Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Tre år sedan militärkuppen i Burma

Det har redan gått tre år sedan militärkuppen i Burma (Myanmar) den 1 februari 2021. Massdemonstrationerna som bröt ut svarades på med brutalt våld och systematiska övergrepp mot demokratirörelsen, fackföreningar, människorättsaktivister och oberoende media.

Trots militärens våld har motståndet vuxit sig starkare och tagit olika former. Bland annat har en civil olydnadsrörelse växt fram. Hur ser utvecklingen och situationen ut när krisen nu går in på sitt fjärde år?

Civilbefolkningen hårt drabbat

På tre år har mer än 4400 människor dödats och över 25 000 frihetsberövats av juntan. Hundratusentals har förlorat sina hem på grund av flygattacker och bombningar mot ett stort antal byar. FN beräknade i slutet av 2023 att det finns omkring 2.6 miljoner internflyktingar i landet.

Landet är också i en ekonomisk kris, och osäker livsmedelsförsörjning och arbetslöshet är utbrett. Mer än 70 procent av Burmas befolkning bor på landsbygden och är beroende av jordbruk för överlevnad. Men en stor del av landsbygdsbefolkningen lever numera som internflyktingar och har inte längre tillgång till sin åkermark. Bönder kan inte odla på grund av strider och minor. Samtidigt lämnar många industrier och företag på grund av ekonomiska sanktioner och instabilitet.

Motståndet växer

Under hösten 2023 har det väpnade motståndet intensifierats och stridigheter eskalerat, och många ungdomar har tagit upp vapen för att slåss mot juntan. Väpnade grupper har slagits mot juntan i mer än 60 år, men sällan tidigare har de arbetat tillsammans eller skapat allianser sinsemellan. De har lyckats trycka tillbaka militären på många håll i landet under det senaste halvåret.

Juntan har dock svarat på den inledda motståndsoffensiven med att attackera civilbefolkningen i allt högre utsträckning. I slutet av november rapporterades minst 244 riktade attacker mot civila i fem regioner och FN rapporterade i början av december att en halv miljon människor fördrivits sedan striderna intensifierats i oktober.

Samtidigt är fredliga protester minst lika viktigt för motståndet. Efter statskuppen 2021 initierades en civil motståndsrörelse av ungdoms- och arbetarrörelser i landet. Efter ett par dagars tyst chock började människor protestera. En massrörelse växte snabbt och det blev startskottet på den massiva demonstrationsvågen i landet, där Rangoon och många andra städer helt paralyserades av demonstrationer och strejker. Utmärkande var också att kvinnor klev fram och till stor del utgjorde den drivande kraften.

Tysta protester och solidaritet

En central metod för demokratirörelsen är civil olydnad och på årsdagen arrangeras exempelvis en tyst strejk – den femte i sitt slag. Gatorna gapar tomma under dagen eftersom människor runt om i landet stannar inomhus i sina hem och på sina arbetsplatser.

Ytterligare exempel på protestaktioner är den så kallade ”White Campaign”. Människor protesterar mot militärdiktaturen genom att klä sig i vitt – ett vitt armband, en vit t-shirt eller annat plagg. Det kan även människor runt om i världen göra som vill stötta Burmas demokratirörelse och uttrycka sin solidaritet genom att dela på sociala medier. Kampanjen är inte enbart begränsad till årsdagen utan sker varje måndag.

Ett annat exempel är att höja upp tre fingrar i luften. Gesten började användas av demonstranter i Thailand efter militärkuppen 2014 och spred sig bland demonstranter i Burma efter kuppen 2021. Symbolen är inspirerad av bok- och filmserien Hungerspelen där den används som ett motstånd mot makthavarna. Gesten är ett ytterligare sätt att visa solidaritet med Burmas demokratikämpar.


Gör mer demokrati!

Palmecentret har samverkat med folkrörelser i Burma under många år som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter. De var tidigt involverade i att organisera motståndet efter kuppen.

Stötta demokratikämpar i Burma och runt om i världen. Swisha en gåva till 123 24 060 72.

LÄS MER

Hör journalisten Axel Kronholm rapportera om nuvarande situation i Burma i P1 Morgon:

Lyssna här!

