från medborgarnas mobiltelefoner. I Iran har inrikesministeriet fått tillgång till digitala uppgifter om hur människor rör sig och i Israel har premiärminister Benjamin Netanyahu öppnat för att myndigheterna i hemlighet ska få spåra uppgifter från medborgarnas mobiltelefoner. Från Ryssland kommer uppgifter om att myndigheterna bygger datasystem för att koppla samman information från appar som anger var människor befinner sig med uppgifter från kameraövervakning, bankkort etc. Kritiker kallar systemet för ”cyber-gulag”.

3. Tystar kritiker genom mötesförbud

För att hindra smittan har länder infört bestämmelser för att förhindra folksamlingar. Det har också påverkat möjligheten att hålla politiska möten. Det som dock inte är acceptabelt är när restriktionerna varit specifikt utformade för att hota, tysta och diskriminera den politiska oppositionen. I Bangladesh har restriktionerna använts för att gripa vårdpersonal, studenter och aktivister som kritiserat landets coronapolitik. I Bolivia har staten öppnat för att MR-aktivister ska kunna åtalas. I Uganda har polisen slagit till mot hbtq-personer som anklagats för att sprida viruset. Även i Filippinerna har hbtq-personer attackerats och trakasserats av polis. I andra länder har myndigheterna passat på att gripa personer när det mediala ljuset varit riktat mot smittspridningen. Ett exempel är Hongkong där polisen har gripit flera personer som tillhör den demokratiska oppositionen.

Läs mer i rapporten Frihet i fara.

 

Vi kräver verklig demokrati i Burma!

Den statskupp som nu genomförts i Burma (Myanmar) innebär att en folkvald regering, förvisso med bristande respekt för mänskliga rättigheter, ersätts med ett diktatoriskt militärstyre. Det är en utveckling i helt fel riktning i ett land i där demokrati, frihet och mänskliga rättigheter istället behöver stärkas.

Palmecentret och våra medlemsorganisationer har under decennier samarbetat med demokratiska folkliga rörelser i Burma. De organisationerna har visat vägen till ett demokratisk Burma där fackliga rättigheter, kvinnors rättigheter och minoriteter rättigheter respekteras.

Enligt den information som når oss från Burma har militären gripit ledare från civilsamhällets organisationer. En farlig och oacceptabel utveckling.

– Vi kräver ett att militären lämnar ifrån sig makten och att ett verkligt demokratiskt styre införs i Burma, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret.
Den nyvunna friheten är i fara. 30 års kamp och lidande för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma är nu utraderat och 10 år av demokratisk utveckling omkullkastas.

Olof Palmes Internationella Center

Kärnvapenförbudet – vad gäller?

1. Vad innebär konventionen? 
Den innebär att kärnvapen kommer att totalförbjudas för de länder som har ratificerat* konventionen.

2. Kommer den göra skillnad? 
Internationell lag handlar om att förändra normer och sätta gränser för vad som är acceptabelt, och det tar tid. Det går att jämföra med andra förbud mot massförstörelsevapen som klusterbomber, landminor och kemiska vapen. Till slut råder det konsensus om att ett vapen är så pass moraliskt fel att inneha och det påverkar även stater som inte anslutit sig till konventionen.

3. Vilka är kärnvapenmakterna? 
De officiella kärnvapenstaterna är USA, Ryssland, Storbritannien, Kina och Frankrike, enligt icke-spridningsavtalet, NPT, från 1968. Efter det har Indien, Israel, Pakistan och Nordkorea också skaffat kärnvapen. Tillsammans har de ca 14 000 kärnvapen, som tillsammans skulle kunna förgöra jorden flera gånger om.

