Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Klimatkrisen och kärnvapenhotet – hur ser ungdomen på de två ödesfrågorna?

Välkomna att lyssna på detta samtal den 23 september kl.18.00

Webbinariet med fokus på ödesfrågorna  klimatkrisen och kärnvapenhotet tar upp hur unga och framtidens ledare i morgon ser på möjligheterna att styra oss bort från dessa  hot mot hela vår existens på jorden. Hur påverkas de unga av de bägge ”tvillinghoten”? Hur kan unga människor organisera sig för att leda utvecklingen för framtiden?

Medverkan av ungdomar från politiken och civilsamhället:
Veronica Sällemark, försvars- och säkerhetssakkunnig,
Elsie Gisselgård, försvars- och utrikespolitisk talesperson CUF,
Lisa Nåbo, ordförande SSU,
Pasi Huikuri, internationell sekreterare MUF,
Daniel Andersson, förbundsstyrelsen, Svenska Kyrkans Unga

Moderator:
Luis Lineo, partistyrelsen,Feministiskt Initiativ

Anmäl dig här!

Ecocid och cirkulär ekonomi

Live på Palmecentrets Facebooksida 11 maj kl.11.00.

För att lyckas nå de globala klimatmålen behöver vi göra en radikal omställning av hur vi producerar och konsumerar. Vi behöver gå ifrån den linjära ekonomin, med överdriven konsumtion och slit och släng, mot en cirkulär ekonomi som bygger på återbruk och en mer jämlik fördelning av resurser. Hur kan en ekocidlagstiftning spela en roll i detta?

Detta är en fråga som engagerar många – inte minst fackförbunden. Enligt en undersökning av Handelsanställdas förbund tycker 9 av 10 medlemmar att handelns klimatpåverkan måste minska. Allra viktigast enligt förbundets medlemmar är att erbjuda produkter i mer miljövänliga material och förpackningar, samt att skapa mer miljövänliga leverans- och retursystem.

Det här webbinariet handlar om hur en internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstörelse, ekocid, skulle kunna hjälpa till på vägen mot en cirkulär ekonomi. Genom att beslutsfattare får stöd att på straffrättsliga grunder avstå från verksamhet som är lönsam men miljöförstörande, blir det möjligt att hejda systematisk och omfattande miljöförstöring. En internationell lagstiftning om ekocid kan därmed vara ett stöd för investeringar i hållbar innovation mot en cirkulär ekonomi. Det skulle inte bara sätta stopp för miljöförstörande verksamheter utan även stötta ansvarstagande företagsledare, som idag konkurrerar med och slås ut av de som inte värnar om vår gemensamma livsmiljö.

Trots att många talar om behovet av en cirkulär ekonomi är det få som har klart för sig vad det betyder. Under seminariet kommer vi därför reda ut vad det innebär att arbeta mot en cirkulär ekonomi. Var ansvaret bör ligga, vem som ska betala för det och hur vårt nuvarande ekonomiska system kan möjliggöra eller motverka storskalig miljöförstörelse och påverka klimatomställningen?

Medverkande:
Jytte Guteland (S), EU-parlamentariker, ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Jonas Roupé, företagare och styrelseledamot i End Ecocide Sweden
Ola Palmgren, utredare, Handelsanställdas förbund och medförfattare till Miljö- och klimatpolitiska programmet på Handelsanställdas förbund
Samtalsledare: Lisa Pelling, statsvetare och chef för Arena Idé

Ekocid och cirkulär ekonomi är en del av seminarieserien Ekocid och mänskliga rättigheter där ekocidfrågan diskuteras utifrån olika synvinklar som är av särskilt intresse för fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen. Hur kan en lagstiftning mot ekocid inte bara minska hoten mot vår globala livsmiljö utan även bli ett kraftfullt verktyg för att skydda arbetares rättigheter, bygga fredliga samhällen och en hållbar ekonomi?

Webbinarium 1: Ekocid och rättvis omställning
Webbinarium 2: Ekocid – fred och gemensam säkerhet
Webbinarium 3: Ekocid och cirkulär ekonomi

Arrangörer: Arena Idé, Olof Palmes Internationella Center och End Ecocide Sweden.

