Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Palmecentrets partners centrala i Burmas demokratirörelse

Tidigt på morgonen, bara timmar innan det nyvalda parlamentet skulle samlas och ha sitt första möte, arresterades flera av Burmas folkvalda ledare, bland andra Aung San Suu Kyi. Ännu en gång hade militären kört över folket och tagit makten i Burma.

– Första tecknet på att något inte stämde den morgonen var att varken telefon eller internet fungerade, men det gick att skicka sms. Mina kollegor och jag upprättade snabbt kontakt via sms och bestämde att alla skulle stanna hemma de första dagarna, berättar Michael Hauer, chef för Palmecentrets arbete i Asien och vid tidpunkten för kuppen bosatt i Rangoon med sin familj.

Efter ett par dagars tyst chock började människor protestera. En massrörelse växte snabbt, där folk över hela landet varje kväll klockan åtta högljutt bankade på kastruller och byttor, som ett sätt att visa sitt missnöje. Fem dagar efter kuppen gav sig tusentals modiga människor ut på gatorna i ett av Rangoons industridistrikt. De flesta var unga kvinnliga textilarbetare som fått nog och valde att öppet visa sin avsky mot militärkuppen. Demonstrationen blev startskottet på den massiva demonstrationsvåg vi sett skölja över Burma sedan dess. Rangoon och många andra städer paralyserades helt av demonstrationer och strejker.

– Känslan var att vi befann oss i händelsernas centrum, och att militären skulle ge vika för motståndsrörelsens enorma stöd. Den första tiden uppvisade militären ett visst tålamod med demonstrationerna, säger Michael Hauer.

Brutalt våld från regimen

Men när folket inte reagerade på militärens kommunikéer tog man som så många gånger förr i historien till brutalt våld mot civila. Snart förbjöds fackförbund och oberoende media. Ett år efter kuppen har runt 1600 människor dödats av militären. 12 500 personer har fängslats eller förts bort utan formella anklagelser.

Palmecentret samarbetar sedan många år med fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och andra civilsamhällesorganisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Partnerorganisationerna var i ett tidigt skede delaktiga i att organisera motståndet.

– Flera av våra partners uppfattas som ett direkt hot av juntan, och de har förbjudits. Därför var det viktigaste för oss att prioritera säkerheten för våra burmesiska kamrater. Men vi arbetade också för att försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt för dem att vara en del av den folkrörelse som växte fram, berättar Michael.

Samlad opposition

Trots att militärens våld fortsatte att eskalera på gatorna så växte sig motståndet starkare, men i andra former. En parallell ”skuggregering” bildades. En civil olydnadsrörelse växte fram. Statsanställda vägrade arbeta under juntan. Medborgare vägrade betala skatt och el.

Utmärkande för Burmas framväxande demokratirörelse var att kvinnor klev fram och till stor del utgjorde den drivande kraften i motståndet. Bilder på kvinnor som använde saronger för att hindra soldaters frammarsch kablades ut i världsmedia.

– Lite tillspetsat kan man säga generalernas kupp oavsiktligt har bidragit till något ingen tidigare lyckats uppnå, nämligen en bred politisk enighet bland Burmas minoriteter och majoritetsbefolkning. En samlad opposition kämpar tillsammans, och våra partnerorganisationer är en del av det arbetet, säger Michael.

Tuffa arbetsvillkor

För Palmecentret ställde den nya situationen krav på helt förändrade arbetssätt. Militären kontrollerade nästan alla kommunikationsvägar, och banksektorn kollapsade. Michael och hans familj lämnade Burma.

– Det svåraste har varit att anpassa verksamheten till en situation i förfall. Ingen hade full inblick i vad som hände och det var svårt att hålla sig uppdaterad. Rutiner som etablerades en vecka kunde vara helt utdaterade nästa. Självklart begicks det misstag, men över lag tycker jag att vi som team hanterade situationen bra.

– Jag är mest stolt över hur våra partners agerat. Under hela den här krisen har de varit drivande inom motståndsrörelsen och aktivt bidragit till förutsättningar för ett nytt demokratiskt Burma.

