Nyhetsbrev

Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.

Jag vill få nyhetsbrev
Jag vill få seminarieinbjudningar

ENG

• Vad vi gör
• Vad vi tycker
• Engagera dig
• Om Palmecentret
• Palme Resource Center

Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Folkrörelser, människorättsorganisationer, kvinnogrupper och fackförbund spelar alla en viktig roll för ett samhälles utveckling. De ökar människors kunskap, mobiliserar dem och stärker deras kapacitet att tillsammans kräva sina rättigheter. De har en viktig roll som röstbärare, förslagsställare och opinionsbildare, liksom för att granska och utkräva ansvar av makthavare. Genom civilsamhällets förmåga att arbeta nära fattiga och förtryckta människor får dessa möjligheter att utöva politiskt inflytande och själva påverka sina levnadsvillkor. Därför är stödet till civilsamhället också så viktigt i biståndet.

Rörelse till rörelse

Det svenska civilsamhället är sedan länge en samarbetspart i genomförandet av det svenska biståndet till civilsamhället i utvecklingsländer. Vi har gräsrötter, kunskaper, drivkrafter och nätverk som en statlig myndighet, eller en större multinationell NGO, inte har. En statlig myndighet begränsas också av vilka organisationer de kan samarbeta med i auktoritära länder, liksom civilsamhällen i repressiva miljöer ofta själva vill hålla en armlängds avstånd till statliga aktörer.

I vårens debatt om det svenska biståndets framtid har dock det svenska civilsamhällets roll i biståndet alltmer kommit att beskrivas som ett onödigt ”transaktionsled” av den svenska regeringen.

Mycket mer än ett ”transaktionsled”

Biståndet mellan civilsamhällesorganisationer handlar i grunden om att utbytet av idéer och kunskap är minst lika värdefullt som ett ekonomiskt stöd. En erfaren civilsamhällesorganisation erbjuder sina partners ett djupt och relevant erfarenhetsutbyte inom hela bredden av sin verksamhet. Oavsett om det gäller organisering, policyutveckling eller opinionsbildning. Svenska folkrörelser har också unika perspektiv ett erbjuda, då de har en viktig roll i demokratin och för samhällsutvecklingen i Sverige. Erfarenheter som andra demokrati- och rättighetsrörelser kan dra nytta av.

Men det handlar också om att det finns ett särskilt förtroende mellan likasinnade organisationer, liksom gemensamma drivkrafter att skapa förändring. Rörelser som delar värderingar kring till exempel kvinnors rättigheter eller facklig organisering, kan samarbeta på ett helt annat sätt än vad som är möjligt för exempelvis en statlig myndighet.

Ömsesidiga och långsiktiga partnerskap

Svenska civilsamhällesorganisationer arbetar tätt ihop med sina utländska partners och bygger långsiktiga och ömsesidiga relationer. De inspirerar, påverkar och stödjer partners strategier, metoder och planering av arbetet över tid. De hjälper dem att växa, bli starkare och mer oberoende organisationer. Partners kan lära av mer erfarna organisationer som har liknande mål och samma typ av verksamhet som de själva har. Det skapar också synergieffekter för båda parter då man kan utbyta erfarenheter och kunskap. Det leder inte minst till att en gemensam tematisk kunskap om utvecklingen inom sina verksamhetsområden kan byggas upp, och användas både lokalt, internationellt och i Sverige.

Arbetet sker lokalt, men kampen är global

I folkrörelsebiståndet arbetar man nära de samhällen man vill stötta. Det ger en djup förståelse för lokala behov och kulturella normer vilket möjliggör skräddarsydda insatser utifrån de särskilda utmaningar som finns på marken. Men man ska samtidigt inte underskatta vikten av ett gemensamt internationellt arbete för att tillsammans kunna åstadkomma förändring – oavsett om det gäller demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa eller fackliga rättigheter. Svenska organisationer erbjuder sina partners möjligheter till viktiga omvärldskontakter och globala nätverk, liksom tillgång till beslutsfattare och olika beslutsnivåer internationellt.

Gemensam opinionsbildning för förändring

Dessa samarbeten är också viktiga för att kunna bedriva gemensam opinionsbildning. Partners kunskap och budskap kan tas upp av svenska civilsamhällesorganisationer som är intresserade av lokal kunskap som de kan använda i sitt eget påverkansarbete på hemmaplan. Folkrörelser som samarbetar i opinionsbildningen på flera nivåer kan dessutom få en hävstångseffekt så att man tillsammans kan mobilisera miljontals människor runt om i världen att agera i en angelägen fråga.

Värna det som fungerar bra

Det är naturligt att biståndsverksamheten löpande ses över och utvecklas, men det är samtidigt viktigt att värna det som fungerar bra. Regeringens nya politiken riskerar dock att slå ut välfungerande samarbeten med små, lokala organisationer till fördel för statliga insatser och en ökad medverkan av stora multinationella aktörer. Det skulle i sin tur medföra mindre mångfald och sämre möjligheter för svenskt bistånd att nå ut till de mest utsatta och marginaliserade grupperna.

Utvecklingen i världen är alarmerande för demokratin, klimatet, freden och människors grundläggande rättigheter. Sidas beslut att avbryta samarbeten med nära 2000 organisationer kommer i en kritisk tid. Det kommer att få stora konsekvenser på många platser och drabbar miljontals människor.