Ecocid och gemensam säkerhet

Idag är det fullt lagligt att förstöra den natur som människor är beroende av för mat, vatten, hälsa, inkomster och skydd. Hur påverkar det freden och den mänskliga säkerheten i världen?

Sambandet är tydligt – risken för våld ökar på platser där människors livsmiljöer hotas. Allvarlig miljöförstöring och ett mer instabilt klimat har bidragit till många av dagens krig och konflikter och gör att allt fler tvingas på flykt. Att skydda vår levande miljö är därför en allt viktigare del av arbetet för fred och säkerhet.

Idag saknas dock tillräckliga verktyg för att hejda klimatkrisen och motverka att aktörer tjänar stora pengar på att förstöra mark, vatten och luft. Det är dags att ta nästa steg: att införa en internationell lag mot allvarliga miljöbrott. År 2010 föreslog advokaten Polly Higgins att storskalig miljöförstörelse – ekocid – skulle läggas till listan över brott mot mänskligheten. En sådan ekocidlag skulle kunna hjälpa oss att sätta stopp för den massförstörelse av jorden som idag utgör det största säkerhetshotet mot mänskligt liv och trygghet.

Medverkande:
Magnus Manhammar (S), riksdagsledamot.
Shora Esmailian, journalist och röst för klimatflyktingar.
Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.
Samtalsledare: Lisa Pelling, chef för Arena Idé.

Ecocid och rättvis omställning

Hur kan en internationell lagstiftning mot storskalig förstörelse av miljön – ekocid – bidra till att genomföra fackens och arbetarrörelsens vision mot en rättvis klimatomställning? I detta webbinarium tittar vi närmare på hur exploatering av naturen hänger samman med utnyttjande av arbetare. Vi kommer inleda med att prata om vad ekocidlagstiftning är och fortsätter sedan att diskutera hur denna kan förändra spelplanen och få företag att ta ansvar – för sina anställda, för de lokalsamhällen där de verkar och för vår miljö.

För att en rättvis omställning skall vara möjlig är ett globalt samarbete av största vikt. Vi kommer diskutera varför det inte räcker med nationell lagstiftning, handelsavtal och andra överenskommelser eller konventioner som Agenda 2030 eller Parisavtalet.

Idén om att införa en internationell lag för att hålla stater och företag ansvariga för miljöbrott har haft brett stöd från regeringar tidigare i historien. Redan för 50 år sedan använde Olof Palme termen “ekocid”. Mot bakgrund av dagens ökande klimat- och miljökriser är idén mer aktuell än någonsin och det finns en bred rörelse för att få lagen på plats.

Vad skulle en ekocidlag innebära i praktiken för fackens och arbetarrörelsens arbete för en grön omställning där ingen lämnas utanför? Vad är riskerna? Vad är möjligheterna?

Medverkande:
Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete.
Susanna Gideonsson, LO:s ordförande.
Pella Thiel, ordförande för End Ecocide Sweden.
Samtalsledare: Lisa Pelling, chef för Arena Idé.

Anmäl dig här!


Ekocid och rättvis omställning är en del av seminarieserien ”Ekocid och Mänskliga Rättigheter” där ekocidfrågan diskuteras utifrån olika synvinklar som är av särskilt intresse för facket och arbetarrörelsen. Hur kan en lagstiftning mot ekocid inte bara minska hoten mot vår globala livsmiljö utan även bli ett kraftfullt verktyg för att skydda arbetares rättigheter, bygga fredliga samhällen och en hållbar ekonomi?

Webbinarium 1: Ekocid och rättvis omställning
Webbinarium 2: Ekocid, fred och gemensam säkerhet
Webbinarium 3: Ekocid och cirkulär ekonomi

Vi är mitt uppe i en ekologisk kris som påverkar hela jordens klimat där mänskliga aktörer systematiskt förstör naturen. Detta är idag fullt lagligt. Genom att lagstifta om ekocid skulle storskalig miljöförstörelse bli ett internationellt brott. Det skulle sätta nya ramar för vilka mänskliga aktiviteter vi kan godta – inom planetens gränser och med respekt för mänskliga rättigheter.

Arrangörer: Arena Idé, Olof Palmes Internationella Center och End Ecocide Sweden. 