Tidigare artiklar från Palmecentret:

Burma: Fackliga ledare måste gömma sig (2022)

Gränsöverskridande bistånd krävs för att hindra humanitär katastrof i Burma (2022)

Palmecentrets partners centrala i Burmas demokratirörelse (2022)

Burma: Första maj firas i det dolda i år (2022)

 

AFRY’s decision to leave Myanmar welcome but concerns remain

Vi välkomnar AFRYs beslut att dra sig ur de tre dammbyggen i Burma där företaget är involverade. Samtidigt är det häpnadsväckande hur ett företag av AFRYs kapacitet kan negligera vägledande internationella ramverk och riktlinjer för ansvarsfullt företagande och mänskliga rättigheter. Att jobba direkt med en militärdiktatur som är i krig med sin egen befolkning borde ha rest varningsflaggor hos AFRY för länge sedan.

Svenska företag som arbetar internationellt har ett ansvar att säkerställa att man inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Här har AFRY uppenbarligen brustit och man borde rimligen fundera på vilka konsekvenser detta bidragit till.

– Michael Haur, Asienchef på Palmecentret.


The joint statement:

The Swedish engineering firm AFRY has announced its intention to withdraw from Myanmar, where it has been involved in controversial hydropower projects for over two decades. The undersigned organisations welcome the move to stop doing business with the military junta but remain deeply concerned about AFRY’s delayed response and failure to realise the gravity of its dealings with the Myanmar military.

AFRY’s decision to leave Myanmar comes after criticism from local and international human rights organisations. AFRY allegedly disregarded sustained opposition from communities affected by its dam projects, and continued to cooperate with and receive payments from Myanmar authorities after the military coup in 2021. According to leaked documents, obtained by Justice For Myanmar, AFRY received almost USD 5 million in consultancy fees directly from the Department of Hydropower Implementation of the junta’s electricity ministry.

AFRY’s conduct in Myanmar raises serious questions about the company’s human rights due diligence procedures. It took the company more than two years after the attempted military coup to announce its exit, and it chose to do business with the Department of Hydropower Implementation after it was illegally taken over by the Myanmar military, which stands accused of genocide, war crimes, and crimes against humanity. AFRY’s cooperation with the junta continued despite EU sanctions on the State Administration Council and junta leadership.

Now that AFRY has announced its intention to withdraw from Myanmar, we urge the company to:

The company’s shareholders and financiers, including several big Swedish banks, should also act to ensure that the company takes these necessary steps, which are in line with the investors’ own human rights commitments.

SIGNED BY:

Fair Finance Guide

Justice for Myanmar

Olof Palmes Internationella Center

Swedish Burma Committee

Swedwatch

Krisen i Burma går in på sitt tredje år

Situationen i Burma är mycket allvarlig. Militärjuntan håller nästan 14 000 politiska fångar inspärrade under vidriga förhållanden och har dödat 2 900 mänskorättsförsvarare. FN bedömer att 17,6 miljoner människor är i behov av humanitär assistans (34% av befolkningen).

Burma befinner sig i skarp nedåtgående våldsspiral med systematiska övergrepp mot demokratirörelsen, enskilda rättighetsförsvarare och oberoende media.

– Det kan vara svårt att föreställa sig hur djup kris Burma befinner sig i. För att sätta det i perspektiv kan man nämna att under perioden februari till november 2022 genomförde den burmesiska militären 374 luftangrepp med stridsflyg mot civila mål, inlusive sjukhus och skolor. Enligt ACLED (Armed Conflict Location & Event Data) är Burma klassad som den allvarligaste konflikten i världen, säger Michael Hauer, Asienchef på Palmecentret.

”Sham Elections” ska hållas under 2023

Militärjuntan planerar att genomföra allmänna val under 2023. För att säkerställa en valvinst kommer endast partier som ställer sig bakom konstitutionen från 2008 att tillåtas, vilket utesluter i princip opposition. Oppositionen kallar det kommande valet Sham Elections för att understryka att detta på inget sätt kan betraktas som ett öppet och fritt val.

– Militären vill använda valet för att legitimera sitt maktövertagande. Risken är stor att valet kommer att fungera som ytterligare bränsle på elden. Det är viktigt att omvärlden är eniga i sitt fördömande av valet och att ensidigt stödja Burmas oppositionsarbete för demokratisk federalism.

Kraftigt minskat stöd från Sverige

I årets regleringsbrev till Sida skär regeringen ner biståndsbudgeten för Burma med 60 %, från 250 miljoner årligen till 100 miljoner.

– Att regeringen väljer att drastiskt minska stödet till Burma mitt under pågående kris är helt obegripligt. Dessutom går minskningen stick i stäv med statsministerns regeringsförklaring där civilsamhälle och demokratiaktivister skulle vara prioriterade. Med sitt beslut blottar regeringen sin okunskap om situationen i Burma och vilket mervärde Sverige och svenska aktörer kan bidra med i denna svåra situation, säger Michael Hauer.