4. Vad händer om en enda kärnvapenbomb detonerar? 
Idag är kärnvapnen mycket starkare än de som användes över Hiroshima och Nagasaki. Det går knappt att föreställa sig vilka förödande konsekvenser det skulle få om en bomb släpptes över en stad. Hundratusentals döda och skadade, hem och byggnader som jämnas med marken, klimatförstörelse och livsfarlig strålning och radioaktivitet flera decennier framöver. Kärnvapnen som USA och Ryssland har kan orsaka en atomvinter, vilket innebär att alla livsnödvändiga ekosystem förintas.


*Ratificera innebär att konventionen blir juridiskt bindande för en stat.

Vill du veta mer om kärnvapenhotet?

Hitta svar på tal och argument i vår Q&A!

Läs mer på Palmecentrets sida Stoppa Bomberna.

Hej då Trump, ditt politiska arv kommer inte saknas!

Hejdå Trump, vi kommer inte att sakna att du: 

1. Vänt internationella avtal och samarbeten ryggen
Klimatkris och coronakris. Två globala kriser som kräver internationella lösningar och samarbeten. Under sin tid i Vita Huset har Trump lämnat både det för klimatet avgörande Parisavtalet och världshälsoorganisationen WHO. I tider när en stormakt som USA allra mest behövs. Som tur är har Joe Biden redan nu förkunnat att han kommer ta tillbaka USA in i både Parisavtalet och WHO.

2.  Skapat ökade spänningar mellan Israel och Palestina
Trumps pro-israeliska agenda har varit tydlig från start. Men han har också under sin tid vid makten gått från ord till handling. I maj 2018 beslutade Trump att USA:s ambassad skulle flyttas till Jerusalem, ett mycket kontroversiellt beslut som lett till omfattande protester och minst 60 palestiniers död. Till råga på detta har Trump också frusit USA:s stöd till UNWRA, FN:s hjälporgan till palestinska flyktingar.

3. Legitimerat andra auktoritära ledare
Gång på gång har Trump berömt, lovprisat och försvarat andra auktoritära ledare. Han har bland annat hyllat Xi Jinping och kallat honom en ”president for life”, gratulerat Putin till valvinsten och sagt sig vara en ”stor beundrare” till Turkiets Erdoğan. Det har bidragit till att ge både auktoritära regimer och ledare en ökad legitimitet. Utrymmet för den som vill föra fram kritik har minskat.

4. Uppmanat till överträdelser av mänskliga rättigheter
Under sitt presidentskap har Trump låtit barn bli tvångsseparerade från sina föräldrar vid gränsen mellan USA och Mexiko. Barnen har blivit placerade i kontroversiella häktesliknande hem, och det har framkommit bevis på att barn suttit i burar och utan tillgång till grundläggande hygien eller sängar. Organisationen The Leadership Conference on Civil and Human Rights har listat hundratals andra beslut som fattats under Trump-adminstrationen som har tryckt tillbaka de mänskliga rättigheterna.

5. Ljugit ohämmat
Amerikanska tidningen Washington Post har under Trumps tid vid makten låtit faktagranska alla hans uttalanden. Resultatet? Just nu visar siffran att presidenten ljugit, spridit osanning och desinformation 29.500 gånger. Många gånger via sitt eget Twitterkonto som nu är stängt. Lögnerna nådde sin kulm efter valet 2020 då felaktiga påståenden om valfusk tillslut ledde till attacken av Kapitolium.


Trots att en antidemokrat avsätts fortsätter den auktoritära utvecklingen världen över. Idag lever betydligt fler människor i ofrihet än i demokratier. Tillsammans måste vi vara en motkraft för rättvisa, jämlikhet och mänskliga rättigheter.

Läs mer om det auktoritära hotet i rapporten Frihet i fara.

Öppet brev: Lägg ner åtalet mot Eren Keskin

Rättsprocessen mot, den mycket kända och hyllade människorättsjuristen Eren Keskin, återupptas den 15 februari. Åtalet gäller hennes solidaritetsaktion till stöd för tidningen Özgür Gündem, då hon gick in som tillfällig chefredaktör. Tidningen grundades i början av 90-talet, den har bevakat den kurdisk-turkiska konflikten och har stängts ned flera gånger av myndigheterna.  Åklagaren har rubricerat åtalet mot Eren Keskin som stöd till en terroristorganisation och om hon fälls riskerar hon ett långt fängelsestraff.

