Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Nu väntar fängelse för Lee Cheuk-yan

Lee Cheuk-yan är avslappnad och vid gott mod. Han pratar och får det att låta som om han berättar om sommarens semesterplaner Men i själva verket handlar det om hans fängelsestraff på ett och halvt år, som han snart ska börja avtjäna för att han som fackföreningsledare stått upp för friheten i Hongkong.

-Det är varmt, massa myggor och dålig mat. Men man får tid att läsa och reflektera över livet, säger Lee Cheuk-yan när han beskriver den fängelsetillvaro som väntar.

Lee Cheuk-yan är generalsekreterare i den fackliga centralorganisationen HKCTU, och har en lång historia av facklig och politisk kamp bakom sig. Fram till 2016 satt han i den lagstiftande församlingen, ungefär motsvarande ett parlament. Han har sin politiska hemvist i Arbetarpartiet.

Den fängelsedom han nu fått gäller bland annat han deltagit i ”olagliga protester” mot den lag som gör det möjligt att utlämnas personer från Hongkong till Kina för att dömas i domstol där. I myndigheternas ögon har Lee Cheuk-yan begått fler brott. Ytterligare rättegångar väntar, och fängelsestraffet kan bli ännu längre.

Konsekvenserna av den nya säkerhetslagen syns redan

Friheten och demokratin i Hongkong stryps undan för undan. Den första juli började den nya säkerhetslagen gälla, vilken innebär att nästan vad som helst kan bedömas som ett hot mot den nationella säkerheten och därmed är olagligt. Nyligen infördes ny lagstiftning som innebar att det blir färre platser i den lagstiftande församlingen som tillsätts genom direkta val, och alla kandidater ska granskas så att bara ”patrioter” tar plats i församlingen.

Även HKCTU:s ordförande Carol Ng väntar på rättegång, efter att hon begått ”brottet” att uppmana parlamentariker att rösta mot budgeten. Så frågan är förstås om förföljelsen gör det möjligt att bedriva facklig verksamhet i Hongkong.

-Vi har möjlighet att bedriva viss facklig verksamhet ute på arbetsplatserna. Men till exempel statligt anställda är rädda att uppfattas som att de inte är lojala mot regimen, och att de därmed kan förlora jobbet, säger Lee Cheuk-yan.

Unga kanaliserar sin ilska genom facken

Andelen av arbetskraften som är fackligt ansluten i Hongkong är låg, men de senaste åren har en yngre generation börjat upptäcka facket, som ett sätt att skapa en organisation kring en spretig proteströrelse byggd på ilska och en känsla av hopplöshet. Det är anställda i it-företag, hotell, turistguider, statsanställda med flera som börjat organisera sig. Flera nya fackliga organisationer har bildats.

-Vi säger till dem att de gärna får vara politiska, men de måste utgå från arbetsplatserna, säger Lee Cheuk-yan.

Attacken mot demokratin i Hongkong, liksom gripanden av demokratiaktivister, ägare till mediaföretag och fackliga ledare har väckt starka reaktioner i omvärlden och många har förklarat sig beredda att stötta både demokratirörelse och facket. Men Lee Cheuk-yan är försiktig när han uttalar sig om det internationella stödet.

-Visst behövs internationell solidaritet, men den nya säkerhetslagen nämner specifikt att det kan ses som ett brott att ta emot stöd från utlandet, säger Lee Cheuk-yan.

Palmecentret fortsätter höja rösten för Hongkong

Från Palmecentrets sida är det dock ingen tvekan om att man tänker fortsätta agera kring utvecklingen i Hongkong.

-Vi gör vad vi kan för att stötta och för att påminna Sverige och världen om hur friheten inskränks i Hongkong, och hur de människor som vågar stå emot blir behandlade, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret.

Pandemin har lett till att fler i Hongkong går arbetslösa och missnöjet växer. Men några stora protestaktioner förekommer för närvarande inte. Enligt Lee Cheuk-yan ser vardagslivet på ytan helt normalt ut. Hongkongborna trängs på gatorna och det är fullt på badstränderna.