Gör mer demokrati!

Stötta de modiga motkrafterna och demokratikämparna i Burma. Swisha en gåva till 123 24 060 72. Märk gåvan med ”Burma”.

Öppet brev: EU bör införa nya sanktioner mot Burmas militärjunta

Stockholm, 27 september

Bästa Ann Linde,

Vi skriver till dig med anledning av den alarmerande utvecklingen i Burma med en uppmaning om att Sveriges regering ska driva på för att EU inför ytterligare sanktioner mot den burmesiska militärjuntan.

Sedan militärens statskupp i februari 2021 har situationen i landet försämrats månad för månad. Nu, mer än ett och ett halvt år sedan kuppen, är tillståndet katastrofalt. Militärjuntan begår regelbundet fruktansvärda övergrepp mot civilbefolkningen och civila mål. FN:s utredningsmekanism för Burma (IIMM) menar att övergreppen sannolikt utgör krigsbrott och brott mot mänskligheten. Bland annat har mord, tortyr, tvångsförflyttning, förföljelse, våldtäkt och andra former av sexuellt våld dokumenterats. Sedan statskuppen har tusentals människor dödats, över en miljon har tvingats fly sina hem och fler än 15 500 har gripits.

Trots det brutala förtrycket fortsätter människor i Burma att göra enorma uppoffringar för att motsätta sig militärstyret. Budskapet är tydligt: militären måste lämna ifrån sig makten och ska inte ha någon politisk roll i det framtida Burma. Men befolkningen i Burma behöver omvärldens stöd. Fortfarande flödar vapen och pengar till militärjuntan från utlandet. Det möjliggör fortsatta övergrepp och den illegitima juntans fortlevnad. EU har möjlighet att bidra till att begränsa inflödet av krigsmateriel och pengar.

EU har sedan länge ett vapenembargo mot Burma, som dessutom utökades efter de brutala övergreppen mot folkgruppen rohingya 2017. Sedan statskuppen har EU infört sanktioner mot den burmesiska militären i fyra omgångar. Sanktionerna har till stor del varit i linje med det som lokala människorättsgrupper kämpat för. Genom riktade sanktioner mot militärens ekonomiska intressen har EU:s åtgärder haft betydande påverkan på den burmesiska militärens möjligheter att finansiera sin verksamhet. EU har även gått före andra länder genom sanktioner mot det statliga olje- och gasmonopolet MOGE, en betydande intäktskälla för militärjuntan.

Trots dessa åtgärder ser vi dock hur pengar och vapen fortsätter flöda till juntan. Det finns kryphål i omvärldens sanktioner som EU kan bidra till att täppa till. Vi uppmanar därför Sverige att driva på för att EU snarast inför nya sanktioner mot leverantörer av vapen och annan krigsmateriel samt företag som bidrar med intäkter till den burmesiska militären. EU bör:

1. Rikta sanktioner mot leverantörer som tillhandahåller vapen, ammunition och annan krigsmateriel till den burmesiska militärjuntan.

Till exempel har Storbritannien och USA har redan infört ett antal sådana sanktioner och organisationen Justice for Myanmar (JFM) har kartlagt ett stort antal företag som tillhandahåller vapen och materiel till den burmesiska militären

2. Rikta sanktioner mot företag som bidrar med intäkter till den burmesiska militären.

Till exempel påpekar FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i sin senaste rapport till MR-rådet att bankerna Myanmar Foreign Trade Bank (MFTB) och Myanmar Investment and Commercial Bank (MICB) är särskilt viktiga i det hänseendet då de ger militärjuntan tillgång till utländsk valuta.

Vi hoppas att våra rekommendationer tas i beaktande. Vi står till förfogande för att diskutera situationen närmre och besvara eventuella frågor.

 

Vänliga hälsningar,

Abul Kalam, ordförande, Swedish Rohingya Association
Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center
Erik Lysén, chef, Act Svenska kyrkan
Helen Petersson Buhtoo, ordförande, Karen Swedish Community
Kristina Jelmin, verksamhetschef, Svenska Burmakommittén
Mattias Brunander, tf generalsekreterare, Diakonia
Noura Berrouba, ordförande, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer
Rosanna Ocampo, chef för Asienavdelningen, Civil Rights Defenders
Ulrika Strand, generalsekreterare, Fonden för mänskliga rättigheter

 

Kontaktperson:

Kristina Jelmin, kristina@burmakommitten.org

 

Till brevet

Uppdatering 29 sep: Svar från utrikesministern

Burma: Fackliga ledare måste gömma sig

Videon ovan är från ett tidigare tillfälle än intervjun. 

