Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Det behövs en gemensam agenda för fred och klimat

LIVE PÅ PALMECENTRETS FACEBOOK 19 OKTOBER 13.00

Klimatförändringar och miljöförstöring är redan i dag ett hotar redan i dag freden och tryggheten på planeten. Klimatrelaterade säkerhetsrisker har långtgående konsekvenser för hur vi i vår värld kan skapa fred och säkerhet. En konflikt där kärnvapen används, även i begränsad skala, skulle ha stor inverkan på jordens klimat.

Samtidigt som förändringen som krävs för att övergå till grönare ekonomier är fylld av risker, erbjuder de också många möjligheter att bidra till mer fredliga och hållbara samhällen.

International Peace Bureau, Olof Palme International Center och International Trade Union Confederation inbjuder härmed till detta webinar, som är en av en serie seminarier inom initiativet ”Common Security 2022”.

Ämnet kommer att diskuteras av en panel av framstående internationella experter:

Helen Clark
Tidigare premiärminister i Nya Zeeland och beskyddare av Helen Clark Foundation. Ledamot i panelen för SIPRI -initiativet ”Environment of peace”.

Ulrich Eberle
Konfliktexpert, International Crisis Group.

Kumi Naidoo
Global ambassador, Africans Rising for Justice, Peace and Dignity.

Margot Wallström
Tidigare utrikesminister. Ordförande i panelen för SIPRI -initiativet ”Environment of peace”.

Moderator: Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes Internationalla Center


Common Security

Facebook-event

Klimatkrisen och kärnvapenhotet – hur ser ungdomen på de två ödesfrågorna?

Välkomna att lyssna på detta samtal den 23 september kl.18.00

Webbinariet med fokus på ödesfrågorna  klimatkrisen och kärnvapenhotet tar upp hur unga och framtidens ledare i morgon ser på möjligheterna att styra oss bort från dessa  hot mot hela vår existens på jorden. Hur påverkas de unga av de bägge ”tvillinghoten”? Hur kan unga människor organisera sig för att leda utvecklingen för framtiden?

Medverkan av ungdomar från politiken och civilsamhället:
Veronica Sällemark, försvars- och säkerhetssakkunnig,
Elsie Gisselgård, försvars- och utrikespolitisk talesperson CUF,
Lisa Nåbo, ordförande SSU,
Pasi Huikuri, internationell sekreterare MUF,
Daniel Andersson, förbundsstyrelsen, Svenska Kyrkans Unga

Moderator:
Luis Lineo, partistyrelsen,Feministiskt Initiativ

Anmäl dig här!

Gemensam säkerhet – eller gemensam förintelse 

I ett kärnvapenkrig finns inga vinnare, bara ömsesidig förintelse. Det var slutsatsen i den så kallade Palmekommissionens rapport, presenterad 1982. Det hjälper inte med fler och kraftigare vapen, säkerhet kan bara nås gemensamt.

När nu spänningarna ökar mellan supermakterna, nedrustningsavtal sägs upp och massförstörelsevapnen moderniseras är det åter dags att lyfta begreppet Gemensam säkerhet. En ny internationell kommission har bildats som nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, ska presentera en rapport om hur vi gemensamt garanterar överlevnaden för vår planet. I seminariet möts tre personer som är aktiva i ”Common Security 2022”.

Panelister:

Jan Eliasson, tidigare vice generalsekreterare FN och tidigare utrikesminister
Rosaline Marbinah, ordförande Sveriges ungdomsorganisationer och ungdomsrepresentant OSSE
Anna Sundström, generalsekreterare Palmecentret

Samtalsledare: Björn Lindh, Palmecentret

 

Gemensam säkerhet – eller gemensam förintelse
23/9 kl 14.40 – 15.10
Kostnadsfritt
Se på Facebook
Anmäl dig för att se samtalet på Världskulturmuseet i Göteborg

Sverige måste skriva under FN:s kärnvapenförbud

De som överlevde kärnvapenattackerna och minns vad som skedde är nu över 80 år gamla. Snart finns ingen kvar som kan berätta utifrån egna erfarenheter. Det är upp till oss som är aktiva i dag att inte förtränga hotet från framtida kärnvapenkrig, och engagera oss för att eliminera det. Det är hög tid för Sverige att skriva under FN:s kärnvapenförbud.