-Men inuti bär människor på en ilska som man inte får uttrycka, säger Lee Chuk-yan.

 

 

 

Frihet för Hongkong

Vi organisationer som undertecknar detta tar avstånd från och fördömer gripandet av ett femtiotal personer i Hongkong för ett par dagar sedan. Massgripandet riktades mot personer inom den demokratiska oppositionen i Hongkong.

En av de som greps av polisen var Carol Ng, ordföranden för Hongkongs fria fackliga centralorganisation. Brottet hon anklagas för är att deltagit i det pro-demokratiska aktivisternas planering för att få majoritet i parlamentet för att rösta ner budgeten. En aktivitet som skulle anses normal i ett demokratiskt system, men som nu klassas som samhällsomstörtande verksamhet.

Carol Ng har nu släppts fri mot borgen, i väntan på rättegång. Vi kräver att Carol Ng och samtliga andra som gripits ska släppas fria och att åtalen läggs ner.

Olof Palmes Internationella Center
Landsorganisationen, Sverige
Livsmedelsarbetarförbundet

Våga stå upp mot förtrycket i Hongkong

Nu åtalas mediemogulen Jimmy Lai, ägare till en frispråkig tidning i Hongkong. Han greps i somras när över hundra poliser vällde in på redaktionen. Några dagar före åtalet greps 16 demokratiaktivister, tre av dem misstänkta för brott mot säkerhetslagen. Och i veckan innan fängslades den kanske mest kände demokratiaktivisten, Joshua Wong, tillsammans med ytterligare två personer.

Vi nås nära nog dagligen av nyheter om gripanden i Hongkong av personer som står upp för demokrati och mänskliga rättigheter. Farhågorna att den säkerhetslag som infördes i juni skulle användas för att kväsa demokratirörelsen har besannats. Omvärldens tystnad är oroväckande.

Även Hongkongs arbetarrörelse drabbas. Tidigt i höstas greps Lee Cheuk-yan från HKCTU, Hongkongs motsvarighet till LO. Han släpptes fri mot borgen och inväntar en rättegång som förmodligen inleds i februari. Hongkongs parlament är nu tomt på oppositionella ledamöter. I november klassades fyra parlamentariker som säkerhetsrisker och kastades ut från parlamentet, övriga oppositionella parlamentariker bestämde sig då för att lämna parlamentet.

Snart avgår Donald Trump och stora delar av världen drar en lättnadens suck, då han under sina fyra år vid makten varit det tydligaste uttrycket för den typ av auktoritära ledare som vi under senare år sett allt fler av. Politiska ledare som väljs genom demokratiska val för att sedan angripa demokratins grundvalar. Trump har haft en hård ton mot Kina, även när det gällt situationen i Hongkong. Att han samtidigt varit bästa vän med bland andra Mohammed bin Salman i Saudiarabien visar att det knappast är demokrati och mänskliga rättigheter som Trump velat värna. Snarare handlar det om hans inhemska nationalistiska agenda.

Men Trumps ständiga attacker mot Kina har haft det goda med sig att den kinesiska repressionen hamnat i fokus. Andra mer seriösa aktörer måste ta vid och tydligt ta ställning mot förtrycket i Kina och svara på angreppen mot demokratin i Hongkong. Det är dags för en tydligare hållning från EU. Handelsintressen får inte innebära tystnad på det politiska området.

EU måste kräva att Kina står fast vid löftet om ett land två system, och därmed fortsätter respektera ett demokratiskt styre i Hongkong. Från EU:s sida behöver man ha en beredskap att sätta handling bakom orden.

Det är inte en slump att Hongkongs fackliga centralorganisation har sänt ett stöduttalande till fackföreningsrörelsen i Belarus. Båda organisationerna har drabbats hårt av den globala trenden med ökande angrepp mot civilsamhällets organisationer och begränsningar av demokratiska rättigheter. Allt fler auktoritära ledare utnyttjar pandemin som en förevändning att minska det demokratiska utrymmet.

Faktum är att om vi inte lyckas vända den globala trenden så är allas vår frihet i fara. Så låt 2021 bli ett år då vi tar strid för demokrati och rättvisa i Hongkong, och i resten av världen.