Global kamp för en jämställd värld

Vi kan aldrig kan uppnå demokrati om halva befolkningen försummas. Att utsättas för hot, hat, kränkningar eller att inte ses på som en kapabel politisk aktör får direkta demokratiska konsekvenser. Ändå är det verkligheten för många kvinnor världen över.  Vi på Olof Palmes Internationella Center arbetar med jämställdhet som mål i alla delar av vår verksamhet och verkar aktivt med att stärka kvinnor ekonomiskt, politiskt och socialt. Jämställdhet är ett av fem prioriterade politiska områden men det genomsyrar även de andra fyra:

Demokrati och mänskliga rättigheter

Delaktighet och inflytande för kvinnor i beslutsfattande organ är en av de mest avgörande faktorerna för att skapa jämställdhet. Kvinnor är underrepresenterade hela världen, både inom politik och civilsamhälle vilket leder till missade perspektiv och sämre resultat. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter. Palmecentret verkar i alla våra projekt för att skapa jämställda förutsättningar för alla medborgare att delta på lika villkor för att forma samhället de lever i, oavsett om man verkar inom politiken, civilsamhället eller facket. Bara genom ökad jämställd representation når vi slutmålet om ett samhälle där halva makten är kvinnornas och alla tillåts delta och verka i det demokratiska samtalet på lika villkor.

Läs mer om vårt arbete för demokrati och mänskliga rättigheter.

Jämlikhet och arbetares rättigheter

Majoriteten av världens fattiga är kvinnor. Kvinnor utför mindre del av det betalda arbetet än män., kvinnors arbete undervärderas systematiskt och de som har ett formellt arbete får i regel sämre betalt.  Avsaknaden av sociala trygghetssystem gör att miljontals saknar rätten till grundläggande sjukvård, utbildning och pension, något som drabbar kvinnor hårdast. Vid kris gör ojämlikheten kvinnor mer sårbara. Världens resurser måste fördelas mer jämlikt, och för att skapa rättvisa krävs politiska reformer och starka fackföreningar som driver kvinnliga löntagares intressen. Att verka för arbetares rättigheter är att verka för kvinnors rättigheter. Att verka för jämlikhet är att verka för jämställdhet. Därför genomsyrar jämställdhetsarbetet alla Palmecentrets internationella projekt, oavsett aktör eller övergripande målsättning.

Läs mer om vårt arbete för jämlikhet och arbetares rättigheter.

Rättvis klimatomställning

Klimatförändringarna drabbar idag kvinnor i utvecklingsländer hårdast. Detta trots att det påvisas gång på gång att de största klimatbovarna är bemedlade män. Arbete som i större utsträckning idag utförs av kvinnor, – som att odla mat, hämta vatten och ved, är redan idag svårt drabbade av klimatförändringarna. Klimatnotan landar på grupper och delar av världen som står för en betydligt mindre klimatpåverkan.
Att kvinnor är underrepresenterade i maktpositioner påverkar också våra chanser att nå klimatmålen. Länder med större jämställdhet är mer framgångsrika i att driva politik för en hållbar utveckling. Därför är jämställdhetsarbete en grund i alla Palmecentrets projekt för rättvis klimatomställning.

Läs mer om vårt arbete för rättvis klimatomställning.

Fred och dialog

När kvinnor deltar i fredsförhandlingar blir freden mer hållbar. Flickor och kvinnor är särskilt utsatta i krig och konflikt och riskerar att utsättas både av väpnade grupper och innanför hemmets fyra väggar. I fredsförhandlingar är det viktigt att kvinnors erfarenheter lyfts, annars riskerar framtida fredsavtal och samhällen att missa konsekvenserna av sexuellt våld, våld i hemmet, tvångsäktenskap och andra kvinnliga erfarenheter. Jämställdhetsperspektivet genomsyrar därför vårt samarbete med civilsamhällesorganisationer och progressiva politiska rörelser i konfliktområden verkar för långsiktig fred.

Läs mer om vårt arbete för fred och dialog.  

Ställ klimatbovarna inför rätta – lagstifta mot ecocid

Stater och företag världen över förstör och exploaterar systematiskt våra gemensamma ekosystem. Detta är fullt lagligt, det internationella kan i dagsläget inte göra något åt det. Ett tydligt exempel är hur Brasilien, under president Bolsonaros styre, skövlar regnskogen i Amazonas, ett ekosystem som bäst kan förklaras som jordens lungor, utan några som helst juridiska påföljder.

