Irak-arkiv

Kameran sveper över ett tåg av sakta rullande lastbilar, bussar och blekta personbilar i den dallrande ökenhettan. Ombord trötta, förtvivlade människor som har sett för mycket på för kort tid.

– Det var smutsigt, torrt och väldigt varmt. Nästan alla jag träffade befann sig i ett chocktillstånd, säger Hogir Horiri.

– Det är när de inser vad det är de har varit med om som den verkliga krisen kommer.
Horiri kom till Sverige 1999. Hans pappa kämpade för kurdisk självständighet och satt fängslad i flera omgångar. Några år tidigare hade familjen hade tvingats fly från sitt hem. Hans egna erfarenheter av att vara på flykt återspeglades i det han såg under arbetet med dokumentären.

– Trots det vi var med om valde min familj att stanna i irakiska Kurdistan när jag for till Sverige. Det var genom dem som jag fick rapporter om hur kaotisk situationen är på gränsen till Syrien. Ändå var det ganska tyst i media, så jag bestämde mig för att åka ned och skildra vad det är som händer, berättar Hogir Horiri.

I kongressalen i Folkets Hus i Göteborg är det dödstyst när bilderna rullar förbi. Hogir Horiri intervjuar människa efter människa, de flesta yazidier från norra Irak. Under fruktansvärda umbäranden har de tagit sig till fots från Sinjarbergen genom Syrien in i irakiska Kurdistan. Alla har något tomt i blicken. Någon har tvingats lämna kvar sina sjuka barn på den långa vägen mellan Sinjarbergen. En kvinna har sett sin make avrättas framför hennes ögon. En flicka har kidnappats och sålts som sexslav innan hon lyckats fly från de brutala Isis-styrkorna.

– Det är svårt att förstå vad de har varit med om, att föreställa sig deras situation. Det är otroligt att det Isis gör mot yazidierna kan hända år 2014. De är maximalt brutala, det är nästan overkligt, säger Horiri.

FNs flyktingorgan UNHCR räknar med att 1,7 miljoner människor befinner sig på flykt undan Isis, som bäst kan beskrivas som en kombination av sunnimuslimsk extremism och mördarband. Organisationens mål är att upprätta ett ”kalifat” med liknande lagar och regler som gällde under profeten Muhammeds tid på 600-talet. Kvinnor är männens ägodelar, halshuggning och stympning vanliga straff. Mot Isis står Iraks shiamuslimska regering, med en armé som är illa tränad, och de stridsvana kurdiska styrkorna som kallas ”peshmerga”. De senaste månaderna har amerikanskt stridsflyg också börjat angripa dem.

– Även Syriens regeringstrogna armé är motståndare till Isis. Problemet är att USA inte kan tänka sig att samarbeta med Bashar al-Assad efter alla övergrepp under inbördeskriget, förklarar Pål Wrange, professor i folkrätt vid Stockholms universitet.

– Ryssland är Syriens närmaste allierade och kommer att stoppa alla försök att sätta in FN-styrkor mot Isis eftersom de inte vill ge amerikanerna tillgång till baser på syriskt territorium. Att det skulle kunna bli fråga om ett samlat angrepp på Isis på FN-mandat är osannolikt, fortsätter han.

– Det finns mycket som talar för att kriget kommer att fortsätta under en lång tid framöver, nu gäller det att ge flyktingarna så bra hjälp som möjligt. Situationen är katastrofal, säger Hogir Horiri.

– IS har systematiskt haft minoriteter som måltavla, sa Helin Sahin, handläggare på Palmecentret, under ett seminarium som arrangerades den 28 oktober.

Situationen i Kurdistan i Irak är en följd av inbördeskriget i Syrien, som har pågått sedan våren 2011. Tre miljoner människor har flytt från Syrien sedan dess, och FN:s flyktingkommissarie har kallat det för den största humanitära katastrofen i vår tid.

– Det sekteristiska kriget i Syrien har lett fram till det som är en i grunden fascistisk rörelse, det vill säga Isil, Isis, IS, Daesh, eller vad man nu vill kalla dem, sa Lawen Redar, riksdagsledamot (S) och ledamot i justitieutskottet.

– De som står emot IS är kurdiska styrkor. De har hela tiden begärt stöd. Omvärlden svarade inte tillräckligt snabbt. Men nu är det flera länder som gör mycket för att förbättra situationen, sa Lawen Redar.