Anna Sundström, Olof Palmes Internationella Center


Artikeln publicerades 15/12 – 2020 i Dagens Arena

Facklig seger ger kvinnor hopp

–  I många länder ses inte hushållsanställda som arbetstagare och om du finns i den informella sektorn omfattas du inte av ländernas lagstiftning, säger Sofia Johansson, internationell ombudsman på Kommunal.

Just det var problemet i Mexiko. Saken ställdes på sin spets när en 80-årig kvinna som jobbat som hushållsarbetare i 50 år lämnade in en talan till domstol om att få rätt att få del av socialförsäkringssystemet. Hon fick avslag; enligt lagen har det inte varit obligatoriskt att skriva in hushållsarbetare i systemet.

Kvinnan överklagade till Högsta domstolen och fick stöd av hushållsarbetarfacket Sinactraho.

– Vi gick ihop med andra organisationer och gjorde offentliga uttalanden där vi uppmanade domstolen att döma till hushållsarbetarens fördel, säger Norma Palacios från Sinactraho.

I december 2018 dömde Högsta Domstolen att det var diskriminering att arbetsgivare inte var skyldiga att registrera hushållsarbetare till socialförsäkringssystem. Domstolen gav regeringen tre år att ta fram ett system som gör anslutningen obligatorisk.

Att bli inskriven i sjukförsäkringen innebär att de mexikanska hushållsarbetarna kommer att ha tillgång till bland annat sjukvård, försäkringar vid arbetsskada, pension och arbetslöshetsförsäkring. Och barnomsorg, något som inte minst är viktigt för arbetande mödrar som kanske varit tvungna att lämna sina barn ensamma eller med sina äldre syskon.

Även om det finns frågor kvar att lösa konstaterar Norma Palacios att det här innebär verklig förändring.

– Nu gäller det att fortsätta att kämpa på som fackförening och visa att vi hushållsarbetare är organiserade och kräver vår rätt.

Svår situation för migrantarbetare i Hongkong

Även i Hongkong har hushållsarbetarna kämpat sig till en framgång. Hushållsarbetarfack i Asien samarbetar i den fackliga federationen FADWU som har sitt säte i Hongkong. Det kanske största problemet för hushållsarbetare här är bemanningsbolag som tar ut olagligt höga avgifter vilket till exempel kan leda till att arbetarna fastnar i skulder. Skulder som gör det svårt att lämna en anställning, även om man till exempel inte får ut sin lön eller utsätts för övergrepp.

– Det är många personer och företag som gör stora vinster på hushållsarbetarna, säger Fish Ip, koordinator på IDWF och räknar upp bland andra familjerna som får pengar från förmedlare för att sända sina döttrar utomlands, byöverhuvudena, skolorna där flickorna lärs upp, banker, korrupta tjänstemän och Hongkongs regering som åtnjuter billig arbetskraft.

Arbetet för att få till stånd förändringar har pågått länge genom att bland annat publicera rapporter, lyfta fram enskilda fall och protestera utanför bemanningsbolagen.

– Det var inte förrän fallet med Erwiana fick stor publicitet som regeringen till slut pressades att ta tag i problemet med bemanningsbolagens höga avgifter. Efter att ha jobbat en månad hos en arbetsgivare som misshandlade henne sökte Erwiana hjälp hos bemanningsbolaget men hon uppmanades att stanna kvar eftersom hon fortfarande var skyldig bolaget pengar på förmedlingsavgiften, säger Fish Ip.

Erwiana Sulistyaningsih var migrantarbetare från Indonesien. Hennes arbetsgivare skickade till slut hem henne, med bara flygbiljetten och ingen lön, och hotade hennes familj om hon avslöjade hur hon behandlats. Erwiana Sulistyaningsih anmälde dock sin före detta arbetsgivare och denne dömdes till fängelse i Hongkong.

Det här ledde till att regeringen tog fram en uppförandekod. Även om det inte innebär några nya regler är det nu tydligare vad bemanningsbolagen behöver uppfylla för att få förnyad licens att fortsätta att verka.