Den typ av samarbeten som nu sägs upp är också särskilt värdefulla för lokala organisationer. De fungerar i praktiken som en demokratisk drivbänk med långsiktiga och kapacitetsbyggande relationer, relevanta erfarenhetsutbyten och gemensamma påverkansarbeten. Dessa partnerskap skiljer sig i hög grad mot de kortare, mer aktivitetsstyrda projektansökningar partners kan finansiera hos andra givare.

Slutligen riskerar nu förankringen som biståndet har i det svenska samhället att gå förlorad. Det försvagar möjligheten för svenska medborgare och organisationer att engagera sig och bidra till global utveckling. Legitimiteten och förtroendet för biståndet minskar och därmed det långsiktiga stödet för Sverige som global aktör.

– Med över 15 års erfarenhet från den svenska arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete har Oscar Ernerot både det nätverk och den erfarenhet som behövs för att leda och utveckla Palmecentrets verksamhet i en orolig tid, säger Palmecentrets ordförande Margot Wallström.

Oscar Ernerot kommer närmast från tjänsten som LO:s internationella chef för enheten för internationella frågor. I den rollen har han haft stort fokus på internationell facklig politik och utrikespolitiska frågor, demokrati och mänskliga rättigheter, samt bistånds- och utvecklingspolitik. Oscar har tidigare också arbetat som chef för Palmecentrets internationella avdelning.

– Att vara generalsekreterare för arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell solidaritet är ett uppdrag som det inte går att tacka nej till. Möjligheten att aktivt få arbeta för att möta omvärldsutvecklingen och attackerna på vår demokrati tillsammans med Palmecentrets medlems- och partnerorganisationer runt om i världen ger mig massor med energi.

– Ska vi kunna vända på den auktoritära utvecklingen behöver vi samla oss och samarbeta ännu mer. Både här hemma och tillsammans med våra många vänner och demokratiska förkämpar i världen. Tillsammans är vi mycket starkare än många av oss inser.

Oscar Ernerot påbörjar sin tjänstgöring på Palmecentret den 1 september.

Vi kräver att regeringen ökar pressen på den israeliska regeringen:

• att respektera den internationella domstolen ICJ:s beslut att stoppa den militära offensiven mot Rafah 
• att släppa fram hjälpleveranser till civilbefolkningen
• att arbeta aktivt för en omedelbar och varaktig vapenvila, så civilbefolkningen kan skyddas, gisslan släppas och humanitär hjälp når fram

Netanyahu har visat att han inte lyssnar på omvärldens krav. Sverige behöver därför sätta tydligare politisk, ekonomisk och juridisk press på honom.

Regeringen måste börja driva att: 

1. EU ska pausa handelsavtal med Israel tills ICJ-domstolens beslut respekteras
2. EU:s medlemsstater omedelbart stoppar sin vapenexport till Israel 
3. De internationella domstolarna ICC och ICJ ges full möjlighet att verka opartiskt och utan yttre påverkan

Om du känner som vi: Skriv på vårt upprop och sprid det! 

Jag vill skriva under

Vi behöver agera tillsammans för att Sverige ska stå upp för internationell rätt och att skydda civilbefolkningen i Palestina!

Bakgrund

Över 35 000* människor har hittills dödats, varav en majoritet är barn och kvinnor. Nästan två miljoner människor är på flykt utan skydd mot de urskillningslösa bombningarna. Ingen plats är säker och civilbefolkningen tvingas gång på gång fly. Den illegala israeliska blockaden av mat, mediciner och andra förnödenheter leder till att människor svälter och dör av sjukdomar. Sjukvården är slagen i spillror och nödhjälp hindras och beskjuts. Civilbefolkningen för en desperat kamp för sina liv.

Den israeliska regeringens brott mot internationell rätt och mänskliga rättigheter är väldokumenterade. Det har föranlett att chefsåklagaren på den Internationella brottmålsdomstolen ICC begärt att domstolen ska utfärda en arresteringsorder mot premiärminister Benjamin Netanyahu och landets försvarsminister för brott mot mänskligheten.

Redan i januari kom också den internationella domstolen ICJ:s utlåtande att det finns en rimlig risk för folkmord på Gazaremsan. Domstolen beordrade därför den israeliska regeringen att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra folkmord och säkra att humanitär hjälp kommer fram. Ett domslut som den israeliska regeringen tydligt ignorerat. För en vecka sedan kom ICJ:s nya dom där man beordrar Israel att stoppa sin offensiv mot Rafah-området på Gazaremsan, som riskerar att bli en oöverblickbar humanitär katastrof. Domstolen kräver också att Israel öppnar gränsövergången mellan Rafah och Egypten för humanitär hjälp.

Men redan dagen efter dödades minst 45 människor i en israelisk flygräd mot ett tältläger utanför Rafah. Efter attacken har situationen ytterligare förvärrats med fortsatt bombardemang och strider i området med israeliska trupper inne i Rafah. Humanitära organisationer försöker få tillträde till området för att hjälpa de drabbade, men tillgången är mycket begränsad.

Det är bra att regeringen varit tydlig mot terrororganisationen Hamas brott mot mänskligheten och internationell rätt, men man måste nu också börja agera för att hålla den israeliska regeringen ansvarig för sina brott mot folkrätten.

Varför måste den svenska regeringen ändra linje?