Klimatkrisen är ett tydligt exempel där problem förträngts och åtgärder uteblivit. Och än i dag finns de som fortsätter att förneka. Risken för en global pandemi har spelats ner, och när den nu har drabbat ser vi att den globala samverkan som borde funnits för att effektivt bekämpa smittan inte fanns på plats.

Vi kan inte inta samma förnekande attityd till risken för ett kärnvapenkrig, som faktiskt kan leda till att hela mänskligheten utplånas. Världens politiska ledare har alltför länge förnekat eller förminskat detta hot mot vår existens.

Sannolikheten för ett storskaligt kärnvapenkrig ökar, liksom risken för en mer begränsad konflikt där kärnvapen används, men som ändå kan resultera i många miljoner döda och påverkan på hela jordens klimat.

Kärnvapenförbud är vägen framåt

Säkerhet kan bara uppnås gemensamt med motståndaren. Inte genom konfrontation och kapprustning. Kärnvapenmakterna moderniserar sina kärnvapen, och spenderar mer pengar på sina kärnvapenarsenaler. Det är USA och Ryssland som innehar den helt övervägande delen av kärnvapnen. Samtidigt har antalet stater som innehar kärnvapen ökat. Storbritannien har beslutat att öka antalet kärnvapenstridsspetsar med 40 procent och det kommer oroande rapporter om kinesisk kärnvapenupprustning.

I allt högre utsträckning räknar kärnvapenmakterna in kärnvapnen i sin militärstrategiska planering. Och med stigande spänningar mellan supermakterna ökar sannolikheten att de faktiskt kommer till användning. Det kan ske genom ett misstag, ett falskt alarm, där ett upptrissat läge inte tillåter att man avvaktar med en motattack.

Det vi nu behöver är en global folklig mobilisering, som lyfter upp kärnvapenhotet från den skugga det hamnat i, till en fråga som lägger sig högst upp på den internationella dagordningen. Det främsta ljuset i mörkret är FN:s kärnvapenförbud som beslutades 2017, samma år som organisationen ICAN fick Nobels fredspris för sitt arbete för ett globalt förbud mot kärnvapen.

Dags att gå i Palmes fotspår

FN:s kärnvapenförbud trädde i kraft i januari i år, då fler än 50 nationer ratificerat det. Redan 1985 lyfte Olof Palme i ett tal inför FN behovet av en internationell konvention mot användningen av kärnvapen, som ett steg på vägen mot en total avrustning. Han skulle förstås ha uppskattat att se att hans förslag tre decennier senare förvandlats till verklighet.

Ändå har Sverige valt att inte skriva under konventionen, vilket är högst beklagligt. Med tanke på den stolta tradition Sverige har när det gäller fred- och nedrustning borde vi istället vara en ledande kraft i den växande rörelse som kräver en värld utan kärnvapen.

Vi behöver även finna vägar till samtal som kan minska risken för en kärnvapenkatastrof och minimera andra globala hot mot mänskligheten. Samtal och förhandlingar som måste ske mellan nationer som i övrigt må ha ett konfliktfyllt förhållande. År 1982 lade en internationell kommission under ledning av Olof Palme fram en rapport där begreppet gemensam säkerhet etablerades. Det Palmekommissionen kom fram till var att i ett kärnvapenkrig finns inga segrare, bara ömsesidig förintelse. Säkerhet kan bara uppnås gemensamt med motståndaren. Inte genom konfrontation och kapprustning.

En ny kommission för gemensam säkerhet har bildats

Nu har en ny internationell kommission skapats, som utifrån begreppet gemensam säkerhet analyserar hur världen ska ta sig an kärnvapenhotet och andra hot mot mänskligheten. Initiativet går under namnet Common Security 2022. Nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, presenteras en rapport om hur vi ska nå gemensam mänsklig säkerhet i vår tid. En förändring måste till om Hiroshima och Nagasaki inte bara ska vara de första utan även de sista städerna som läggs i ruiner av en kärnvapenattack.