Hushållsarbetarna i Hongkong har dock fortfarande en utsatt position. I slutet av december publicerade hushållsarbetarfacket FADWU en rapport om de svårigheter som möter den som vill stämma sin arbetsgivare för att till exempel få ut lön.

– Rättssystemet i Hong Kong sviker migrantarbetare som jobbar som hushållsarbetare. De har ett underläge gentemot sina arbetsgivare i en förhandlingsprocess. De känner inte till Hongkongs lagar, de kanske inte talar kantonesiska eller engelska, och de lider av brist på information om hur processen går till och saknar stöd för att driva sina krav, sa Phobusk Gasing, ordförande för FADWU, när rapporten presenterades.

Migrantarbetare som vänder sig till det juridiska systemet med klagomål riskerar att bli av med sina jobb och bostad, vilket i slutänden gör att de kan övertygas att ta vad de erbjuds även om de egentligen inte är nöjda.

– Vi måste fortsätta att organisera fler hushållsarbetare och stärka deras organisation så att de kan hjälpa varandra, lära känna sina rättigheter och föra ut sina krav till allmänheten och till lagstiftarna, säger Fish Ip.

Text: Ylva Säfvelin, Aktuellt i Politiken
Bilder: Yee Ting Ma och Sinactraho

 

 

Palmecentret och LO: offensiven mot demokratikämpar måste upphöra

LO:s systerorganisation Hong Kong Confederation of Trade Unions generalsekreterare samt vice ordförande i Hongkongs socialdemokratiska parti, Lee Cheuk-yan, greps i morse av polis. Samtidigt grep man demokratiförespråkaren och mediemogulen Jimmy Lai och ett antal andra personer.

Cheuk-yan har sedan sin tid som student under protesterna på Tiananmentorget stridit för demokratiska och fackliga rättigheter, som politiker och fackföreningsledare.

Han var med och bildade den fria fackföreningsfederationen HKCTU 1990, tillsammans med sin fru Elizabeth Tang. Hon, som också är en välkänd demokratiaktivist, besökte i september förra året LO och Olof Palmes Internationella Center i Stockholm med anledning av de omfattande protester som startade i juni 2019 i Hongkong. Då hade ett stort antal demonstranter skadats av polisen och 1100 gripits. Tang kommenterade under sitt besök att:

”Frustrationen är stor och vi kräver en oberoende utredning av polisens agerande”.

I samband med demonstrationerna skickade LO ett brev till kinesiska ambassaden där Kina uppmanades att inte vidta våld mot demonstranter som utförde sina grundläggande mänskliga rättigheter till föreningsfrihet, församlingsfrihet och yttrandefrihet.

Istället så har nu sammanlagt 7 000 personer gripits sedan i juni förra året. Flera av dem riskerar upp till tio år i fängelse.

Corona-viruset har gjort att läget i Hongkong varit lite lugnare på sistone och att mediernas intresse varit ett annat men motståndet mot demokratin står stadigt, vilket morgonens arresteringar visar. Detta samma vecka som den svenska medborgaren Gui Minhai döms till fängelse i Kina.

Lee Cheuk-Yan har släppts mot borgen men väntar nu en rättegång 5 maj. HKCTU har publicerat ett uttalande där man kräver att församlingsfriheten ska respekteras och att Lee Cheuk-yan och de andra arresterade ska frias från alla brottsanklagelser.

Vi står fortsatt upp för våra vänner och för de fria progressiva rörelser som drabbas i Hongkong. För deras rätt att arbeta vidare och tillsammans med Hongkongs medborgare samlas och uttrycka sitt motstånd mot rådande odemokratiska ordning.

Vi uppmanar våra företrädare i Sverige och EU att göra detsamma och verka för ett formellt agerande och tydligt ställningstagande mot den odemokratiska utveckling vi nu ser ske i Hongkong.