Alla stater har enligt 1949 års Genèvekonventioner skyldighet att säkerställa att parter i en väpnad konflikt respekterar internationell humanitär rätt. Den svenska regeringen passivitet har under de senaste månaderna lett till man undvikit att tydligt kritisera den israeliska regeringen för deras krigsföring och brott mot internationell rätt. Man har dessutom stoppat stödet till UNRWA, den viktigaste hjälporganisationen i området, under en extremt kritisk period. Än idag håller regeringen inne Sveriges utlovade kärnstöd till organisationen.

Regeringen måste göra allt i sin makt för att skydda den palestinska civilbefolkningen! Skriv under och sprid uppropet! 

Tillsammans är vi starka!

2023 blev ett turbulent år, både i världen och i Sverige. Rysslands invasionskrig i Ukraina fortsatte, säkerhetsläget försämrades ytterligare och turerna i Sveriges Nato-ansökan blev många. Bilden av Sverige som ett land som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter fick sig flera törnar. I oktober kom Hamas blodiga attack mot kibbutzerna och de mindre städerna i södra Israel, och Israels urskillningslösa vedergällningskrig mot Gaza som drabbar den palestinska civilbefolkningen. Det har varit en tuff tid för världen där hela den internationella rättsordningen verkat vara i upplösning.

En oroande utveckling

Att utvecklingen fortsätter att gå bakåt bekräftades också i den halvtidsöversyn av vår internationella strategi som gjordes under året. Sedan den beslutades har respekten för de mänskliga rättigheterna ytterligare begränsats, jämlikheten minskat, konflikterna ökat och klimatkrisen blivit alltmer alarmerande. Runt om i världen ser vi hur högerauktoritära krafter systematiskt bryter ner demokratin och hur dessa krafter vinner alltmer mark.

Under året blev det också tydligt att utvecklingen även går bakåt i Sverige. Även här hemma ser vi ett minskande utrymme för det civila samhället och en alltmer högerauktoritär agenda som påverkar samhället. Det är en utveckling där udden ofta riktas mot arbetarrörelsens värderingar och verksamhet, liksom mot det svenska utvecklingssamarbetet. Sverige har idag en regering som skär ner på biståndet och som steg för steg avvecklar den internationella solidariteten. Året började därför med tuffa neddragningar och personaluppsägningar. När regeringens reformagenda sedan presenterades kom insikten att detta bara är början på ytterligare inskränkningar. Det svenska civilsamhällets roll ska starkt begränsas i en krympande biståndsverksamhet som alltmer fokuserar på svenska intressen.

Arbetarrörelsens svar måste vara som den alltid har varit. Att organisera, utbilda och stärka människor och folkrörelser. Ska vi kunna vända utvecklingen behöver vi samla oss och samarbeta. Både här hemma och tillsammans med våra många vänner och demokratiska förkämpar i världen.

Vi agerar för förändring

Trots att 2023 blev ett oroligt år har vi anpassat oss och agerat. Vi har genomfört 184 internationella projekt, vi har kommunicerat och opinionsbildat, utbildat och engagerat partners och medlemsorganisationer, och tillsammans tagit ställning för våra värderingar och lösningar. Vi har i ord och handling visat på en annan väg. Att samhällen går att förändra, och att en annan värld är möjlig.

Under året fanns det också ljusglimtar. Valen i Polen, Guatemala och Thailand, liksom en allt tydligare global klimatrörelse. Det som dessa motrörelser har gemensamt är att människor har kommit samman och organiserat sig för att bryta den negativa utvecklingen.

Nu fortsätter vi arbetet med att tillsammans med människor över hela världen vända utvecklingen åt rätt håll. Det är möjligt med kraften från hela arbetarrörelsen som tillsammans är Olof Palmes Internationella Center!

Margot Wallström, ordförande
Anna Sundström, generalsekreterare

Ladda ner verksamhetsberättelsen här!

Nedslag under året som gått

Januari

Året inleds med diskussioner om nedskärningar i biståndet. Palmecentret tillsammans med 16 andra organisationer uppmanar regeringen att föra en dialog med civilsamhället om biståndspolitiken. Interna diskussioner förs om hur nedskärningarna ska hanteras.

Februari

2023 års Palmepris går till kvinnorättskämpar i Ukraina, Turkiet och Iran.

På tvåårsdagen sedan militärkuppen i Burma (Myanmar) uppmärksammas de kraftiga biståndsnedskärningarna till landet.

Vi kräver tillsammans med LO och Kommunal frigivning av fackliga ledarna Carol Ng, Lee Cheuk-yan och Winne Yu i Hongkong.

Ett år sedan den ryska invasionen av Ukraina. Vi demonstrerar.

Solidaritetskonferens för Irans kvinnor arrangeras tillsammans med S-kvinnor, LO, Kommunal och Svenska Transportarbetareförbundet.

Mars

Varsel på Stockholmskontoret och en omorganisering påbörjas.

Vi medverkar på Littfest i Umeå med samtal om den feministiska revolutionen i Iran (Titta här).

Studiematerial om Palestina lanseras.

Det pro-kurdiska och socialdemokratiska partiet HDP i Turkiet riskerar att förbjudas. Vi protesterar.

April

Teaterföreställningen Strutsdansen – en klimatkalops spelas på Teater Tre i Stockholm.

Maj

Rapporten Spotlight on Global Multilateralism lanseras.

Allians för rättvis klimatomställning samlar till ett rådslag för att ta fram rekommendationer och uppmaningar till regeringen.

Thailändska systerpartiet Move Forward Party skördar valframgångar och fick 38% av rösterna (Dock blockerades de senare från att bilda regering).