Hur är läget i ditt hemland och i din organisation?

I Burma blir det bara värre för varje dag. Det finns nu omkring tio tusen politiska fångar. Över en miljon människor har flytt sina hem. Ungefär en miljon människor har förlorat jobbet och bönderna kan inte odla på grund av strider och minor.

Alla viktigare fackliga ledare är eftersökta av militären. Några av dem har gripits, andra gömmer sig. Det finns fortfarande människor som vågar protestera öppet, men någon normal facklig verksamhet går inte att bedriva. Vårt kontor har utsatts för en räd och militären tog alla dokument.

Vilket slags stöd behöver ni från omvärlden?

Fackförbunden behöver stöd för att vi ska kunna fortsätta kämpa. De fackliga ledare som gömmer sig behöver säkra gömställen och mat. Det behövs stöd till transporter. Vi hoppas också att omvärlden skärper sanktionerna mot militärjuntan.

Hur är din egen personliga situation?

Jag lever nu i exil i Tyskland. Min familj, alltså min mamma, bror och syster, har tagit sig över gränsen till Thailand. Men de har inga pass eller andra dokument så de kan inte ta sig vidare.


Stöd Palmecentrets verksamhet!

Bli månadsgivare

 

 

Gränsöverskridande bistånd krävs för att hindra humanitär katastrof i Burma

I skuggan av kriget i Ukraina har inbördeskriget i Burma blivit allt våldsammare. I sin jakt på aktivister och motståndsrörelsen har militärjuntan, som grep makten i en kupp i februari 2021, bränt ner hundratals byar, belägrat hela städer och attackerat hjälpkonvojer och humanitära hjälparbetare.

I hela landet är över 14 miljoner människor i behov av humanitär hjälp, enligt World Food Programme. Våldet från militären har sedan kuppen och fram till juni månad i år tvingat över 700 000 människor på flykt, enligt FN:s flyktingorgan UNHCR.

De flesta av dessa flyktingar har fått söka skydd i närliggande samhällen, i bergen eller djunglerna, medan endast ett fåtal har lyckats ta sig till formella flyktingläger. Saw Htoo Klei leder organisationen Karen Office of Relief and Development (KORD) som arbetar i delstaten Karen, och han befarar att de humanitära behoven kommer att fortsätta växa.

– Många av de här människorna är jordbrukare, och när de går miste om en skörd är det hela årets försörjning som försvinner. Burmas armé flygbombar i alla områden, folk är skräckslagna och vet inte när eller var bomberna ska slå ner. Då finns det inga möjligheter att investera pengar eller tid i jordbruket.

Brist på resurser och svåråtkomliga områden

I delstaten Karenni, norr om Karen, jobbar Nei Neh Plo för Coordination Team for Emergency Relief – en organisation som upprättats av Karenni National Progressive Party för att organisera humanitära insatser i delstaten där närmare 90 000 människor är på flykt.

– De är i behov av allt från mat och mediciner till tak över huvudet, filtar och myggnät, säger han.

Deras största utmaning just nu är bristen på resurser.

– Vi har många volontärer och organisationer på marken som kan nå de här flyktingarna, men vi saknar resurser för att möta behoven, säger Nei Neh Plo.

När det gäller större internationella hjälporganisationer som är baserade i Yangon har de ofta svårt att nå dessa konfliktdrabbade områden. Den brittiska biståndsorganisationen UK Aid har i flera rapporter konstaterat att tillträde för de här internationella organisationerna är ”nästan helt inskränkt” när det gäller sydöstra Burma. För att nå dit behoven är som störst krävs insatser över nationsgränser. UK Aid rekommenderar därför biståndsgivare att prioritera gränsöverskridande stöd till lokala organisationer, som beskrivs som ”de enda som kan nå de fördrivna människor och samhällen i kris i och runtomkring de aktiva konfliktområdena.”

Palmecentret stödjer gräsrotsaktörer

Palmecentret är en av få svenska organisationer som stödjer lokala gräsrotsaktörer som arbetar med att leverera utvecklingsstöd och inom ramen för triple nexus en mindre del humanitär hjälp över gränsen in i konfliktdrabbade områden i sydöstra Burma.