Med en internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstörelse, så kallad ecocid, skulle Bolsonaros framfart kunna stoppas.

Global Green Deals Forum arrangerade Palmecentret tillsammans med End Ecocide Sweden ett seminarium om hur vägen till en ecocidlagstiftning kan se ut. Med utgångspunkt i både lagstiftningen och politiken diskuterade generalsekreterare Anna Sundström frågan med Pella Thiel från End Ecocide, Eleanor Sharpston, tidigare generaladvokat vid EU-domstolen och Jytte Guteland (S) som nu sitter i det utskott i Europaparlamentet som har ansvar för miljöpolitiken.

Markering att läget är akut

Alla panelister var överens om att en ecocidlag som gör det möjligt att ställa storföretag och stater inför rätta, dessutom skulle vara en efterlängtad signal från världssamfundet om att klimatet och miljön inte kan vänta.

Att lagstifta om ekocid är ingen ny idé. Olof Palme föreslog det redan på 70-talet. När Romstadgan som ligger till grund för den Internationella Brottmålsdomstolen sedan skrevs 1998 var ekocid på agendan, men kom i det slutgiltiga förslaget inte med. Det gjorde däremot folkmord, brott mot mänskliga rättigheter, krigsbrott och aggressionsbrott.

– Vi vet fortfarande inte helt varför ecocid inte kom med i Romstadgan, men det finns inget som säger att det inte kan läggas till nu, menade Eleanor Sharpston.

Ekologi en fråga om mänskliga rättigheter

Pella Thiel betonade att frågan inte bara är viktig för miljöns skull, det är också en lag som värnar om de mänskliga rättigheterna.

– Vi människor är en del av ekosystemet. När vi förstör det, förstör vi också förutsättningarna för vårt eget liv och utveckling. Mänskliga rättigheter är tätt sammankopplade med ekologiska rättigheter.

Jytte Guteland som den senaste tiden jobbat hårt på EU-nivå med the Green Deal kopplade samman frågan om ecocid med det pågående arbetet med att utforma politik för en rättvis klimatomställning som skyddar och företräder utsatta grupper.

– En stor del av omställningsarbetet måste fokusera på rättviseaspekten. Här kommer facken in som en viktig aktör, menade hon.

Jytte Guteland och Pella Thiel beskrev en försiktig optimism i det faktum att klimatfrågan har tagit en allt mer självklar plats i de politiska samtalen och allt fler länder börjar lyfta frågan om ecocid. Bara häromdagen gick Belgien ut och sa att de överväger att lagstifta mot ekocid.

– Lagar är normerande, och det är just den här typen av normförskjutning vi nu behöver se, säger Eleanor Sharpston.

Det är nu 48 år sedan Sverige och Olof Palme tog initiativ till FN:s första miljökonferens som hölls i Stockholm 1972. Sverige har varit ett föregångsland när det kommer till progressiv klimatlagstiftning och tillhör de länder som har de mest omfattande klimatlagarna i världen. Dock gör vi ännu långtifrån tillräckligt för att klara klimatmålen i Parisavtalet, eller våra egna miljömål. Enligt en ny studie från Uppsala universitet skulle vi i Sverige behöva fördubbla ansträngningarna för att leva upp till två graders målet. Nu har vi chansen att visa framfötterna på nytt och gå i bräschen för att göra ecocid till ett internationellt brott.

 

Globala Torget: En rättvis klimatomställning

Forskning visar att en grön omställning kan skapa 24 miljoner nya jobb. Å andra sidan riskerar sex miljoner arbetstillfällen samtidigt att försvinna. För att skydda de som påverkas av omställningen krävs insatser för att skapa fler jobb i en klimatvänlig och hållbar ekonomi.

Hur kombinerar vi schysta jobb, social rättvisa med hållbar ekonomi – och hur skapas ett ramverk som möjliggör ökat engagemang för klimatet samtidigt som arbetstagares rättigheter inte äventyras?