 

Michael Hauer
Michael Hauer är Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika. 


Stötta Burmas motkrafter!

Internationell utblick: Myanmar/Burma efter kuppen 2021

Mer än ett år efter militärens maktövertagande i Myanmar (Burma) fortsätter den djupt asymmetriska kampen mellan armén och den civila motståndsrörelsen. Året har fyllts av rapporter om grova överträdelser av mänskliga rättigheter gentemot demokratirörelsen. Till dags dato beräknas runt 13 000 personer ha arresterats och nära 2 000 dödats. Medan folket har vädjat om omvärldens stöd, menar många att det varit för litet och för svagt.

Seminariet kommer att handla om Sveriges stöd till Myanmars demokratirörelse efter kuppen, om möjligheter till demokratistöd och bistånd i komplexa auktoritära och konfliktfyllda sammanhang och om vad externa aktörer kan och bör göra. Hur bör omvärlden agera för att stödja det folkliga motståndet mot arméns konsolidering av makten?

Facebook-evenemang

 

Medverkande:

Matilda Ernkrans, biståndsminister
Nyi Nyi Kyaw och Elisabeth Olivius, forskare om Sveriges stöd till Myanmars demokratirörelse efter kuppen
Eva Hansson, samordnare för Stockholm Center for Global Asia, Stockholms universitet med flera.

När? 17 maj, kl. 18:00
Var? Sandlersalen (plan 1) i ABF-huset, Sveavägen 41 Stockholm
Fri entré
Seminariet är på engelska

Seminariet arrangeras av ABF Stockholm, Olof Palmes Internationella Center, Stockholm Center for Global Asia vid Stockholms universitet.
Burma: Första maj firas i det dolda i år

Vilken är den viktigaste frågan eller utmaningen för arbetares organisering och fackföreningar i ditt land just nu?

Det finns stora brister med rättssäkerheten i Burma sedan militärkuppen i februari 2021. Det är en oerhört känslig situation för arbetare och den allmänna befolkningen när det kommer till yttrandefrihet. Många fackliga ledare har sparkats från sina jobb eller arresterats av militärjuntan på grund av deras protester och engagemang för arbetares rättigheter.

Mekanismen för att hantera klagomål i fabrikerna fungerar inte längre. Sedan kuppen har många arbetare dessutom förlorat sina jobb på grund av att fabriker har stängt ner och att investerare har lämnat landet.

Finns det några positiva exempel där det går i rätt riktning (och som kommer från arbetarrörelsen eller fackföreningar)? Någon slags seger?

Det är inte lätt att hitta positiva exemplen i rådande situation i Burma. Vid starten av militärkuppen var fackföreningar aktivt involverade i protesterna mot den. Men efter brutala nedslag av militärjuntan har fackföreningsrörelsen behövt gå under jorden, eller fortsatt med kampanjer på digitala plattformar.

Hur kommer du fira 1:a maj?

Under normala omständigheter firar vi första maj genom att organisera kampanjer, marschera och hålla tal i offentliga parker. Men på grund av militärkuppen och den känsliga situationen kommer vi fira första maj 2022 genom att publicera ett uttalande om arbetares situation, och sinsemellan fackföreningsmedlemmar och alliansen planerar vi att organisera en online-kampanj.

Michael Hauer, Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika, kommenterar den rådande situationen i Burma:

– Situationen för Burmas industriarbetare är bedrövlig. Industriområden i städerna lyder fortfarande under så kallade krigslagar, där militären när som helst kan stoppa, visitera eller arrestera förbipasserande. Militärens metod blir också allt mer sofistikerade. Många vittnar om hur dom grundligt söker genom mobiltelefoner efter tecken på stöd för motståndet mot juntan. Vi hör också om arbetsgivare som säger upp all personal utan ersättning för att sedan ta dom tillbaka som ”dagarbetare” till en mindre lön. Fackliga aktivister som står upp för arbetarnas rättigheter blir systematiskt avskedade.