Juni

Världsfackets ITUC:s årliga Global Rights Index lanseras och uppmärksammar detta år sambandet mellan inskränkningar på demokratin och attacker mot arbetares rättigheter.

På Världsmiljödagen lyfter vi framstegen för en EU-lagstiftning mot ekocid (storskalig miljöförstörelse).

Juli

Anna Sundström kommenterar våldspiralen på Västbanken i SR:s Studio Ett.

Augusti

Belarusiska oppositionsledaren Sviatlana Tsikhanouskaya får årets Anna Lindh-pris.

Vi skriver med Unga Örnar i Dala-demokraten om att regeringen offrar barns framtid med kortsiktiga biståndsnedskärningar.

Vi deltar på Global Festival i Stockholm.

September

Arbetarrörelsens internationella kurs drar igång för första terminen.

Anna Sundström skriver i Arbetet om att arbetarrörelsen måste stå upp för den internationella solidariteten när regeringen sviker.

Vi är med och ordnar Globala Torget på Bokmässan i Göteborg.

Oktober

Vi protesterar tillsammans med flera fackförbund och organisationer mot utvisningsbeslutet för den belarusiska fackföreningsledaren Ala Tsvirko.

Hamas genomför sin blodiga attack mot södra Israel där 1160 israeler dödas. Israel inleder omedelbart sitt urskillningslösa vedergällningskrig mot Gaza där över 20 000 palestinier dödas under hösten. Vi går med i den globala kampanjen #CeasefireNOW för att kräva en omedelbar vapenvila på Gazaremsan.

Den svenska regeringen fryser biståndet till Palestina. Vi protesterar tillsammans med andra svenska biståndsorganisationer.

November

Palmedagen arrangeras i Stockholm under temat ”Gemensam säkerhet – för vår gemensamma framtid”.

Vi ordnar manifestation på Norra Bantorget i Stockholm på solidaritetsdagen med det palestinska folket, för de civila offren i Palestina och Israel samt för fred och respekt för folkrätten.

Vi medverkar till att ta fram en skuggrapport till Sidas översyn för att visa på Palestinabiståndets betydelse.

December

FN:s klimattoppmöte COP28 genomförs. Vi välkomnar mötets historiska klarspråk om att fossila bränslen driver klimatkrisen men konstaterar att rikare länder återigen smiter från notan.

Vi kräver tillsammans med tio andra organisationer i ett öppet brev till utrikesminister Tobias Billström att Sverige måste arbeta för ett omedelbart eldupphör i Gaza.

Narges Mohammadi, som sitter fängslad som politisk fånge i Iran, mottar i sin frånvaro Nobels fredspris.

Under tisdagen röstade Georgien igenom en lag om utländska agenter i parlamentet. Därmed kör man över ett veto som lades av presidenten för en dryg vecka sedan. Massiva folkliga protester mot lagen har dessutom pågått sedan i april.

Lagen är framtagen av styrande partiet Georgian Dream och är officiellt känd som ”lagen om insyn i utländskt inflytande”. Den är i stor utsträckning inspirerad av en liknande rysk lag från 2012 som lett till omfattande restriktioner för icke-statliga organisationer och oberoende mediers verksamhet.

Med den nya georgiska lagen kommer organisationer som får mer än 20 procent av sin finansiering från utländska källor att registreras som ”förespråkande av främmande makts intressen”. Denna beskrivning, i stället för den tidigare formuleringen ”agent för utländskt inflytande,” är avsedd att undvika viss negativ tolkning men uppnår trots det samma stigmatiserande effekt.

Ökad statlig kontroll

Georgian Progressive Forum är en tankesmedja och ett exempel på en organisation som kommer tvingas att registreras under den nya lagen.

– Dessutom kommer regeringen ha juridiska mekanismer för att etablera kontroll över organisationens arbete. Därmed riskerar organisationen att förlora sitt oberoende eller behöva avsluta verksamhet som inte går i linje med regeringens politik, berättar Dimitri Tskitishvili, ordförande för tankesmedjan.

Organisationer som omfattas av lagen – många med verksamhet för att främja demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter – måste registrera sig hos justitieministeriet och årligen lämna in ekonomiska deklarationer som avslöjar detaljer om deras finansiering.

Lagen inför även hårda påföljder för de som inte registrerar sig eller inte lämnar in sina ekonomiska deklarationer i tid. Böterna är oproportionerligt höga i jämförelse med andra brott.

– Lagens verkliga syfte är att begränsa yttrandefriheten genom att skapa misstro för kritiska organisationer och begränsa deras funktion, menar Dimitri.

Fria val riskeras

Enligt Dimitri är det tydligt, baserat på både innehållet i lagen och regeringens retorik, att dess huvudsakliga måltavla är media och civilsamhällesorganisationer som är kritiska mot regeringens politik och agerande.

Det har också styrkts av de våldsamma metoder som regeringen använt för att skingra de folkliga protesterna. Dimitri berättar att demonstranter har fått hotfulla telefonsamtal. Aktivister och representanter från civilsamhällesorganisationer och politiska partier har även fysiskt attackerats under demonstrationer. Dessa metoder från regeringen leder till ökad polarisering i landet och driver på fortsatta protester.