Vid seminariet medverkar Ann Pettifor, ekonom och författare till The case for the new Green Deal. Sofia Östmark, kanslichef på Union to Union, som tagit fram rapporten Just Transition in the development cooperation context. Moderator är Cajsa Unnbom, Palmecentret.

Seminariet hålls på engelska

Rättvis klimatomställning

Klimatkrisen är akut, radikala samhällsomställningar krävs för att ställa om vårt samhälle. Med i ekvationen behöver jobben, de mänskliga rättigheterna och jämlikheten finnas med. Varje strategi för att bekämpa fattigdom och ojämlikhet måste bygga på omsorg om miljön och en hållbar framtid. Läs mer om Palmecentrets arbete för en rättvis klimatomställning här.

Vi måste formulera vår globala gröna framtidsdröm

Tiden går som bekant fort. Efter sommaren började ”plötsligt” min äldsta son högstadiet. Terminen i nya skolan sparkades igång med projektet ”Framtidens stad”. Med fantasi och kreativitet ska eleverna under läsåret bygga framtidens hållbara stad. Med hjälp av spelet Minecraft blir sedan staden ”verklighet”.

Men projektet handlar lika mycket om att lära eleverna att de kan påverka utvecklingen. Att deras val och agerande gör skillnad.

Föreställa oss framtiden borde vi vuxna göra oftare. Låta fantasin och kreativiteten flöda, våga drömma och utmana invanda tankemönster. Studier visar nämligen att tankens kraft är så stark att den faktiskt hjälper oss att förverkliga våra mål och drömmar. Inte minst när målen ter sig ouppnåeliga.

Mänskligheten står just nu inför sin största kris någonsin. De pågående miljö- och klimatförändringarna hotar vår existens. Vi talar om den nödvändiga omställningen men har svårt att föreställa oss den. Tvivlar kanske på om det ens är möjligt.

En hållbar värld är ingen utopi men kräver nytänkande, kreativitet och tilltro. Författaren och aktivisten Naomi Klein har sagt ”att fantasin är det enda vi har kvar som är – eller kan vara – radikalt nog att ta oss igenom den här krisen, förutsatt att den åtföljs av mod och handling”. Politiken har varken levererat tillräckligt visionära samhällslösningar, eller modet att genomföra dem. Bara genom att släppa lös kreativitet och innovation och sedan vara modiga nog att förverkliga de nya idéerna kan vi möta den kris vi står inför, menar Klein.

Redan vid den första miljökonferensen i Stockholm i juni 1972 sa Olof Palme i sitt öppningstal: ”Jag är övertygad om att vi kan finna lösningar, men det är absolut nödvändigt att vi samarbetar internationellt. Det är verkligen mycket, mycket bråttom. Lösningar kommer att kräva långtgående förändringar i attityder och samhällsorganisation.”

Snart 50 år senare kan vi konstatera att nödvändiga förändringar uteblivit och att tiden nu är än mer knapp. FN:s klimatpanel slår fast att vi behöver ”snabba, långtgående och ojämförliga förändringar i alla aspekter av samhället” för att stoppa den globala uppvärmningen. För att kunna föreställa oss dessa samhällsförändringar behöver vi släppa loss fantasin.

Arbetarrörelsen behöver mobilisera all vår kraft för att bidra i kampen mot miljö- och klimatförstörelsen.

Hur ser vår globala gröna framtidsdröm ut? Det är kärnan i vårt politiska projekt. Släpp lös kreativiteten och modet att agera. Vår gemensamma framtid hänger på det.

Krönikan publicerades 8/9 2020 i Aktuellt i Politiken.

Ny broschyr om rättvis klimatomställning

Den pågående klimatkrisen hotar vår existens och all framtida utveckling. Den globala arbetarrörelsen står bakom en rättvis omställning – Just transition – där vårt ekonomiska system förändras i grunden och ersätts med ett som är hållbart och rättvist. Svensk arbetarrörelse måste visa vägen och öka takten i arbetet för en rättvis klimatomställning – både i Sverige och globalt.

Palmecentret har tagit fram en broschyr som vänder sig till alla som har någon relation till någon av våra medlemsorganisationer. Vi vill med broschyren visa på den möjlighet som en rättvis omställning innebär för vår rörelse och fånga upp era idéer, kontakter och möjligheter till samarbeten för att bidra till en hållbar värld!

