”Svenska löntagare drabbas av demokratins tillbakagång”

Under de senaste åren har demokratin försvagats på global nivå. Denna utveckling drabbar inte bara invånarna i de länder där regimerna blir allt mer auktoritära. Det får även negativa konsekvenser för svenska löntagare.

Nu mer än någonsin måste vi göra allt vi kan för att försvara den hotade demokratin. Det finns få långsiktiga investeringar som är så viktiga som de i en mer demokratisk värld.

Ny rapport granskar effekter på hemmaplan

Bara under 2021 genomfördes den största ökningen av militärkupper på 20 år. Men trenden under senare år har snarare varit att länder gradvis tar steg i allt mer auktoritär riktning. Ofta handlar det om ledare som kommit till makten genom fria val och som sedan utnyttjar sin position för att angripa fria media, civilsamhällesorganisationer och demokratiska institutioner.

I rapporten Demokrati på reträtt – varför ska vi bry oss? visar vi hur demokratins globala tillbakagång drabbar oss i Sverige. Optimismen som följde efter murens fall och vid det inledande skedet av den arabiska våren har sedan mitten av 00-talet förbytts i pessimism.

Detta påverkar oss på flera sätt. En mer odemokratisk värld är en farligare värld. Exemplet med hur Putins Ryssland för ett folkrättsvidrigt erövringskrig mot Ukraina visar vilka risker som finns förknippade med auktoritära ledare som besitter stora militära resurser, i det här fallet även kärnvapen. Om nuvarande utveckling får fortsätta kommer spänningarna bara fortsätta öka. Det ökar risken för krig med stort mänskligt lidande och ytterligare människors som tvingas fly som konsekvens.

Läs rapporten!

Demokratin avgörande för klimatet

Den hotande demokratin är också det kanske största hindret för att vi människors tillsammans ska lyckas möta klimathotet. Många klimataktivister har en skeptisk eller uppgiven syn på demokratins förutsättningar att stävja klimatförändringarna.

Men fakta talar sitt tydliga språk. Demokratin kanske inte lyckas perfekt alla gånger, men alla andra alternativ är sämre. När auktoritära ledare tar över offras klimatambitioner och civilsamhällesorganisationer pressas tillbaka. Klimatet känner ingen nationsgränser.

Frågan om demokrati är också förknippad med den om social sammanhållning, jobb och arbetsvillkor.

Fria fackföreningar har alltid funnits i auktoritära staters och rörelsers kikarsikten. Den årliga rapport som den globala fackliga samarbetsorganisationen ITUC tar fram om övergrepp mot fackliga rättigheter visar på en dyster utveckling.

Internationellt arbete är ett skydd för oss i Sverige

I dagens globaliserade värld tvingas svenska löntagare att konkurrera med länder där löneanspråk slås ner med batonger. Om vi inte kan acceptera detta måste vi göra allt vi kan för att vända utvecklingen. Vi har från Sverige länge försökt sprida den svenska modellen, argumenterat för att fria och ansvarstagande parter är de som bäst klarar av att både ge ekonomisk utveckling och trygghet för löntagarna, exempelvis inom ramen för The Global Deal.

Vi måste ställa krav på starka globala institutioner som håller samman världen såväl socialt som politiskt. En värld där de grundläggande mänskliga rättigheter och gemensamma spelregler respekteras av alla stater är en grundförutsättning för att vända utvecklingen och gå mot en säkrare och mer demokratisk värld.

Men det går lite heller att nog betona vikten av det praktiska solidaritetsarbete som redan i dag bedrivs, exempelvis inom ramen för Palmecentrets verksamhet och inom de fackliga organisationerna. Demokrati måste byggas underifrån. Här finns också möjligheten för var och en att engagera sig. Det faktiska stödet från människa till människa, från fackförening till fackförening, är omistligt. Det gör nytta i det korta loppet, och bygger värdefulla relationer för framtiden.

Fel att skära i biståndet

Sveriges regering gör mycket bra för att värna den globala demokratin. Men ska det arbetet vara trovärdigt måste politiska deklarationer följas av faktiska resurser ute i verkligheten. De belarusiska fackföreningsaktivister som protesterar mot Putins krig utgör den verkliga frontlinjen. Vi får inte överge dem.

Därför är det så problematiskt att regeringen finansierar flyktingmottagandet från Ukraina genom   att kraftigt skära ner på utvecklingsbiståndet, bland annat just de biståndssatsningar som syftar till att stötta de krafter runt om i världen som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige måste kunna garantera att vi är ett långsiktigt och trovärdigt stöd till de som i många fall riskerar allt för en demokrati vi alla tjänar på.

Demokrati är inget naturtillstånd. Det finns starka krafter som tjänar såväl ekonomiskt som politiskt på en mer auktoritär ordning. Samtidigt är det uppenbart att svenska folket och svenska löntagare tillhör dem som förlorar när demokratin pressas tillbaka.  Låt oss se till så att kommande årtionden präglas av nederlag och tillbakagång för tyrannerna. Det är både vår plikt som världsmedborgare och vårt egenintresse som löntagare.