Enligt Dimitri riktar sig lagen dessutom huvudsakligen mot aktörer som är engagerade i valobservation inför valet i oktober senare i år, och riskerar därmed att bidra till en mer kontrollerad och mindre transparent valprocess. Allt detta hotar grundläggande demokratiska principer och rättvisan i det politiska systemet, och banar väg för ett mer auktoritärt styre.

Den nya lagen strider därmed också mot EU:s standarder och kan försena eller omintetgöra Georgiens ambitioner om EU-integration, något som befolkningen starkt stöder.

– Istället rör sig landet mot mer samverkan med Ryssland, säger Dimitri.

***

Det är avgörande att internationella och nationella aktörer fortsätter att övervaka situationen och arbeta för att skydda civilsamhällets rättigheter och demokratiska utrymme i Georgien. 

Fackliga rättigheter är grundläggande demokratiska rättigheter och fackliga organisationer är ofta bland de första att förbjudas i länder där auktoritära ledare har makten. Fackföreningsrörelsen organiserar och representerar hundratals miljoner arbetstagare runt om i världen, och de förkroppsligar dagligen de demokratiska värderingarna i sin verksamhet.

Ytterst stärker facket människors gemensamma strävanden att säkra sina rättigheter och göra sin röst hörd tillsammans. Genom organisering av många människor kan de ofta stå som motvikt mot självsvåldiga autokrater och populister.

Respekt för arbetstagarnas rättigheter och hög facklig täthet leder också till en mer rättvis fördelning av samhällens resurser och till ett större förtroende hos allmänheten för demokratin och demokratiska institutioner.

Liksom fackföreningsrörelsen var en avgörande kraft för demokratins genombrott i Sverige, står de idag ofta emot och agerar vakthundar i länder där den demokratiska utvecklingen går bakåt. Särskilt i länder där övriga delar av civilsamhället fortfarande är för svagt.

Kort sagt, fackföreningar är en oersättlig del av ett starkt och levande civilsamhälle som kan organisera människor, ge dem makt över sina liv, och kunna stå emot antidemokratiska rörelser.

DET FACKLIGA BISTÅNDET RISKERAR NU ATT FÖRSVINNA​

I vintras presenterade regeringen sin reformagenda för biståndspolitiken. Det är till stora delar en sorglig läsning för alla som tror på internationell solidaritet och facklig organisering. I den nämns inte ett ord om arbetstagares rättigheter eller fackföreningars roll för demokratins utveckling. När regeringen sedan presenterade en ny strategi för utvecklingssamarbete med det civila samhället stod det också klart att stora förändringar av det svenska demokratistödet var på gång.

Detta bekräftades också när regeringen gav Sida i uppdrag att se över sitt samarbete med det svenska civilsamhället som sedan länge är en central samarbetspart i genomförandet av det svenska civilsamhällesstödet internationellt. Det har lett till att Sida nu har beslutat att säga upp samtliga avtal med alla svenska civilsamhällesorganisationer, som i sin tur kommer att behöva säga upp nära 2000 avtal med sina internationella samarbetsparter.

Inte minst drabbar detta Palmecentret och Union to Union och våra fackliga samarbeten runt om i världen.

Frågan som många ställer sig just nu är varför regeringen vill begränsa det svenska civilsamhällets roll i biståndet.

Inledningsvis verkade målet vara att Sida själva skulle ta över förmedlingen av biståndsmedlen till internationella civilsamhällesorganisationer, men när kritiken mot ett förstatligande av biståndet blivit för stor verkar regeringen nu ha backat. Frågan kommer dock inte helt avgöras förrän Sida återrapporterat på sitt utvärderingsuppdrag och regeringen presenterat en ny strategi för civilsamhällesstödet som ska träda i kraft 1 januari 2025.

Under tiden har Sida inlett en ansökningsprocess där civilsamhällesorganisationer från hela världen nu bjuds in till att ansöka att bli partner till Sida. I denna process finns inga garantier att några av de svenska organisationerna som arbetar med facklig organisering och fackliga rättigheter kommer att få ett uppdrag. Det skulle i sådant fall innebära slutet för det svenska fackliga biståndet.

I processen ställs också ett antal krav på det svenska civilsamhället som regeringen inte ställer på internationella aktörer. Inte minst ska svenska organisationer betala en egeninsats på 15%. Det är dessutom en ökning med 50% sedan tidigare år och det innebär att många organisationer kommer att få det mycket svårt att upprätthålla sin verksamhet.

VAR MED OCH RÄDDA DET FACKLIGA BISTÅNDET!

Internationell solidaritet ligger i den fackliga rörelsens DNA. Svensk fackföreningsrörelse har en viktig roll att fylla i arbetet för demokrati, facklig organisering och arbetstagares rättigheter internationellt. Vi vet också att den fackliga kampen är global. I en sammankopplad värld och världsekonomi påverkar arbetstagares villkor och rättigheter i andra länder oss alla.