Ladda hem broschyren här.

Du kan också beställa pappersexemplar av broschyren genom att maila info@palmecenter.se

Vid stora beställningar tar vi betalt för frakt, annars är materialet gratis.

 

 

Kriminalisera stor­skalig miljöförstörelse

Gemensamt står vi inför mänsklighetens största utmaning. Klimatet och ekosystemen befinner sig under en oerhörd press med mänskligt lidande och oöverskådliga ekonomiska konsekvenser som följd. De våldsamma brändernas framfart, den utbredda och mångåriga torkan, de återkommande orkanernas massiva förödelse och översvämningarnas katastrofala följder. Det är vårt samhälles, vår demokratis och vårt ekonomiska systems akuta kris. Samtidigt ser vi hur ett antal stater och en samling storföretag aktivt motarbetar den omställning som är nödvändig. Därför kräver LO och Palmecentret att storskalig miljöförstörelse bör kriminaliseras.

Vi ser allt mer hur vissa stater och storföretag investerar ofantliga summor i desinformationskampanjer, driver på för ökad rovdrift och ytterligare exploatering av människa och natur. Utsläppen, miljöförstörelsen, ojämlikheten och lidandet fortsätter också att öka. Kostnaderna för sådant beteende är i dag minimala, både ekonomiskt och juridiskt. De är tvärtom direkt lönsamma och uppmuntras av ett system som designats för att tillvarata dessa intressen.

En genomgripande omställning av det ekonomiska systemet är nödvändig och behöver ske mycket snabbt. De offentliga systemen och de ekonomiska styrmedlen måste förändras i grunden så att det blir lätt att göra rätt för både konsument, arbetare, kommuner och företag. Alla de företag och individer som vill göra omställningen möjlig ska ha de bästa förutsättningarna att göra det. Offentliga investeringar, upphandlingsregler, skatter och subventioner måste tydligt riktas mot de branscher och verksamheter som bidrar positivt till omställningen med omsorg om arbetare och miljö. Den internationella fackliga rörelsen ställer sig helhjärtat bakom en sådan utveckling. Där finns de anständiga jobben, möjligheterna till ökad jämlikhet och ett gott liv.

Vi är också övertygade om nödvändigheten att öka de juridiska möjligheterna att utkräva ansvar. Straffriheten är i dag omfattande för miljöbrott och förstörelse av livsmiljöer. Det saknas globala verktyg med tillräcklig jurisdiktion för att hantera dessa frågor och med möjlighet att utkräva ansvar av individer i relation till konsekvenserna av deras handlingar och beslut. Det är snart fyrtio år sedan Olof Palme stod värd för världens första internationella miljökonferens. I sitt inledningsanförande poängterade han att ”i relation till mänsklig livsmiljö finns det ingen individuell framtid, inte för människor och inte heller för nationer. Vår framtid är gemensam. Vi måste dela den tillsammans. Vi bör forma den tillsammans.” Vi ställer oss därför bakom den växande världsopinion som kräver att storskalig miljöförstörelse bör kriminaliseras. Sverige bör gå i täten för att ekocid (från engelskans ecocide), ska läggas till Romstadgan som ett femte brott i fredstid. Och därmed på ett avgörande sätt bidra till ett nytt förhållningssätt till investeringar, exploatering och tillväxt.

Arbetarrörelsen visade under efterkrigstiden att en snabb och genomgripande samhällsomställning är möjlig. Med ansiktet vänt mot framtiden skyggade vi inte den nödvändiga förändringen. Om två år bjuder Sverige återigen in världen till en miljökonferens. Vi har då möjlighet att visa världen att det är möjligt att kombinera ett välfärdssamhälle, ökad jämlikhet och en radikal omställning. Tillsammans med de stater som hotas av utplåning med stigande havsnivåer bör Sverige gå i täten för att minska straffriheten och göra det kostsamt att förstöra människans livsbetingelser. Vi antar denna nödvändiga utmaning och uppmanar regering och riksdag att göra detsamma. Sverige har alla förutsättningar att återigen visa världen att vi är ett föregångsland.

Karl-Petter Thorwaldsson
ordförande för LO
Anna Sundström
generalsekreterare Olof Palmes internationella center