– Gränsöverskridande stöd har alltid varit en del av Palmecentrets program för att nå målgrupper som annars vore omöjliga att nå. I och med kuppen har gränsöverskridande stöd ökat i betydelse och ett konkret exempel på hur Palmecentrets anpassningsbara styrning har gett resultat. Palmecentret försöker även anpassa våra villkor utifrån en föränderlig kontext för att tillmötesgå våra partners behov, säger Michael Hauer, Asienchef för Palmecentret

Men inte sällan krockar internationella organisationer och utländska givares byråkrati med förutsättningarna för lokala aktörer. Genom sina lokala nätverk lyckades KORD nå över 60 000 människor i nöd i delstaten Karen under 2021. Man har även kunnat förse omkring 10 000 demokratiaktivister på flykt med mathjälp. Det är ett svårt arbete, med stora risker, men organisationen har över 30 års erfarenhet av biståndsinsatser. Genom åren har de utvecklat robusta system för att kartlägga behov och rapportera om insatserna, anpassat till de unika förutsättningarna som råder i ett aktivt konfliktområde.

– Våra insatser kan inte designas från något huvudkontor i storstäderna. Det händer att internationella givare kontaktar oss och vill hjälpa, men sen visar det sig att deras riktlinjer och krav blir omöjliga för oss att följa, säger KORD:s chef Saw Htoo Klei.

Komplexa kriser kräver flexibilitet

Paul Sein Twa, grundare av Karen Environmental and Social Action Network (KESAN), anser att den farliga och svåra situationen på marken i de konfliktdrabbade områdena kräver att givare kan kompromissa med sin byråkrati.

– Procedurerna de vill att vi ska följa kräver ofta alldeles för mycket tid och resurser i fält. Men situationen förändras snabbt i konflikten. Det kan öppnas en lucka på kanske en vecka då vi har chans att åka in till ett område och leverera hjälp, och då har vi inte tid att först gå igenom en lång byråkratisk process. Det är viktigt att givarna förstår behovet av speciallösningar.

Detta är beskrivningar som återkommer i rapporterna från UK Aid, som konstaterar att ”mer innovativa mekanismer för finansiering behövs för att främja lokalt ledda insatser i en situation av starka, och troligtvis fortsatta, barriärer för direkt internationellt tillträde.”

Nei Neh Plo från delstaten Karenni instämmer:

– Det internationella samfundet måste tänka ett varv till och vara öppna för nya lösningar.

 

Fakta: humanitära behov i Burma

Drivna på flykt inom landet sedan kuppen 1 februari 2021 t.o.m. 6 juni 2022: 704 400

Flyktingar till grannländer: 40 100

Totalt antal internflyktingar i Burma (inkl. från tidigare konflikter): 1 051 000

Källa: UNHCR


Visa ditt stöd!

Stöd Palmecentrets arbete i världen. Swisha till: 123 240 60 72.

Burmesiska migrantarbetare dubbelt utsatta efter pandemi och militärkupp

Nyo Nyo hade jobbat för textilfabriken Royal Knitting i över tio år när hon en dag i början av april 2020 plötsligt fick veta att verksamheten lagts ned. Hon var en av 150 arbetare som fick sparken över en natt, utan varsel. Alla fick samma kompensation – drygt 700 kronor – oavsett hur länge de jobbat på fabriken.

– Alla blev ursinniga. Många har jobbat där i tio år eller mer, från åtta på morgonen till tio på kvällen. Vi kände att vi förtjänade mer kompensation än så, säger Nyo Nyo.

Stöd med att ta ärendet till domstol

Arbetarnas frustration hade byggts upp under flera års tid, eftersom fabriken betalat låga löner trots de långa arbetsdagarna. Innan de fick sparken hade de anställda tjänat mellan 30 och 60 kronor om dagen, vilket är en bra bit under den thailändska minimilönen på drygt 90 kronor om dagen. Efter uppsägningen ville företaget dessutom vräka arbetarna från deras fabriksbostäder.

– En del kollegor var väldigt arga och ville slåss och vandalisera fabriken, men vi enades om att försöka driva ärendet i rätten i stället, säger Nyo Nyo, som tillsammans med sina kollegor kontaktade Palmecentrets samarbetspartner Yaung Chi Oo Workers’ Association (YCOWA) för att få hjälp.

Där fick de hjälp att driva ärendet vidare till domstol, som i september 2021 dömde till arbetarnas fördel. Fabriken dömdes till att kompensera arbetarna för utebliven semesterersättning och lön, baserat på den verkliga minimilönen, om drygt 9 miljoner kronor totalt. Det var en seger för arbetarna, men fabriken har ännu inte betalat ut några pengar och ägarna har gått under jorden.