 

För LO, Åsa Törnlund

För Olof Palmes Internationella Center, Anna Sundström

 

Stå upp för Hongkongbornas demokratiska rättigheter

Hösten är här och många är tillbaka på jobbet efter semestern. Sommarens nyhetsrapportering har fyllts av bilder från Hongkong, där det pågår omfattande demonstrationer. I första ledet står den fria fackföreningsrörelsen Hong Kong Confederation of Trade Unions (HKCTU).

Hongkong som sedan avkoloniseringen 1997 är en del av Kina fick behålla ett starkare skydd för demokratiska fri- och rättigheter jämfört med fastlandet. Friheter som nu hotas. Friheter som befolkningen på Hongkong har gått ut på gatorna för att försvara.

I sommar har det också varit 30 år sedan massakern på Himmelska fridens torg, då militären sattes in för att krossa protestdemonstrationer i Beijing.

Rätten att demonstrera, strejka och organisera sig fackligt är en central mänsklig rättighet. Fredliga protester får aldrig mötas med våld.

Trycket på myndigheterna att lyssna till demonstranternas krav måste öka. Människors vilja till frihet kan inte slås ner med våld.

Den svenska arbetarrörelsen måste tillsammans stå upp för Hongkongbornas demokratiska rättigheter.

Text: Anna Sundström

Läs även
Seminarium 4/9: Hongkong – sista chansen till frihet
Brev från LO till Kinas ambassad
Vår medlemsorganisation Livs har tagit ett stöduttalande för arbetarna i Hongkong
Union to Union om Hongkong

Följ utvecklingen på HKCTU:s hemsida eller Twitter.

 

 

Hongkong: Det viktigaste är att organisera

– Vår demokrati är begränsad. Situationen förhindrar arbetet för grundläggande rättigheter, säger Ming Lam från Hong Kong Confederation of Trade Union (HKCTU).

HKTCU, den fria fackliga landsorganisationen i Hongkong, bildades 1990. Precis som i den svenska arbetarrörelsens barndom är kampen för utökad demokrati en viktig fråga.

– Fackföreningsrörelsen måste slåss för mer demokrati. Som det är i dag hindras arbetarklassen från att ta del av politiken, säger Ming Lam.

Arbetarna missgynnas av systemet

Hongkong var tidigare brittiskt, men avkoloniserades 1997 och är nu en delvis självstyrande del av Kina. När det gäller demokratiska fri- och rättigheter har Hongkong på flera sätt ett starkare skydd än fastlands-Kina. Men det finns begränsningar.

Hongkong har ett eget parlament, men bara cirka hälften av platserna tillsätts genom val. Resten utses indirekt, bland annat av näringslivet.

Att storföretagen kan välja sina egna representanter till parlamentet missgynnar arbetarna. Ett resultat av det är att det saknas regler för arbetstider, Ming Lam berättar att den genomsnittliga arbetstiden är 55 timmar i veckan.

– Men många arbetar upp till 72 timmar i veckan, det gäller bland annat säkerhetsvakter, städare, anställda i äldreomsorgen och andra med fysiskt tunga arbeten.

Fackets styrka är solidariteten

Ett annat problem är bristen på kollektiva förhandlingar. Fackets styrka är solidariteten, insikten om att man är starka tillsammans. Men det kan vara svårt att använda den kraften om få är med i facket. Förbunden inom HKCTU har cirka 190 000 medlemmar, det är bara 5 procent av arbetskraften. Mindre än 1 procent av löntagarna täcks av kollektivavtal.

– Det viktigaste är att organisera. I sektorer där vi är organiserade är villkoren mycket bättre, säger Ming Lam.

Det finns vissa sektorer där facket är starkt. En sådan är skolbranschen – nästan 90 procent av lärarna är anslutna till lärarfacket. Bussförare och flygbolagsanställda har också starka fackföreningar.

Organisering av deltidsanställda

– En av våra utmaningar är att många arbetar som frilansare, på deltid, eller byter jobb ofta. Det är viktigt att de också är med i facket, säger Ming Lam.

Nyligen har HKCTU haft ett lyckat organiseringsprojekt för musiklärare, som har fått en egen fackförening.

Musiklärarna som undervisar på olika skolor i Hongkong har formellt setts som egenföretagare, men facket menar att de ska räknas som anställda.