– Det blev tydligt bara veckor efter kuppen att fackföreningsrörelsen betraktades som ett hot av juntan när 16 fackliga organisationer förbjöds. Det var när en grupp kvinnliga industriarbetare anordnade den första demonstrationen som blev startskottet på den landsomfattande proteströrelsen som växte fram. Facklig verksamhet är i princip förbjuden idag eftersom juntan slår hårt ner på föreningsfrihet och organisationsrätt.


Stöd Burmas motkrafter!

Stöd Burmas folk!

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma genom en statskupp. Juntan har drivit över 400 000 människor på flykt och tusentals har mördats. Folket i Burma behöver vårt stöd – situationen på plats blir bara värre och värre.

Palmecentret har samverkat med folkrörelser i Burma under många år. Vi fortsätter nu att stödja de motkrafter som arbetar under extremt farliga förhållanden.

Bidra till Palmecentrets Burma-insamling här!

Studio Solidaritet: Burma/Myanmar – ett år efter kuppen

Burma/ Myanmar – ett år efter kuppen 

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma/Myanmar genom en statskupp. Ett år senare har juntan 400 000 flyktingar och tusentals döda demokratiaktivister och civila på sin nota. Landets tidigare ledare Aung San Suu Kyi sitter fängslad för flera olika brott, bland annat att hon ska ha brutit mot pandemirestriktioner. 

Våldet för att skrämma och tysta motståndet blir allt mer skoningslöst. Hela samhällen töms på nu på folk genom luftangrepp med stridsflyg eller rena massakrer. Tusentals människor som försöker fly in i Thailand blir tillbakaskickade.  

Trots brutaliteten har en bred demokratirörelse stått enad i kampen mot diktaturen. Fackföreningsrörelsen har spelat en viktig roll och tagit ut tusentals arbetare i strejk. Palmecentret, som tillsammans med svensk arbetarrörelse har samverkat med folkrörelser i Burma under många år, fortsätter att stödja ett civilsamhälle som nu arbetar under extremt farliga förhållanden. 

Välkommen att följa ett livesamtal om Burma – ett år efter kuppen. Vi får träffa: 

Tin Tin Nyo; chef för nyhetsbyrån Burma News International (BNI) och tidigare en av ledarna i Burmese Women´s Union. 

Debbie Stothard; grundare av Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), ett viktigt nätverk som arbetar från Thailand för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. 

Michael Hauer; regionchef för Palmecentret i Asien 

Samtalsledare: Axel Kronholm; prisbelönt frilansjournalist som bevakar Burma/Myanmar för svensk och internationell media. 

Titta på samtalet här!

 


Burma / Myanmar – one year after the coup 

On February 1, 2021, the military brutally seized power in Burma / Myanmar through a coup. One year later, the junta has 400,000 refugees and thousands of dead democracy activists and civilians on its conscience. In addition, the country’s former leader Aung San Suu Kyi is imprisoned for crimes such as violation against the pandemic restrictions. 

The Burmese Army shows extreme cruelty and conduct gross atrocities on human rights. During the holidays, the Burma Army whipped out entire villages using airstrikes against civilians, or even pure massacres. Thousands of people trying to flee into Thailand are sent back. 

Despite this brutality, the democracy movement stands united in the resistance to the dictatorship. The trade union movement has played an important role and thousands of workers have been taken on strike. The Palme Center, which together with the Swedish labor movement has collaborated with popular movements in Burma for many years, continues to support a civil society that now works under extremely dangerous conditions. 

Welcome to follow a live talk about Burma – one year after the coup. You will meet: 

Tin Tin Nyo; Head of the Burma News International (BNI) news agency and a leading member of the Burmese Women’s Union. 

Debbie Stothard; Founder of the Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), an important network working from Thailand for democracy and human rights in Burma. 

Michael Hauer; Regional Director of the Palme Center in Asia 

Conversation leader: Axel Kronholm; award-winning freelance journalist who covers Burma / Myanmar for Swedish and international media. 

See the livestream here!