Nu behöver vi tillsammans agera för att rädda det fackliga biståndet innan det är för sent. Det här kan du göra:

• HÖJ RÖSTEN om vikten av det fackliga biståndet, och det som sker just nu. Dela information i sociala medier, prata med beslutsfattare och samla er i era fackliga organisationer kring frågan. Om du arbetar på en facklig organisation: få upp frågan på agendan genom att lyfta den i era egna kommunikationskanaler. Kräv att fackliga samarbeten och facklig organisering fortsatt ska vara en del av den svenska biståndspolitiken!
• BIDRA ekonomiskt till fackliga projekt. Antingen genom att din fackliga organisation bidrar till projektverksamheten, eller att du som privatperson blir månadsgivare. Varje krona kommer att gå till att finansiera regeringens krav på ökad egeninsats, så att vi kan stödja fackliga kamrater ute i världen. Här kan du läsa mer om hur du kan bli månadsgivare.
• ENGAGERA ER i fackliga projekt internationellt. För att kunna bedriva fackliga projekt behöver de svenska civilsamhällesorganisationerna kunna betala 15% i egeninsats. Om vi är fler som är med i verksamheten kan vi lättare klara detta tillsammans. Det finns en mängd former för hur man kan engagera sig i internationella projekt. Det är både viktigt och stimulerande att arbeta med fackliga kamrater från runt om i världen. Här kan du läsa om hur Palmecentret arbetar.

Den 3:e maj markerade EU:s ”Overshoot Day”. Det betyder att om hela världens befolkning levde och konsumerade som i EU skulle mänskligheten redan ha förbrukat planetens tillgängliga naturresurser för året (Sveriges ”Overshoot Day” var redan den 21 april).

I fredags undertecknade 317 organisationer i det civila samhället ett öppet brev där vi uppmanar stats- och regeringscheferna, ordföranden i EU-kommissionen, rådet och parlamentet samt Europaparlamentets ledamöter att göra ett politiska åtagande för att tackla de trefaldiga planetära kriserna av klimatförändringar, förlust av biodiversitet och miljöföreningar.

Under de kommande månaderna har EU:s ledare en möjlighet och ett ansvar att vända utvecklingen. EU lanserade ”European Green Deal” 2019, vilket representerade en central förändring i EU:s beslutsfattande. Men under de senaste månaderna har politiker över hela Europa börjat bryta mot sina löften till förmån för kortsiktiga intressen och populism, vilket ytterligare undergräver trovärdigheten för EU. Att avskaffa befintligt miljöskydd eller stanna upp arbetet med att införa nya gröna lagar kommer bara föra vår planet närmare randen av kollaps, tillsammans med våra ekonomier.

Specifikt kräver civilsamhället att:

• Green Deal fördjupas och accelereras, genom att fullt ut implementera nyligen överenskomna mål och ta itu med ambitionsklyftor när det gäller natur, klimat och föroreningar.
• radikalt öka klimat, miljö och sociala investeringar.
• stärka EU:s styrelseformer, demokrati och civila samhällets effektiva deltagande.

Läs brevet (engelska).

Över ett decennium har passerat sedan antagandet av FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Ändå visar studier att en majoritet av företag fortfarande inte tar aktivt ansvar för negativ påverkan på mänskliga rättigheter och miljö i sina globala värdekedjor. 

Nya direktiv från EU

Det är bland annat därför som EU-kommissionen år 2020 inledde ett arbete med att ta fram ett direktiv som reglerar företags ansvar och introducerar harmoniserade regler inom EU. Direktivet, Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), har förhandlats sedan dess, med alla möjligheter att introducera förändringar och hitta kompromisser. I december nåddes till slut en överenskommelse mellan medlemsländernas regeringar och Europaparlamentet. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vanligtvis en ren formalitet, skulle ske i februari i år.

Sverige: Enda landet som bekräftat sin motsättning

Men en omröstning har ännu inte hållits eftersom några länder i sista stund börjat vackla. Sverige är dock det enda landet som tidigare meddelat att man tänker rösta nej. Detta samtidigt som regeringen utmålar Sverige som ett föregångsland för hållbart företagande.

För oss, undertecknande organisationer, fackförbund och akademiker, är detta både djupt olyckligt och förvånande. Inte minst då det i Sverige och övriga Europa finns ett starkt stöd för direktivet från en bred grupp intressenter, däribland stora och små företag och flera näringslivs- och civilsamhällesorganisationer. Dessutom visar undersökningar att över 80 procent av befolkningen i EU vill se tydliga krav när det gäller företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö.

Utöver stödet från företag och civilsamhälle, publicerade flera FN-organ nyligen ett gemensamt brev för att uppmana EU:s regeringar att anta direktivet. Även svenska myndigheter, såsom Statskontoret och Institutet för mänskliga rättigheter, har påpekat bristen i svensk lagstiftning och därmed behovet av den här typen av direktiv.

I stället för att agera utifrån detta breda stöd, har Sverige valt att motarbeta en unik chans att introducera gemensamma spelregler för att hantera några av vår tids viktigaste utmaningar. När ett reviderat förslag nu ligger på bordet är det dags att regeringen visar kompromissvilja och handlingskraft. Det finns fortfarande en chans att få till ett direktiv som kommer spela stor roll för mänskliga rättigheter, miljö och sund konkurrens mellan ansvarsfulla företag. Vi uppmanar regeringen att ta den och rösta ja till direktivet.

