Egypten-arkiv

I början av 2011 spred sig den så kallade arabiska våren till Egypten och stora protester mot den sittande president Hosni Mubarak spred sig snabbt över hela landet. Över en miljon människor samlades på Tahrir-torget i centrala Kairo för att protestera mot vad som allmänt ansågs vara en korrupt och auktoritär regim. Regimen lyckades inte övertyga människor om att sociala och demokratiska reformer var på väg utan tvingades i slutet av samma år att avgå. De kommande åren blev turbulenta och den nyvalda presidenten Mohamed Morsi satt endast ett år innan han avsattes av militären under 2013. Kvinnors roll under och efter revolutionen var enligt många experter omfattande. Men kvinnliga aktivister vittnar allt oftare om ett hårdnande klimat där övergrepp har blivit vardag för många.

Dr Nadia Abu-Zahra. Foto: Magnus Nilsson

Vid årets World social forum i Montreal arrangerades ett seminarium på temat ”Egypt’s future” om utvecklingen i Egypten. En av föreläsarna var Dr. Nadia Abu-Zahra som är lektor vid universitetet i Ottawa där hon forskar om internationella relationer.

Dr. Nadia talade om utvecklingen i Egypten och de kvinnor som var involverade i den egyptiska revolutionen, men berättade också om de övergrepp som många utsattes för såväl under revolutionen på Tahrir-torget som efter militärkuppen 2013. Egypten är enligt henne ett konservativt land där kvinnlig organisering endast tillåtits under mycket begränsade former, exempelvis behövde kvinnor under Mubarak-regimen särskilda tillstånd om de ville arrangera möten. Vidare är endast 42 procent av Egyptens kvinnor läskunniga och fattigdomen är utbredd i ett samhälle där över hälften av befolkningen är beroende av matransoner för att överleva.

Men för Egyptens kvinnor var inte revolutionen startskottet för sociala protester utan flera protester och strejker har avlöst varandra åren dessförinnan. Den mest omfattande, berättar Dr. Nadia, var när textilarbetarna gick i strejk 2008. Den framför allt statligt ägda textilindustrin innefattar en stor grupp kvinnor som ofta förväntas arbeta under mycket dåliga förhållanden och till löner som inte täcker ens de mest grundläggande behov. Strejken utbröt då matpriserna hade höjts under flera år utan att lönerna följt efter.

När så revolutionen kom 2011 hade många kvinnor oerhört högt ställda förväntningar på sociala och ekonomiska reformer. Besvikelsen blev därför stor när demokratin inte levererade förändringar i den takt många förväntade sig.

I dagens Egypten är det militären som styr och de demokratiska reformerna har på de flesta områden rullats tillbaka. Granskande journalister riskerar ofta att utsättas för både hot och våld om de granskar regimen och kontakten med Europa har övergått från att vara stöttande för demokrati till att främst handla om säkerhetspolitik och Egyptens strategiska position för att hindra migrationen till Europa. Dr. Nadia avslutade sin föreläsning med att understryka att Egyptens kvinnor försöker hitta samarbeten med kvinnorättsorganisationer i övriga världen och att Europas förhoppning om ett stabilt Nordafrika aldrig kommer att förverkligas om inte folkets krav på demokrati och mänskliga rättigheter förverkligas.

Nyhetsbrev

Stöd oss