Anna Sundström
Olof Palmes Internationella Center
Pierre Schori
Olof Palmes Minnesfond


Debattartikeln publicerades i Dagens Arena 5/9 2021

Common Security 2022: 100 sekunder till midnatt

Med de nu ökande spänningarna mellan kärnvapenmakterna står världen på randen till ett förödande kärnvapenkrig. Kärnvapenarsenalerna utvecklas och slukar allt större ekonomiska resurser. Användning av kärnvapen som ett slagfältsvapen har blivit en del av den militära planeringen.

Den i FN beslutade konventionen om ett totalförbud mot kärnvapen ger dock nytt hopp i kampen mot massförstörelsevapnen.

Seminariet inleds av Helen Durham, Law and Policy Director, vid internationella Röda Korset

Deltagare:

Fumihiko Yoshida, gästforskare vid Carnegie Endowment for International Peace och förvaltare av Sasakawa Peace Foundation;

Sergio Duarte, ordförande för Pugwash-konferenser om vetenskap och världsfrågor och tidigare FN: s höga representant för nedrustningsfrågor;

Dr. Rebecca Johnson, grundare till den internationella kampanjen mot kärnvapen (ICAN) och verkställande direktör för Acronym Institute for Disarmament Diplomacy;

Alexander Kmentt, österrikisk diplomat och chef för nedrustning, vapenkontroll och icke-spridning vid det österrikiska utrikesministeriet;

Srishty Aware, ungdomsledare för Indian Institute for Peace Disarmament & Environmental Protection.

Seminariet modereras av Lisa Clark and Philip Jennings från International Peace Bureau

 

Common Security 2022: 100 sekunder till midnatt
27 juli kl.13.00
Facebook-event
Zoom-anmälan

Detta är det andra seminariet inom ”Common Security 2022”, ett projekt med syfte att till nästa år ta fram förslag på hur vi i vår tid genom att utgå från begreppet gemensam säkerhet kan möta globala hot som kärnvapen, klimatförstörelse och ökande orättvisor. En ny högnivåkommission har tillsats. Arbetet utgår från Palmekommissionen som 1982 presenterade en rapport där begreppet gemensam säkerhet etablerades.

Läs mer om Common Security 2022 och se det första seminariet här.

Common Security 2022

Efter ett kärnvapenkrig finns inga segrare, bara ömsesidig förintelse. Därför hjälper det inte med fler och kraftigare vapen. Säkerhet kan bara nås gemensamt. Det var slutsatsen i den rapport som en kommission ledd av Olof Palme lade fram 1982.

I dag när spänningen mellan supermakterna ökar, nedrustningsavtal sägs upp och massförstörelsevapnen blir allt mer avancerade är det dags att åter lyfta begreppet Gemensam säkerhet.

En ny global kommission har satts samman. Nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, presenterar de en rapport om hur vi ska säkra vår gemensamma framtid. Kommissionen kommer att analysera nya utmaningar för den gemensamma säkerheten; klimatförändringar, obalanserad globalisering, uppsagda nedrustningsavtal, konsekvenserna av Covid-19-pandemin och den globala tillbakagången för demokratin.

Initiativet drivs av Olof Palmes Internationella Center, International Trade Union Confederation (ITUC) och International Peace Bureau (IPB)

Läs mer på projektets hemsida – Common Security 2022

Studio Solidaritet: Är tvåstatslösningen fortfarande aktuell?

Palmecentret bjuder in Genèveinitiativet, ett israeliskt-palestinska fredsinitiativ som tillsammans arbetar för en tvåstatslösning.

Fördrivningarna av Palestinier i östra Jerusalem, bombningarna av Gaza och Hamas raketbeskjutning har präglat nyheterna den senaste tiden. Nu råder en bräcklig vapenvila och behovet av en politisk lösning för fred och slut på ockupationen är tydligt. Under årens lopp har tron på en tvåstatslösning sinat.