Undertecknande organisationer:

Olof Palmes Internationella Center
Swedwatch
Fairtrade Sverige
Naturskyddsföreningen
ForumCiv
Oxfam Sverige
Act Svenska Kyrkan
Union to Union
Diakonia
Amnesty Sverige
ActionAid Sverige
Plan International Sverige
Fonden för mänskliga rättigheter
Kristna Fredsrörelsen
Svenska FN-förbundet
IM, Individuell Människohjälp
PMU
Right Livelihood
Operation 1325
Kvinna till Kvinna
Barnfonden
Afrikagrupperna
IOGT-NTO Movement
Östgruppen
Svenska Västsaharakommittén
Jordens Vänner
Artikel2 (tidigare Emmaus Stockholm)
Latinamerikagrupperna
WaterAid Sverige
Fair Action
Erikshjälpen
Läkarmissionen
Ekobanken medlemsbank
Organisationen Fair Trade Återförsäljarna
Vänsterns Internationella Forum
KFUM Sverige
Praktisk Solidaritet
Svalorna Latinamerika
Svalorna Indien Bangladesh
Framtidsjorden

Fackförbund: 

IF Metall
Finansförbundet
Vårdförbundet
Byggnads
SACO
Handels
Vision
Akademikerförbundet SSR
Fackförbundet ST

Akademiker: 

Lin Lerpold, docent, Handelshögskolan i Stockholm
Cecilia Solér, Docent i marknadsföring vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet
Örjan Sjöberg, professor, Handelshögskolan i Stockholm
Deniz Kellecioglu, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
Frans Prenkert, professor, Handelshögskolan vid  Örebro universitet
Shruti Kashyap, universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Irene Molina, professor, Uppsala universitet
Emilene Leite, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Vojtech Klézl, Universitetslektor, Handelshögskolan vid Örebro universitet
Lars-Gunnar Mattsson, professor em., Handelshögskolan i Stockholm
Karen da Costa, Universitetslektor vid Göteborgs Universitet
Håkan Rodhe, universitetslektor, Lunds universitet
Beatrice Crona, Professor, Stockholms Resilienscenter, Stockholms Universitet och Global Economic Dynamics & the Biosphere Academy Programme, Kungliga Vetenskapsakademin
Andréas Litsegård, universitetslektor vid Göteborgs universitet
Erik Andersson, docent, Göteborgs universitet
Eric Boyd, senior lecturer, Göteborgs Universitet
Duncan Levinsohn, universitetslektor, Handelshögskolan vid Jönköping University
Mikela Lundahl Hero, universitetslektor vid Göteborgs universitet

Andra experter:

Parul Sharma, människorättsjurist och hållbarhetsexpert
Theo Jaekel, människorättsjurist

Anna Sundström meddelade idag att hon slutar som generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center. Anna har lett organisationen sedan 2017 och fortsätter att vara i tjänst fram till i juni. Processen att rekrytera en ny generalsekreterare har nu påbörjats och leds av styrelsens ordförande Margot Wallström.

– Att vara generalsekreterare för Palmecentret är det finaste och viktigaste uppdrag jag kan tänka mig, säger Anna Sundström. Det har varit fantastiska år. Men också utmanande. Kriserna har avlöst varandra under de här sju åren. Coronapandemin, den ryska invasionen av Ukraina, neddragningarna inom biståndet och en tilltagande kris för demokratin. Samtidigt har vi vässat vårt kommunikations- och påverkansarbete, ökat insamlingen och utvecklat verksamheten. Nu är det läge för en ny person att kliva in med nya idéer och rusta organisationen med förnyad kraft, för att fortsätta arbetet med att stärka arbetarrörelsens internationella solidaritetsarbete. Det är viktigare än någonsin.

– Det finns mycket att vara stolt över. Inte minst våra samarbetsorganisationer världen över som arbetar under allt svårare förhållanden för grundläggande demokratiska fri- och rättigheter i en tid när auktoritära krafter utmanar. Men för egen del tycker jag mig ha bidragit till att stärka Palmecentrets röst, öka kännedomen om organisationen och vår roll i arbetarrörelsen. Att i Olof Palmes anda rakryggat försöka stå upp för den internationella solidariteten och internationellt samarbete i en tid när allt fler talar om att sätta egenintresset först.

Anna Sundström kommer fortsätta arbeta för en mer solidarisk och jämställd värld. I juni börjar hon arbeta på Jämställdhetsmyndigheten med ansvar för att utveckla myndighetens internationella arbete.

Den här sidan kommer regelbundet att uppdateras med hur de insamlade medlen kommer det palestinska folket till del.

Situationen på Gazaremsan är katastrofal. Minst 39 000* människor har dödats, varav en majoritet är barn och kvinnor. 1.7 miljoner människor är på flykt utan tak och skydd från de urskillningslösa bombningarna och striderna. Den illegala israeliska blockaden av mat, mediciner och andra förnödenheter leder samtidigt till att människor svälter och dör av sjukdomar. Befolkningen för en desperat kamp för sina liv.

Samtidigt är situationen på Västbanken alarmerande. 2023 var det dödligaste året på flera decennier. Över 700 människor, många barn, dödades under året av israelisk militär eller extremistiska bosättare. Sedan Hamas blodiga attack den 7 oktober har också över 7 000 palestinier fängslats under militära räder. Rörelsefriheten är idag än hårdare begränsad och risken för en upptrappning och ytterligare tvångsförflyttningar mycket hög. Arbetslöshet och brist på pengar gör situationen akut för många människor.

Behoven är enorma. Flera länder har fryst det humanitära stödet som går genom FN-organisationen UNRWA – som i dagsläget fördelar 80 procent av den humanitära hjälpen i Gaza och som de flesta humanitära nyckelaktörer säger är oersättliga för att nå ut med nödhjälpen. Samtidigt har flera internationella hjälporganisationer pausat sin verksamhet av säkerhetsskäl efter Israels attack mot hjälparbetare den 1 april.