En av anledningarna till att biståndet till Kurdistan inledningsvis gick långsamt är en långdragen konflikt mellan Iraks centralregering och Kurdistans Regionala Regering (KRG). Iraks centrala regering har fryst utbetalningarna till KRG, och mycket av det bistånd som skulle gå till Kurdistan har fastnat i Bagdad.

– Irakiska Kurdistan har fem miljoner invånare och har tagit emot en miljon flyktingar på kort tid. Att Iraks centrala regering har fryst KRG:s budget har inte gjort saken lättare. När jag var där var värmen påträngande. Men det råder inlandsklimat och nu börjar kylan bli ett stort problem. Nätterna är kalla och uppvärmningen i tälten med kaminer gör risken för bränder överhängande. Samtidigt har priset på mediciner stigit med 30 procent. Det humanitära behovet bara växer och växer, sa Rozgar Watmani, förbundssekreterare för SSU, som besökte irakiska Kurdistan i mitten av augusti.

Han menade att det är viktigt att fortsätta att arbeta för demokrati, även under kristider.

– Vårt systerparti PUK agerar demokratiskt i en region där demokrati är mycket ovanligt. Just därför vill vi fördjupa samarbetet med dem. Det handlar till exempel om samarbeten kring hur man bygger organisationer. Inte minst för unga människor, sa Rozgar Watmani.

Huruvida det finns framtidsutsikter för unga människor påverkar också rekryteringen till extrema rörelser.

– Det tar 40 minuter att åka mellan Mosul som IS har intagit och Erbil i irakiska Kurdistan. Det är inga enorma skillnader mellan människorna i de här städerna. I Mosul kan IS rekrytera men inte i Erbil. Varför det? Jo, för att i Mosul saknar unga framtidsutsikter, medan unga i Kurdistan har jobb, utbildning och framtidsutsikter, sa Rozgar Watmani.

– Det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar väljer det här. Men länderna i Europa har varit dåliga på att erbjuda mening, värden att leva eller dö för, och det finns i det här kriget. I dag är det IS. Imorgon kan det vara någon annan organisation de väljer att ansluta sig till, sa Tara Twana, ledamot i Stockholms landstingsfullmäktige (S).

– Jag ser det här som ett fullkomligt välfärdsmisslyckande. Från samhällets sida måste vi erbjuda möjligheter. Det är en lång kedja som ska hålla ihop, skola, utbildning och jobb som gör att man kommer in i samhället och får en tillhörighet och en trygghet i livet, sa Lawen Redar.

Sedan Isis intog staden Mosul i Irak i juni 2014, har terrororganisationens framfart fortsatt. Hårda strider står bland annat runt staden Kobane i Syrien och på flera platser i norra Irak. I både Syrien och Irak utgörs motståndet mot Isis till stor del av kurdiska styrkor. shoresh-rahem

– Kurdistan gör omvärlden en tjänst och skyddar regionens minoriteter. Isis är en terrorstat som inte tillåter någon religiös eller etnisk mångfald. Det pågår ett folkmord och kvinnor och barn tas till fånga för att säljas som slavar. Men vi försvarar demokratin. Och vi behöver såväl politiskt, militärt som humanitärt stöd, säger Shoresh Rahem.

Antalet flyktingar i Kurdistan uppgår nu till 1.8 miljoner människor, berättar han. I vissa städer är antalet flyktingar större än antalet invånare.

– Kurdistan har under årtionden var ett land som man blivit tvungen att fly från. Nu har vi tillsammans byggt ett land som människor flyr till, från förtryck och folkmord. Vi är stolta över det och alla är välkomna. Men vi har inte resurser och kunskap att ta emot alla utan omvärldens hjälp.

Sverige kan göra mycket, betonar han. Det måste inte nödvändigtvis röra sig om militärt stöd.

– När Isis överger områden som de haft kontroll över kan byar och städer vara minerade. Minorna gör att befolkningen inte kan återvända. Och vi har inte resurser eller kunskap att röja minor. Men det har Sverige. Det är en av flera saker som man skulle kunna hjälpa till med, säger Shoresh Rahem.

Han har själv varit engagerad i flera demokratifrämjande samarbeten mellan Sverige och irakiska Kurdistan.

– Det finns en lång tradition av samarbete. Och då har också Sverige ett ansvar att skydda den demokrati som man varit med om att bygga upp.

Nyhetsbrev

Stöd oss