Burma: Khaing Zar tar kampen mot juntan

Khaing Zar var bara 29 år gammal när hon valdes till ordförande för Burmas industrifack (IWFM). Som ung textilarbetare i landet hade hon tidigt fått upp ögonen för ojämlikheten, styrkan i organisering och makten i att vara många.

– I tonåren arbetade jag som sömmerska sju dagar i veckan, från klockan åtta på morgonen till tio på kvällen – med en pendlingstid på tre timmar. Varje kväll kom jag hem halv tolv. Lönen låg på 10 dollar i månaden. Livet bestod av arbete, och arbetet var hårt, säger Khaing Zar som är på besök i Stockholm för att bland annat träffa fackliga samarbetsparten IF Metall.

Demokrativågen krossades

Bara några år senare hade hon som fackligt aktiv avancerat till ordförandeposten i ett av Burmas största fack. Över landet sköljde en demokrativåg. 2015 hade Aun San Suu Kyi och hennes parti NSD vunnit landets första demokratiska val och ekonomin var på tillväxt. Men framtidshoppet skulle inte vara länge. 2017 slog den burmesiska militären ned mot den muslimska minoriteten rohingya, och med statlig inblandning mördades runt 25 000 rohingyer, och ytterligare 700 000 fördrevs till Bangladesh. Den fragila demokratin bröt sedan samman med militärkuppen i februari 2021 som slängde landet tillbaka till en auktoritär militärstat.

Mitt i detta stod Khaing Zar. I över åtta år hade facket arbetat för förbättrade arbetsvillkor och gjort stora framsteg. Över en natt kastades de tillbaka till ruta noll.

– Allt vi arbetat för togs ifrån oss. Nu är lönerna så låga att arbetare i fabrikerna inte kan leva på sin inkomst. Priserna på varor har ökat, och människor förlorar sina jobb. Situationen är, minst sagt, otroligt svår, säger Khaing Zar.

Facken aktiva i protesterna

Khaing Zar och IMWF tog tidigt en aktiv roll i protesterna mot militärregimen. Facket organiserar sina medlemmar att delta i demonstrationerna och tar ut arbetarna i strejker. Men juntan har slagit tillbaka hårt. Flera fackliga ledare har arresterats, en har mördats och alltmer måste de fackligt aktiva hålla sig gömda och arbeta i det dolda. De burmeser deltagit i protesterna gömmer sig. Men Khaing Zar fortsätter kämpa i det öppna.

– Jag oroar mig mest för min familjs säkerhet, men jag har bestämt mig. Jag måste fortsätta höras och synas i min roll som facklig ledare. Om inte jag står upp och tar kampen, hur ska jag kunna be andra att göra det?

Stödet är avgörande

Stödet från omvärlden har varit avgörande för kampen, menar Zar. Det är när omvärlden vänder bort blicken som situationen på riktigt blir hopplös. Men hennes målsättning förblir glasklar. Regimen ska bort, det är den enda lösningen och vägen framåt. Burmas folk ska återfå sin frihet.

Läs mer om Palmecentrets arbete i Burma här.

Myanmar – vad innebär militärkuppen?

Snart åtta månader efter  militärens kupp har konflikten mellan Myanmars militär, Tatmadaw, och den egna befolkningen gått in i ett nytt skede. Det är inte ett inbördeskrig i klassisk mening, utan  snarare landets militär som bedriver krig mot den egna befolkningen på ett synnerligen brutalt vis.

Möt författaren och journalisten Bertil Lintner, som under 40 års tid bevakat den politiska utvecklingen i Myanmar och den sydasiatiska regionen.

Vilka var orsakerna till kuppen? Hur ser det interna motståndet ut och vilka är reaktionerna från det internationella samfundet?

Medverkande:
Bertil Lintner, författare och journalist, som är bosatt i Thailand sedan 1979. Lintners författarskap fokuserar på sydostasiatisk politik och historia. Som journalist har han varit Svenska Dagbladets Asienkorrespondent, skrivit för Far Eastern Review och Asia Times samt fram till kuppen undervisat i grävande journalistik i Myanmar.