Ming Lam berättar att musiklärarna hade kontakt med varandra genom olika nätverk redan innan fackföreningen bildades.

– Vi tog tillvara på det och hjälpte dem att organisera sig. Musiklärarna hade många problem på sina arbeten, men nu har det blivit bättre.

Läs mer på HKCTU:s hemsida

Bättre villkor genom kollektiva förhandlingar i Hong Kong

– Vi startar inte nya fackförbund i Kina, i stället vill vi verka för förändring av de befintliga, säger Han Dongfang, grundare till China Labour Bulletin (CLB), Hongkong.

Första steget på vägen är att stärka fackens förmåga till kollektiva förhandlingar för sina medlemmars räkning.

Globala målen, mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

CLB startade 1994 som ett tvåspråkigt nyhetsbrev för att sprida information om den fackliga situationen i Kina inom den internationella fackföreningsrörelsen och vice versa. Det utvecklades vidare till ett radioprogram. Nu fungerar organisationen som spindeln i nätet för ett nätverk av organisationer, aktivister och advokater inne i Kina.

– Vår relation till officiella fackförbund är att rikta strålkastarljuset på dem, för att visa att de inte representerar arbetarnas intressen. Vi sätter press på dem för att bli riktiga fackförbund.

Enligt Han Dongfang har fackförbunden inte hängt med i utvecklingen; de är trogna regeringen men regeringen bryr sig inte längre om facken.

– Facken var en del av regeringen när det var planekonomi, men nu är Kinas ekonomi mer marknadsorienterad och regeringen har inte längre rollen som den största arbetsgivaren. Det finns privata arbetsgivare överallt och de övergrepp som sker mot arbetare beror inte på den kommunistiska regimen utan på att privata arbetsgivare utnyttjar arbetarna på ett brutalt sätt samtidigt som regeringen inte upprätthåller de lagar som finns.

Ett resultat av det är att det sker hundratals strejker varje år i Kina. Arbetarna uppnår inte sina produktionsmål och regeringen får en orolig arbetsmarknad på halsen, vilket gör att fackförbunden varken är användbara för arbetarna eller för regeringen.

– Baserat på den analysen vill vi göra facken meningsfulla för arbetarna igen. En sidoeffekt är att facken också blir meningsfulla för kommunistpartiet, och på det viset hittar vi en gemensam grund att stå på för arbetarna och kommunistpartiet där arbetarnas villkor och arbetssituation förbättras, säger Han Dongfang.

– Vi vill utbilda arbetarna på deras arbetsplatser och få till stånd kollektiva förhandlingar. Kollektivförhandlingar är själva basen för fackföreningsrörelsen; klarar du inte att genomföra förhandlingar och få igenom dina krav är du inte relevant.

– Det spelar ingen roll om det är en demokratisk organisation, om du inte kan sköta förhandlingarna kommer du att förlora medlemmarnas förtroende och inflytande som rörelse, säger Han Dongfang.

Text: Ylva Säfvelin

Läs mer på CLB:s hemsida

Hongkong: Förändringen börjar på arbetsplatserna

Lee Cheuk-Yan, som besökte Sverige i våras, är generalsekreterare i den fackliga centralorganisationen Hong Kong Confederation of Trade Unions (HKCTU) . Han representerade också socialdemokratiska Labour Party som ledamot i Hongkongs egna parlament fram till senaste valet, då partiet gick tillbaka från fyra till ett mandat.

– Jag tror problemet är att demokratirörelsen är så splittrad. Folk är frustrerade, vi har kämpat i många år, men inte åstadkommit tillräckligt mycket förändring.

Hongkong avkoloniserades 1997 och är en del av Kina, men har ett visst mått av självstyre. Valen till Hongkongs parlament är endast delvis demokratiska.

Näringslivet tillsätter makthavarna

Lee Cheuk-Yan menar att arbetarrörelsen missgynnas av det orättvisa valsystemet. Hongkongs parlament (Legislative Council) skapades under den brittiska kolonialtiden. Av de 70 ledamöterna är det bara 40 som är folkvalda. Resten av ledamöterna väljs ur olika samhällssektorer, exempelvis näringslivet.