Sedan 1990-talet har de turkiska myndigheterna, med alla medel, försökt tysta Eren Keskin på grund av hennes arbete för mänskliga rättigheter och yttrandefrihet. Första fängelsedomen kom 1995, sedan dess har drygt 140 åtal väckts mot henne. Hon har trakasserats, mordhotats och utsatts för attentat. Hennes oförtröttliga och modiga kamp har belönats med flera priser och utmärkelser; Orhan Doğan Peace Award, Hrant Dink Award, Anna Dahlbäcksstipendiet, Anna Lindh-priset och Martin Ennals Award.

Fem organisationer; Palmecentret, Svenska PEN, Advokater utan gränser, Amnesty International och Anna Lindhs minnesfond skriver idag den 18 januari 2021 till Turkiets justitieminister och kräver att åtalet mot Eren Keskin läggs ned och att hoten och trakasserierna mot henne upphör.

Läs brevet nedan!


Minister of Justice, Abdulhamit Gül
Ministry of Justice
Adalet Bakanliği
06659 Ankara
Turkey

Stockholm, 18 January 2021

Dear Minister,

We, the undersigned are gravely concerned about Eren Keskin. She is an internationally renowned and much acclaimed lawyer, human rights activist and writer who has devoted her life to defending human rights and freedom of expression. Eren Keskin is the recipient of several international awards, including the Martin Ennals Award, The Anna Lindh Award, The Civil Society Award and The Orhan Doğan Peace Award.

The persecution and harassment of Eren Keskin is unprecedented. For decades the Turkish authorities have tried to silence her. She has received several death threats and has also been physically attacked. More than 140 separate criminal charges have been brought against her for her outspoken stand against human rights violations. She has spent time in prison, been banned from travelling abroad and has had her lawyer’s licence withdrawn once.

On 15 February 2021 there will be a new hearing in the Özgür Gündem Main Trial, at the Istanbul High Criminal Court number 23. Eren Keskin is charged with membership of a terrorist organisation, for acting as a “solidarity editor” of the Özgür Gündem newspaper.

It is our strong belief that there are absolutely no grounds to the allegations of Eren Keskin being a member of a terrorist organisation. These allegations are clearly fabricated and yet another attempt to stop her from doing her legitimate human rights work and from peacefully exercising her fundamental right to freedom of expression.

We call for the charges against Eren Keskin to be immediately dropped and that she be allowed to carry out her human rights work free from reprisals and judicial harassment.

Furthermore, we call on the Turkish government to repeal Article 301 and other articles in the penal code that unfairly limit the right to freedom of expression.

Yours sincerely,

Jesper Bengtsson, president, Swedish PEN
Anna Johansson, acting Secretary General, Amnesty International, Sweden
Louise Gunvén, president, Lawyers without Borders, Sweden
Lena Hjelm-Wallén, chairman, Anna Lindh Memorial Fund
Anna Sundström, Secretary General, Olof Palme International Center

11 kännetecken för ett land med auktoritära tendenser

Palmecentret har därför sammanställt en lista med elva saker som kännetecknar ett land med auktoritära tendenser. Det här är tecken att hålla utkik efter och agera på: 

1. Fristående skribenter, författare, lärare och forskare tystas. Det kan handla om hot, uppsägningar och indragna ekonomiska medel.

2. Skolans och kulturens innehåll kontrolleras. Det händer i Brasilien. Det händer i Indien. Och det händer i Ungern.

3. Oberoende folkrörelser och NGO:s försvinner. Organisationer får stänga sina kontor, ledare fängslas och medlemskap i vissa organisationer bestraffas. Det händer dagligen i länder som Kina och Ryssland.