Samtalsledare: Eva Hansson, Forum för Asienstudier, Stockholms universitet

Lokal:
ABF Stockholm – Katasalen, plan 1

FRI ENTRÉ

Studio Solidaritet: Khaing Zar och det fackliga motståndet i Burma

Det har snart gått åtta månader sedan den burmesiska militären rullade in i Burmas huvudstad Naypyidaw för att ta över makten och slå tillbaka den begynnande demokratiseringsprocessen i landet. Kuppen möttes av enorma folkliga protester och demonstrationer, som slogs tillbaka med våld och hot. Sedan februari har över 1000 personer mördats och tusentals gripits, fängslats och trakasserats.

Fackföreningsrörelsen i Burma stod tidigt i frontlinjen för en ny ung demokratirörelse som vägrar en tillbakagång till militärdiktatur. Palmecentret och IF Metall är stolta över att till Stockholm välkomna Khaing Zar, ordförande för Industrial Worker’s Federation of Myanmar (IWFM).

Ta detta unika tillfälle att möta och stödja Khaing Zar och den burmesiska fackföreningsrörelsen på ett lunchsamtal på ABF-huset på Sveavägen 41 den 29/9 kl.12.00 – 13.00. Du kan såklart också se samtalet live på Facebook!

På ABF bjuder vi på lunchmacka och möjlighet till dialog om mänskliga- och fackliga rättigheter i Burma.

Panelen:
Khaing Zar, ordförande Industrial Worker’s Federation of Myanmar
Paula Rasmussen, Olof Palmes Internationella Center
Oscar Ernerot, Internationell chef LO

Moderator:

Eric Sundström, LO

När?
Onsdag 29 september 12.00 – 13.00
Var? ABF-huset Sveavägen 41

Lunchsamtal som sändes på ABF-huset i Stockholm 29/9 kl.12.00 – eller live på Facebook!

Fri entré till ABF, anmäl dig här!

Du kan även se samtalet på Palmecentrets, LO:s och IF Metalls Facebooksidor.

Författarsamtal – Helena Thorfinn

Året är 2016 och det har nyligen varit val i Myanmar/Burma. Den ikoniska Aung San Suu Kyi har blivit statsöverhuvud och omvärldens förväntningar är höga på att landet ska ta klivet in i nutiden efter 50 år av grym militärdiktatur.

Till Yangon anländer svenska Katja som har fått sparken från jobbet som kommunikationschef och därför behöver vila upp sig. Hon tänker hälsa på sin systerson Simon, som är trainee på Unicef, och kanske också åka på retreat och lära sig att meditera. Istället blir hon indragen i den politiska hetluften.

Möt författaren Helena Thorfinn i ett samtal med frilansjournalisten och Burmakännaren Axel Kronholm. Helena Thorfinn jobbade som journalist på bland annat SvD, TV4 och SVT innan hon började jobba internationellt med mänskliga rättigheter för bland annat Sida och Rädda Barnen. 2014 – 2017 var hon bosatt i Myanmar/Burma. Den vistelsen har givit upphov till romanen I munkens skugga som utspelar sig under den korta period då det gåtfulla landet öppnade upp för omvärlden.

Författarsamtal med Helena Thorfinn
25/9 kl 12.10 – 12.30
Kostnadsfritt
Se på Facebook
Anmäl dig för att se samtalet på Världskulturmuseet i Göteborg
Över 1000 döda i Burma

Sju månader har gått sedan Burmas militär i en kupp avsatte landets demokratiskt valda ledare Aun San Suu Kyi. Med våld, hot, trakasserier och gripanden har juntan satt skräck i landets befolkning som vecka efter vecka protesterat mot maktövertagandet.

Nu rapporterar aktivistgruppen Assistance Association for Political Prisoners (AAPP) att över 1000 personer dödats av militären under det senaste halvåret.

– De dödar inte bara oss, utan landets framtid och hopp om demokrati, säger Ko Bo Gyi från AAPP till The Guardian.

Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen fortsätter stödja demokrati- och fackliga aktivister i landet. Vill du skicka ett bidrag? Swisha 123 240 60 72  – märk med ”Burma”.