– Hur ska vi då arbeta för våra rättigheter, när styret är kidnappat av kapitalister? Vi kan inte göra oss beroende av myndigheterna, säger Lee Cheuk-Yan.

Han tror att svaret är organisering ute på arbetsplatserna. På sikt skulle det kunna leda till mer demokrati.

Det är inte alltid enkelt att arbeta fackligt. Arbetarna har inte rätt till kollektiva förhandlingar och det är också vanligt att människor får sparken för att de engagerar sig i facket.

Globala målen, mål 8: Anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt.

Bättre villkor efter strejk

Men Lee Cheuk-Yan menar att det finns flera exempel på att arbetare har uppnått bättre villkor genom att sluta sig samman. För några år sedan gick till exempel hamnarbetarna ut i en flera veckor lång strejk.

– Det slutade med att de fick nästan 10 procent i löneförhöjning, säger Lee Cheuk-Yan.

En viktig fråga för arbetarrörelsen i Hongkong är kampen om arbetstiden.

– När första maj-firandet inleddes 1890 var det för att kräva 8 timmars arbetsdag. I dagens Hongkong arbetar många 12 eller till och med 14 timmar om dagen, säger Lee Cheuk-Yan.

Text: Kalle Holmqvist

Läs mer om facket i Hongkong.

Hongkong: Hushållsarbetare organiserar sig

Normalt arbetar kvinnorna, för det handlar nästan bara om kvinnor, 15-16 timmar per dygn hos de familjer där de är anställda. Att de är lediga på söndagar är långt ifrån verklighet för alla. Många måste efter de lediga timmarna på dagen redan under söndagskvällen börja förbereda veckans arbete. En av dem är Lyrma. Hon har arbetat i Hongkong i sju år och är sedan en tid aktiv i det filippinska hushållsarbetarfacket Progressive Labor Union, PLU.

– Genom att organisera oss fackligt kan vi ge varandra uppmuntran och stöd, säger Lyrma som är utbildad sjuksköterska men som av familjeskäl tvingades börja arbeta i Hongkong.

– Visst skulle jag helst vilja arbeta i mitt hemland men lönerna på Filippinerna är låga även om du har en utbildning. Det går inte att försörja en familj på en filippinsk sjuksköterskelön.

Sheila Estrada, facklig ordförande för PLU, säger att villkoren för hushållsanställda migranter som regel bättre i Hongkong än i exempelvis Singapore eller i Mellanöstern.

– Vi som arbetar i Hongkong har både en lagligt fastställd minimilön och reglerad arbetstid även om långt ifrån alla arbetsgivare följer detta.
Sheila har arbetat som hushållsanställd utanför Filippinerna i hela sitt vuxna liv.

– Jag tvingades lämna mitt hemland för att försörja min familj. Det värsta när jag ser tillbaka är att jag aldrig blev riktigt delaktig i mina barns uppväxt. Som regel har jag bara kunnat åka hem en gång varje eller vart annat år. Idag är min stora sorg att jag inte heller kan följa mina barnbarns uppväxt.
Hon framhåller vikten av att hushållsanställda organiserar sig fackligt för att kunna påverka myndigheterna både i Hongkong och i Filippinerna.

– Tillsammans kan vi driva på för att förbättra våra villkor och för att rättsligt driva fall där hembiträden har utsatts för övergrepp av arbetsgivaren.

Text: Lennart Johnsson
Foto: Stefan Lindberg

 

[factbox]

Globalt organiserar sig hushållsarbetare i den fackliga organisationen International Domestic Workes federation, IDWF. IDWF har för närvarande 59 medlemsorganisationer i 47 länder; organisationer som tillsammans har över en halv miljon medlemmar. Huvudkontoret finns i Hongkong.
Kommunal och Palmecentret stödjer IDWF:s arbete för organisering, utbildning och påverkan i sex länder: Costa Rica, Malawi, Mexiko, Namibia, Zimbabwe och Filippinerna.

[/factbox]