– Vi har försökt få kontakt med dem, och även kontaktat de europeiska klädmärken som beställde kläder från fabriken. Men ingen har svarat oss, säger Nyo Nyo, som inte gett upp än.

– Jag vill fortsätta slåss för det här. Det finns många arbetare på andra fabriker i liknande utsatthet, och jag vill inte att de ska behöva gå igenom samma sak som oss.

Kraftig ökning av kränkningar under pandemin

YCOWA, som grundades 1999, är en av de äldsta organisationer som arbetar med att hjälpa burmesiska migrantarbetare i Thailand. Sedan 2001 har de framgångsrikt drivit över 500 fall, vilka resulterat i att över 7000 migrantarbetare beviljats kompensation. Generalsekreterare Moe Kyaw berättar att de sett en kraftig ökning av fall under pandemin.

– Många arbetare fick sparken när fabriker började stänga ner till följd av minskad efterfrågan under pandemin. Vi har jobbat både med att hitta nya jobb åt dem som förlorat jobben, och att stödja med juridisk hjälp för att driva processer i domstol mot arbetsgivare, säger han.

Thu Zar och Moe Kyaw
Fr.v. Thu Zar, chef över enheten för juridisk rådgivning hos YCOWA, och Moe Kyaw, generalsekretare. Foto: Axel Kronholm.

Militärkuppen har försvårat situationen ytterligare

Ovanpå pandemin har militärkuppen i Burma försvårat situationen för de cirka 2 miljoner burmesiska medborgare som arbetar i Thailand. För att kunna få arbetstillstånd i Thailand behöver  de få identitetsintyg utfärdade av den burmesiska ambassaden, men sedan kuppen kontrolleras den av militärjuntan.

– Många arbetare vill inte betala avgiften för att få intyget utfärdat, eftersom det skulle bidra till militärens intäkter. Vi brukar råda dem att betala, eftersom de har ett starkare skydd här i Thailand med arbetstillstånd. Men många vägrar ändå. De säger att de inte vill att deras pengar ska gå till att militären köper ammunition och dödar deras kamrater, förklarar Thu Zar, chef för YCOWA:s enhet för juridisk hjälp.

Migrantarbetare som ertappas i Thailand utan arbetstillstånd grips och skickas så småningom tillbaka till Burma. I väntan på att deporteras kan de hållas häktade i upp till 45 dagar i överfulla förvar.

– Vi gör vad vi kan för att leverera mat och vatten till de som hålls där, säger Thu Zar.

Migrantarbetare vill stötta kampen för demokrati i hemlandet

Det har också funnits en stark vilja hos många migrantarbetare att stödja den folkliga kampen inne i Burma mot militärjuntan, berättar Moe Kyaw.

– Tillsammans med andra organisationer gick vi ihop och började samla in donationer från arbetare som vi sedan kunde överföra till demonstranterna i Burma, för att betala för bland annat gasmasker, eftersom polisen använde mycket tårgas.

Under det första året efter kuppen samlade de in nästan 90 000 kronor som skickades till stöd för de strejkande och demonstrerande arbetarna inne i Burma. Sedan dess har man ändrat inriktning och satsar på insamlingar till stöd för de hundratusentals internflyktingar som fördrivits från sina hem på grund av militärens attacker. Man gör också vad man kan för att hjälpa dem som tar sig över gränsen till Thailand på flykt undan juntan.

Men rörelsens huvudsakliga fokus ligger alltjämt på att hjälpa migrantarbetare i Thailand att kräva sin rätt. Thu Zar säger att behoven vida överstiger vad de mäktar med att hantera.

– De advokater som hjälper oss hanterar väldigt många olika fall, vilket gör att processerna ofta tar lång tid.

Moe Kyaw fyller i:

– Vi skulle också behöva mer teknisk hjälp. Sedan pandemin är det mycket som sköts digitalt via videomöten, men det är inte alltid som arbetarna har utrustning eller kunskaper för att delta. Vi behöver utbilda dem.

***

Nyo Nyo heter egentligen något annat. Hennes namn har undanhållits av säkerhetsskäl.

 


Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma genom en statskupp. Juntan har drivit över 400 000 människor på flykt och tusentals har mördats. Palmecentret har samverkat med folkrörelser i Burma under många år. Vi fortsätter nu att stödja de motkrafter som arbetar under extremt farliga förhållanden.

Stöd Burmas motkrafter!

 

”Motståndet mot juntan är fortfarande starkt”

Fyra personer har avrättats i Burma efter att ha dömts till döden för terrorism i januari. Det är första gången sedan 1988 som personer avrättats i landet. Bland de som avrättades finns en känd demokratiaktivist och en politiker som tillhörde Aung San Suu Kyi:s parti NLD.