I samtalet med Nidal Foqaha och Gadi Baltiansky ska vi pratat om deras förslag på lösning fortfarande är relevant. Hur står det till med tron på en möjlig tvåstatslösning, med fredslägret i Israel och i Palestina? Vad kan en ny regering i Israel innebära? Hur ser det palestinska politiska landskapet ut?

Samtalet sänds direkt på Palmecentrets Facebooksida och YouTube.

Medverkande
Nidal Foqaha, Palestinian Peace Coalition
Gadi Baltiansky, H.L Education for Peace

Samtalet leds av Palmecentrets Palestina-handläggare Otto Widmark.

Läs mer om Genéveinitativet här.

Facebook-event

Lansering: Common Security 2022

Efter ett kärnvapenkrig finns inga segrare, bara ömsesidig förintelse. Därför hjälper det inte med fler och kraftigare vapen. Säkerhet kan bara nås gemensamt. Det var slutsatsen i den rapport som en kommission ledd av Olof Palme lade fram 1982.

I dag när spänningen mellan supermakterna ökar, nedrustningsavtal sägs upp och massförstörelsevapnen blir allt mer avancerade är det dags att åter lyfta begreppet Gemensam säkerhet.

En ny global kommission har satts samman. Nästa år, 40 år efter Palmekommissionen, presenterar de en rapport om hur vi ska rädda vår gemensamma framtid. Välkommen att delta när projektet lanseras.

Sveriges statminister Stefan Löfven ger en kort introduktion om Gemensam säkerhet. Hans Dahlgren, EU-minister och aktiv i sekretariatet för Palmekommissionen ger en inblick i den tidigare kommissionens arbete. Sju av högnivåkommissionens medlemmar samtalar kring hur vi måste arbeta för att rädda vår planets framtid.

Deltagare:
Sharan Burrow, generalsekreterare världsfacket ITUC
Kumi Naidoo, Global Ambassador, Africans Rising for Justice, Peace and Dignity
Saber Chowdhury, ledamot av Bangladesh parlament och tidigare ordförande för Interparlamentariska unionen
Sean Conner, assisterande samordnare på International Peace Bureau
Anna Fendley, ordförande ITUC:s ungdomskommitte
Rosaline Marbinah, ungdomsrepresentant OSSE

Samtalet leds av Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare.

Common Security 2022: Gemensam säkerhet eller gemensam förintelse
När?
14/6 kl. 11.00 – 12.30 (CET)
Var? Sänds på Palmecentrets Facebooksida, YouTube och Zoom (anmälan krävs för Zoom)

Facebook-event

Anmäl dig för att se via Zoom


Initiativet Common Security 2022 drivs av Olof Palmes Internationella Center tillsammans med International Trade Union Confederation (ITUC) och International Peace Bureau (IPB)

Över 50 år med förväntningar på nedrustning av kärnvapen

I augusti 2021 planerar FN att hålla en översynskonferens av Icke-spridningsavtalet, NPT, som trädde
i kraft 1970. Avtalet innehåller tre delar: att förhindra spridning av kärnvapen, att nedrusta kärnvapnen
samt att främja kärnkraft för civilt bruk. 191 stater är parter till NPT. Det räknas som en hörnpelare
bland internationella fördrag för att begränsa och nedrusta världens kärnvapen.

Hur förbereder sig Sveriges regering inför deltagandet i översynskonferensen? Vad bedöms som en
framgångsrik konferens? Vilka folkrättsliga aspekter ska tas hänsyn till? Vad kan civilsamhället
göra? Vilka andra vägar finns för kärnvapennedrustning? Tillsammans med namnkunniga experter
diskuterar vi dessa ödesmättade frågor. Varmt välkommen att delta!