Palmecentret har satt igång en brådskande insamling för att genom våra lokala samarbetspartners och andra organisationer på plats kunna bidra till att lindra den akuta humanitära katastrofen, samt stödja arbetet för mänskliga rättigheter, frihet och fred i regionen.

* Den medicinska tidskriften The Lancet har publicerat en artikel i början på juli som uppskattar betydligt högre antal dödade i Gaza. Men att dokumentera dödstalen blir allt svårare i takt med förstörelsen.

Vad går insamlingen till?​

Flera av arbetarrörelsens etablerade samarbetsparter är verksamma på plats och kan därför bidra med livsnödvändigt stöd till olika grupper. I den rådande situationen är det viktigt att lokala organisationer i civilsamhället engageras och kan agera. De har särskild kunskap och egna nätverk för att få fram hjälpen till personer och grupper med olika behov. Exempel på humanitär hjälp och annat stöd som insamlingen ska bidra till:​

• Få fram mat, vatten, mediciner och kunna erbjuda tak över huvudet, sjukvård och psykosociala stödtjänster till människor i Rafah och andra flyktingcentra på Gazaremsan.
• Tillhandahålla juridisk hjälp till fördrivna människor på Västbanken, samt ekonomisk hjälp till arbetare som har förlorat sitt jobb eller inte kan ta sig hem.
• Erbjuda stöd för att säkerställa att rättigheterna för andra särskilt utsatta grupper som kvinnor, barn och unga respekteras.
• Stötta palestinier lokalt att organisera sig för att bevaka utvecklingen och kunna förvarna lokalbor för kommande attacker av våldsamma illegala bosättare.
• Dokumentera händelseutvecklingen och berättelser om vad som händer på marken.

Arbetarrörelsens palestinska samarbetspartners, med familjer, kan också själva behöva stöd för att kunna fortsätta sitt viktiga arbete. Insamlingen syftar därför också till att kunna erbjuda dem psykosocialt stöd, mediciner och andra förnödenheter vid behov.

Stöd till fredsarbete

Att få till stånd en omedelbar vapenvila är livsavgörande. För att förhindra ytterligare förluster av liv och för att underlätta införseln av livsnödvändigt bistånd. Men konflikten måste lösas på lång sikt för att liknande katastrofer inte ska kunna upprepas i framtiden och för att skapa fred i området. Den illegala israeliska ockupationen måste få ett slut och båda folken måste få leva i säkerhet och frihet. Det kommer kräva politiska lösningar. Insamlingen syftar därför också till att stödja fredsrörelser i Palestina och Israel. Aktiviteter och initiativ som bidrar till samarbete och dialog inom och mellan det civila samhällena i länderna. Särskilt bland ungdomar och kvinnor.

Hit har stödet hittills gått

Ett exempel på en insats som hittills har kunnat genomföras med hjälp av insamlingen är ett initiativ lett av vår partnerorganisation Democracy and Workers Rights Center (DWRC) för att stötta kvinnor som förlorat sin försörjning i småföretag och kooperativ i Gaza. Under tre dagar anställdes sex kvinnor för att baka 180 kg bröd för Eid som kunde delas ut till fördrivna familjer.

– Sådana initiativ hjälper kvinnor ekonomiskt och hjälper familjer att klara av basbehoven som de inte kan möta, sa Fathieh Abu Amrah, ägare av Al Amals enhet för livsmedelstillverkning, om insatsen.

DWRC fortsätter att mobilisera för att hjälpa arbetare i Gaza. I slutet av juni kunde de förse matpaketför till omkring 250 arbetare och deras familjer. Och under sommaren anordnar de tillsammans med andra lokala organisationer ett sommarläger för barn som fördrivits.

– Barnen i Gaza har lämnats utan utbildning, lek och allt det väsentliga i livet. De har rätt att leva i fred och värdighet, precis som resten av världens barn, sa Mona som är projektledare.

Sommarlägret har döpts till ”en glimt av hopp”. Foto: DWRC

Ett annat exempel är vår partnerorganisation PYALARA som även dem bedriver aktiviteter för barn och unga i flyktingläger i Gaza, såsom informella skollektioner, psykosocialt stöd och utbildning i hygien- och säkerhetstänk. Det inkluderar även måltider för barnen. Eftersom de konstant har tvingats fly och deras kontor har förstörts av de israeliska bombningarna hyr PYALARA tält som ”mobila kontor” för sina aktiviteter.

Barn och en lärare i ett tält i ett flyktingläger. Foto: PYALARA

Ytterligare exempel är vår partnerorganisation HDIP som tillsammans med sin moderorganisation Palestinian Medical Relief Committee (PMRC) förser humanitärt stöd genom de omkring 2000 volontärer och 200 medarbetare på plats i Gaza. Palmecentrets insamling har gått till ett initiativ för att distribuera mjölkersättning till nyfödda.

Enorm solidaritet

Insamlingen fortsätter och vi har hittills samlat in över en miljon kronor. I början på juni kunde vi göra en stor utbetalning till våra palestinska partners på omkring 600 000 kr. Det var till stor del tack vare insamlingen som genomfördes under årets LO-kongress i maj, där enorm solidaritet uppvisades av förbund, distrikt och ombud.

Ett massivt tack till alla som har skänkt en gåva!

Vill du göra mer? Skriv under vår namninsamling för att Sverige ska höja rösten för att skydda civilbefolkningen i Palestina!

Vi behöver agera tillsammans för att Sverige ska stå upp för internationell rätt.

Jag vill skriva under