– Det är viktigt att nämna i sammanhanget att rättsprocessen har varit helt stängd för någon insyn. Men de bedömningar som har gjorts är att det är en helt rättsosäker process de har utsatts för, och antiterroristlagen är otroligt bred och kan i princip användas i vilka sammanhang som helst, säger Michael Hauer.

– Jag tycker att det var ett bra uttalande från FN:s generalsekreterare António Guterres att det här är en uppenbar kränkning av liv, frihet och personlig säkerhet.

Hur starkt är motståndet mot militärjuntan?

– Motståndet är fortfarande starkt. Juntan har fortfarande inte lyckats ta kontroll över landet. I gränsområdena där de etniska minoriteterna har kontroll över landområden har det varit krig i många decennier. Men det som är nytt med det här kriget är att militären nu får ta strider i sina starka fäster där majoritetsbefolkningen befinner sig. Det är en situation de inte riktigt är vana vid och de har inte lyckats trycka ner det här motståndet.

– Det finns otroligt många modiga människor i Myanmar som jag gärna vill lyfta. Det sker också ett motstånd i det lilla livet, i vardagslivet. Folk vägrar betala sina elräkningar för att de pengarna går rakt till juntan. Det är många som fortsätter att strejka för att de vägrar arbeta för en militärregim. Och de riskerar i princip sina liv för att vara med och bidra till en åter-demokratisering av Myanmar.

Hur mycket är det här en signal till folket att foga in er för annars kan det bli ett dödsstraff? 

– Jag tror att det här handlar om att sätta skräck i befolkningen som stort. Men också ett varnande finger till demokratiaktivister som fortsätter att kämpa och står upp för ett annat Burma, ett demokratiskt Burma som man hoppas kunna vara med och bygga.

Lyssna på hela intervjun!


Ge ditt stöd till Burmas modiga motkrafter: bidra till Palmecentrets insamling.

Palmecentrets partners centrala i Burmas demokratirörelse

Tidigt på morgonen, bara timmar innan det nyvalda parlamentet skulle samlas och ha sitt första möte, arresterades flera av Burmas folkvalda ledare, bland andra Aung San Suu Kyi. Ännu en gång hade militären kört över folket och tagit makten i Burma.

– Första tecknet på att något inte stämde den morgonen var att varken telefon eller internet fungerade, men det gick att skicka sms. Mina kollegor och jag upprättade snabbt kontakt via sms och bestämde att alla skulle stanna hemma de första dagarna, berättar Michael Hauer, chef för Palmecentrets arbete i Asien och vid tidpunkten för kuppen bosatt i Rangoon med sin familj.

Efter ett par dagars tyst chock började människor protestera. En massrörelse växte snabbt, där folk över hela landet varje kväll klockan åtta högljutt bankade på kastruller och byttor, som ett sätt att visa sitt missnöje. Fem dagar efter kuppen gav sig tusentals modiga människor ut på gatorna i ett av Rangoons industridistrikt. De flesta var unga kvinnliga textilarbetare som fått nog och valde att öppet visa sin avsky mot militärkuppen. Demonstrationen blev startskottet på den massiva demonstrationsvåg vi sett skölja över Burma sedan dess. Rangoon och många andra städer paralyserades helt av demonstrationer och strejker.

– Känslan var att vi befann oss i händelsernas centrum, och att militären skulle ge vika för motståndsrörelsens enorma stöd. Den första tiden uppvisade militären ett visst tålamod med demonstrationerna, säger Michael Hauer.

Brutalt våld från regimen

Men när folket inte reagerade på militärens kommunikéer tog man som så många gånger förr i historien till brutalt våld mot civila. Snart förbjöds fackförbund och oberoende media. Ett år efter kuppen har runt 1600 människor dödats av militären. 12 500 personer har fängslats eller förts bort utan formella anklagelser.

Palmecentret samarbetar sedan många år med fackföreningsrörelsen, kvinnorörelsen och andra civilsamhällesorganisationer som arbetar för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. Partnerorganisationerna var i ett tidigt skede delaktiga i att organisera motståndet.

– Flera av våra partners uppfattas som ett direkt hot av juntan, och de har förbjudits. Därför var det viktigaste för oss att prioritera säkerheten för våra burmesiska kamrater. Men vi arbetade också för att försöka skapa så bra förutsättningar som möjligt för dem att vara en del av den folkrörelse som växte fram, berättar Michael.