Vår panel:
Ann-Sofie Nilsson, Sveriges nedrustningsambassadör, Utrikesdepartementet
Anna Sundström, generalsekreterare, Olof Palmes internationella center
Linda Borgheden, folkrättsrådgivare, Svenska Röda Korset
Thomas Jonter, professor i Internationella relationer, Stockholms universitet

Moderator:
Gabriella Irsten, politisk handläggare, Internationella Kvinnoförbundet för Fred & Frihet, IKFF

Nu är det inte läge att kapa biståndet till Palestina

Lättnaden över nyheten om vapenvila mellan Hamas, och andra terrororganisationer på Gazaremsan, och Israel blandas med frustration över den moderata partiledningens cynism och populism. Mitt under den senaste tidens våldsupptrappning meddelar Moderaterna att de vill minska det svenska biståndet till Palestina. Det är en farlig väg att gå och minst sagt häpnadsväckande.

Den här gången varade den väpnade konflikten i elva dagar och krävde 244 människors liv. Tolv israeler varav två barn och 232 palestinier, varav 65 barn. Över tjugo mediehus och organisationer har fått sina kontor förstörda. Just när Gaza är sönderslaget av krig och behoven är som störst, passar Moderaterna på att deklarera att biståndet till Palestina ska minska.

De humanitära behoven är enorma och samtidigt kommer våldet återkomma så länge det politiska läget inte förbättras. Ytterligare civila kommer dö, familjer trasas sönder och nya trauman kommer uppstå för de barn som redan lider och tappar tro på framtiden och demokratin. För långsiktig stabilitet och fred krävs demokrati och framtidstro genom enträget arbete med att förbättra människors levnadsvillkor vilket är vad svenskt bistånd haft och har som huvuduppgift.

Det svenska biståndet till Palestina stödjer de krafter som arbetar för demokrati, yttrandefrihet, kvinnors rättigheter, ansvarsutkrävande och mot extremism. Moderaterna har rätt i att demokratin är hotad. Desto större anledning att stödja det palestinska civilsamhället.

I våldscyklerna är det extremisterna som håller i taktpinnen och det är vår uppgift att stötta de demokratiska och fredsinriktade krafter som till slut är bärare av en hållbar politisk lösning på konflikten. Det palestinska civilsamhällets organisationer spelar också en viktig roll i att bevaka och rapportera om situationen för demokrati och mänskliga rättigheter i de områden som kontrolleras av Hamas och den palestinska myndigheten.

Bistånd är inte en konsultbeställning. Högerns annonserade neddragningar av finansiering i hopp om snabba lösningar är orealistiskt, kontraproduktivt och farligt. Att den svenska högern med Moderater och Sverigedemokrater i spetsen har för avsikt att minska biståndet är heller inget nytt.

Trots att stödet för svenskt bistånd idag är stort bland befolkningen görs populistiska försök att ställa behov mot varandra för att kunna lämna världens fattiga med notan för skattesänkningar i Sverige. Detta trots att världsutvecklingen i allmänhet och demokratiutvecklingen i synnerhet går åt fel håll med ett minskat demokratiskt utrymme för civilsamhället. Då behöver den internationella solidariteten och samarbetet stärkas. Är målet fred och stabilisering är demokratibistånd vägen framåt.

Länge har dessutom udden riktats mot just Palestina. Det finns inga ambitioner hos det högerkonservativa blocket att skapa en drägligare tillvaro för dessa människor. Man har valt sida och riskerar med sin politik att stärka extremisterna och omöjliggöra en långsiktig lösning både politiskt och socialt.

Att kapa stödet skulle inte pressa ickedemokratiska aktörer, utan istället främst drabba barn och unga. Svenskt bistånd ger hopp om ett värdigt liv och bidrar till framtidstro för människor som vuxit upp i en flera decennier lång konflikt. Har Sverige ambitioner att verka för långsiktigt freds- och demokratibygge behöver vi också vara realistiska. Det kostar pengar, men det räddar liv. Det främjar demokratin och bereder väg för den långsiktiga lösning som är den enda möjliga: två stater i fred, säkerhet och samexistens.


Debattartikeln publicerades 27 maj 2021 i Piteå-Tidning