4. Etniska och religiösa minoriteter och hbtq-personer uppfattas som ett hot. Inte sällan övergår de auktoritära tendenserna till uttalad rasism.

5. Självständiga medier stoppas. I Ungern har den politiska makten tagit kontroll över det offentliga tv-bolaget. I Polen har regeringspartiet Lag och Rättvisa bytt ut cheferna inom public service samtidigt som oberoende publikationer utsätts för smutskastning.

6. Konstitutionen ändras för att säkra makt. I Ryssland har Putin ändrat i konstitutionen för att sitta kvar vid makten. I Turkiet har redan konstitutionen skrivits om för att säkra Erdogans makt. I Kina har president Xi Jinping drivit igenom en ändrad konstitution som gör att han kan sitta kvar som president efter 2022.

7. Domstolsväsendet kontrolleras. Polen har fått hård kritik från EU för att landet genom politiska beslut styrt tillsättningarna av nya domare. I Kina har regimen stärkt greppet om domstolsväsendet.

8. Den politiska oppositionen ses inte som legitim. Oppositionella smutskastas och tystas och det pågår dagligen i länder som Brasiliien, Ungern och Kina.

9. Ledare i andra auktoritära länder stödjs. Enligt en ny rapport Från Human Rights Watch har auktoritära ledare fått ett uppsving och en av förklaringarna till att det gått snett är Trump. Trump har inte bara inspirerat Bolsonaro utan också förbättrat relationerna med Putin, Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman och Egyptens militärdiktator al-Sisi.

10. Internationella samarbeten och avtal sägs upp. Detta underminerar det globala arbetet mot klimathot och kärnvapennedrustning. Ett annat tecken är tendensen att dra tillbaka eller minska det ekonomiska stödet till internationella organ.

11. Demokratins försvarare slås ned med våld och fängslas. Då har det auktoritära styret tagit ett steg till och förvandlats till diktatur, fascism eller kommunistiskt envälde. I Thailand tog militären över makten efter en kupp i maj 2014. Regeringen som avsattes var korrupt, men den var ändå folkvald. Enligt de bestämmelser som militären antagit är det numera förbjudet att arrangera politiska möten i landet.

Vill du veta mer om de auktoritära tendenserna? Ladda ner hela rapporten Frihet i fara här.

Frihet för Hongkong

Vi organisationer som undertecknar detta tar avstånd från och fördömer gripandet av ett femtiotal personer i Hongkong för ett par dagar sedan. Massgripandet riktades mot personer inom den demokratiska oppositionen i Hongkong.

En av de som greps av polisen var Carol Ng, ordföranden för Hongkongs fria fackliga centralorganisation. Brottet hon anklagas för är att deltagit i det pro-demokratiska aktivisternas planering för att få majoritet i parlamentet för att rösta ner budgeten. En aktivitet som skulle anses normal i ett demokratiskt system, men som nu klassas som samhällsomstörtande verksamhet.

Carol Ng har nu släppts fri mot borgen, i väntan på rättegång. Vi kräver att Carol Ng och samtliga andra som gripits ska släppas fria och att åtalen läggs ner.

Olof Palmes Internationella Center
Landsorganisationen, Sverige
Livsmedelsarbetarförbundet

Palmecentret lanserar MO-academy

Medlemmar och aktiva i våra 27 medlemsorganisationer kan på olika sätt engagera sig internationellt genom Palmecentret. Tillsammans arbetar vi för att stärka fackföreningar, socialdemokratiska systerpartier och organisationer som försvarar mänskliga rättigheter världen över.

Nu lanserar vi på Palmecentret en ny heltäckande resurssida för medlemmar i arbetarrörelsens olika organisationer som på ett eller annat sätt är engagerade i vår internationella verksamhet. Håll dig på Member Organizations Academy uppdaterad om vad som är på gång, kommande utbildningar, hitta rätt blanketter, sök stöd eller lär mer om våra kärnfrågor.

Member Organizations Academy