Samlad opposition

Trots att militärens våld fortsatte att eskalera på gatorna så växte sig motståndet starkare, men i andra former. En parallell ”skuggregering” bildades. En civil olydnadsrörelse växte fram. Statsanställda vägrade arbeta under juntan. Medborgare vägrade betala skatt och el.

Utmärkande för Burmas framväxande demokratirörelse var att kvinnor klev fram och till stor del utgjorde den drivande kraften i motståndet. Bilder på kvinnor som använde saronger för att hindra soldaters frammarsch kablades ut i världsmedia.

– Lite tillspetsat kan man säga generalernas kupp oavsiktligt har bidragit till något ingen tidigare lyckats uppnå, nämligen en bred politisk enighet bland Burmas minoriteter och majoritetsbefolkning. En samlad opposition kämpar tillsammans, och våra partnerorganisationer är en del av det arbetet, säger Michael.

Tuffa arbetsvillkor

För Palmecentret ställde den nya situationen krav på helt förändrade arbetssätt. Militären kontrollerade nästan alla kommunikationsvägar, och banksektorn kollapsade. Michael och hans familj lämnade Burma.

– Det svåraste har varit att anpassa verksamheten till en situation i förfall. Ingen hade full inblick i vad som hände och det var svårt att hålla sig uppdaterad. Rutiner som etablerades en vecka kunde vara helt utdaterade nästa. Självklart begicks det misstag, men över lag tycker jag att vi som team hanterade situationen bra.

– Jag är mest stolt över hur våra partners agerat. Under hela den här krisen har de varit drivande inom motståndsrörelsen och aktivt bidragit till förutsättningar för ett nytt demokratiskt Burma.

 

Michael Hauer
Michael Hauer är Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika. 


Stötta Burmas motkrafter!

Burma: Första maj firas i det dolda i år

Vilken är den viktigaste frågan eller utmaningen för arbetares organisering och fackföreningar i ditt land just nu?

Det finns stora brister med rättssäkerheten i Burma sedan militärkuppen i februari 2021. Det är en oerhört känslig situation för arbetare och den allmänna befolkningen när det kommer till yttrandefrihet. Många fackliga ledare har sparkats från sina jobb eller arresterats av militärjuntan på grund av deras protester och engagemang för arbetares rättigheter.

Mekanismen för att hantera klagomål i fabrikerna fungerar inte längre. Sedan kuppen har många arbetare dessutom förlorat sina jobb på grund av att fabriker har stängt ner och att investerare har lämnat landet.

Finns det några positiva exempel där det går i rätt riktning (och som kommer från arbetarrörelsen eller fackföreningar)? Någon slags seger?

Det är inte lätt att hitta positiva exemplen i rådande situation i Burma. Vid starten av militärkuppen var fackföreningar aktivt involverade i protesterna mot den. Men efter brutala nedslag av militärjuntan har fackföreningsrörelsen behövt gå under jorden, eller fortsatt med kampanjer på digitala plattformar.

Hur kommer du fira 1:a maj?

Under normala omständigheter firar vi första maj genom att organisera kampanjer, marschera och hålla tal i offentliga parker. Men på grund av militärkuppen och den känsliga situationen kommer vi fira första maj 2022 genom att publicera ett uttalande om arbetares situation, och sinsemellan fackföreningsmedlemmar och alliansen planerar vi att organisera en online-kampanj.

Michael Hauer, Palmecentrets regionchef för Asien och Latinamerika, kommenterar den rådande situationen i Burma:

– Situationen för Burmas industriarbetare är bedrövlig. Industriområden i städerna lyder fortfarande under så kallade krigslagar, där militären när som helst kan stoppa, visitera eller arrestera förbipasserande. Militärens metod blir också allt mer sofistikerade. Många vittnar om hur dom grundligt söker genom mobiltelefoner efter tecken på stöd för motståndet mot juntan. Vi hör också om arbetsgivare som säger upp all personal utan ersättning för att sedan ta dom tillbaka som ”dagarbetare” till en mindre lön. Fackliga aktivister som står upp för arbetarnas rättigheter blir systematiskt avskedade.

– Det blev tydligt bara veckor efter kuppen att fackföreningsrörelsen betraktades som ett hot av juntan när 16 fackliga organisationer förbjöds. Det var när en grupp kvinnliga industriarbetare anordnade den första demonstrationen som blev startskottet på den landsomfattande proteströrelsen som växte fram. Facklig verksamhet är i princip förbjuden idag eftersom juntan slår hårt ner på föreningsfrihet och organisationsrätt.


Stöd Burmas motkrafter!