Kosovo-arkiv

Organisationen arbetar med att stärka ungdomars ställning. Arbete för jämställdhet är en viktig del av det uppdraget, inte minst i relation till fackförbunden, enligt Mimoza Pacuku. Även i fackförbund med många kvinnliga medlemmar är det männen som bestämmer.

– Vi försöker hitta lösningar, vi ser till att diskussionen kommer igång och vi uppmuntrar kvinnor att kandidera till högre positioner i fackförbunden.

De driver också hemsidan www.pengenderhub.org, en plattform för att hitta material om jämställdhet och hur man dekonstruerar sociala normer. Där finns bland annat övningar som man kan göra i sin egen organisation.

– Hemsidan kommer vara användbar inte bara för fackförbund utan även för ungdomar, studenter och för regeringen. Vi hoppas att det ska bli en mötesplats för olika aktörer, vi har bara startat arbetet med hemsidan än så länge.

– Vi har också tagit fram en manual för att jobba med genderbalans, att man ser både till mäns och kvinnors behov. Den visar steg för steg hur du gör när du jobbar i din organisation eller tar fram program eller strategier.

Palmecentret har enligt Mimoza Pacuku varit till stor hjälp i jämställdhetsarbetet, inte minst genom kontakter med svenska organisationer som ligger långt framme i sitt eget arbete.

Ska man jobba för jämställdhet inom fackförbund i Kosovo får man vara ihärdig, konstaterar Mimoza Pacuku. Man får inte ge upp om de säger nej första gången.

– Första gången vi talar om jämställdhet skrattar de men nu ser vi skillnad. Man måste ha öppna diskussioner och tala om vad vi kan hjälpa dem med, man får inte säga att så här är det, så här ska vi göra. Det är en tvåvägsprocess, vi lär av dem också. Det handlar mycket ”learning by doing”, varje fackförbund är unikt.

Mentorprogram för unga

Inom Peer Educators Network har man bland annat ett mentorprogram för ungdomar, en klubb för unga pojkar och de besöker skolor för att tala jämställdhet.

– Vi diskuterar manliga stereotyper och pratar om könsroller. Vi försöker bryta stereotyperna när de är unga, de är mer öppna för att acceptera förändringar då.

Att organisationen de senaste åren riktat in sig på att jobba mycket mot fackförbund beror på att man ser facket är en bra arena för att lyfta frågor och uppnå förändring.

– Facken är en viktig del av samhället, tidigare har vi koncentrerat oss på andra målgrupper och glömt bort facken. Vi har talat mycket om mänskliga rättigheter, men arbetarnas rättigheter är mänskliga rättigheter. Om arbetslösheten är hög bland kvinnorna beror det på att arbetsmarknaden inte välkomnar dem, det är svårt att vara föräldraledig och ha flexibla arbetstider för att klara av att ha familj. Fackförbunden är en plats där vi kan diskutera de frågorna. Det finns område där facken inte är så aktiva, därför är det viktigt att vi är med och stödjer dem så att de blir bättre på att driva sina frågor och stödja sina medlemmar.

Palmecentret stöttar arbetarrörelsen i en rad länder, antingen som en direkt partner till fackföreningar eller via andra organisationer som arbetar med att sätta arbetsmarknadsfrågor på dagordningen. I slutet av 2016 samlade vi våra partner från Afrika, Asien och Europa för att utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma utmaningar och möjligheter och vi presenterar deras arbete i en serie artiklar.

Valet var det tredje sedan Kosovo utropade sin självständighet från Serbien 2008 och gick lugnt till väga. Men valdeltagandet var knappt 40 procent, den lägsta siffran i landets korta historia och en indikation på befolkningens besvikelse på landets etablerade partier. Valutgången blev en kalldusch för de tidigare helt dominerade blocken samlade kring PDK, som nådde 35 procent, och Kosovos demokratiska förbund (LDK) som fick 26 procent av rösterna.

Valets relativa vinnare och det enskilt största partiet blev nationalistiska Vetevendosje (Rörelsen för självbestämmande) med 27 procent av rösterna – en fördubbling jämfört med föregående val. Partiet anklagar de etablerade partierna för att ha svikit sina egna ideal, kräver en hårdare attityd i förhandlingarna med grannländerna Serbien och Montenegro och har under de senaste åren upprepade gånger blockerat parlamentsarbetet genom att kasta tårgas inne i parlamentet.

Vetevendosje blev en samlande röst för den stora grupp av missnöjesröster som riktades mot de etablerade partierna. Partiets framgång har ritat om den politiska kartan och brutit PDK och LDKs tidigare ohotade ställning.

De centrala frågorna i valkampanjen var säkerhetsrelaterade så som relationen med Serbien, gränsdragningen gentemot Montenegro och den speciella domstol som skapats för att utreda tidigare medlemmar av gerillarörelsen Kosovos befrielsearmé, misstänkta för övergrepp under kriget mot Serbien. Dessa frågor har dominerat landet sedan självständighetsförklaringen. Men valet visade tydligt att frågor om välfärd, utbildning och ekonomi är mer prioriterade, speciellt bland landets ungdomar.

Nyvalet utlystes i maj då regeringen under premiärminister Isa Mustafa föll efter en missförtroendeförklaring i parlamentet efter anklagelser om korruption och misslyckande att förbättra situation för landets unga. Arbetslösheten för ungdomar beräknas vara över 50 procent.

Nyvalet skulle bryta det politiska dödläge som ledde till föregående regerings fall, men det nya parlamentariska läget är minst lika komplicerat som tidigare. Alliansen kring PDK, som leds av den före detta gerillaledaren Ramush Haradinaj, kommer få uppdraget att försöka bilda regering. Men hårda och troligtvis utdragna förhandlingar stundar för att skapa en majoritet i parlamentet.

– Folket har tydligt visat att man vill ha förändring och en politik för medborgarna, stärkande av rättsstatens principer, jämställdhet inför lagen, samt att Kosovo kommer till bukt med korruptionen, säger Levend Bicaku, Palmecentrets koordinator i Kosovo.

En av Palmecentrets partnerorganisationer i Kosovo var med i den oberoende organisationen ”Demokrati i handling” som övervakade valet och också drev en egen kampanj: #AsUne, som uppmanade folk att inte rösta på korrupta kandidater i valet.

När Kosovos parlament valde president i mars, skymdes blombuketten som stod redo att ges till det nya statsöverhuvudet av en tät dimma av tårgas. Oppositionspartierna, som utöver den obligatoriska slipsen hade kryddat sin högtidsklädsel med gasmasker, uttryckte sitt missnöje via nedlagda röster och ett par tårgasgranater.

Den tidigare gerillakommendanten Hashim Thaci fick dock i tredje omgången tillräckligt många röster för att bli ny president. När dimman skingrats fick han blombuketten och svor att arbeta för landets väl.

Det vänsternationalistiska partiet Vetëvendosje (Självbestämmande) och två andra mindre partier har sedan i höstas krävt nyval och kastat tårgasgranater inne i parlamentet. Oppositionen har även genomfört demonstrationer där polis attackerats med molotovcocktails och stenar samt stoppat och vält serbiska långtradare. Formerna för protesterna fördöms av både regeringen och omvärlden men oppositionen säger att de tänker fortsätta tills regeringen faller.

Oppositionens kritik riktas mot det avtal med Serbien som regeringen skrivit under och som ger serbiskdominerade kommuner ett visst självstyre. Förbättrade relationer med Serbien är ett krav från EU för att fortsätta diskussionerna om ett framtida medlemskap i unionen och har hyllats i Bryssel och Washington. EU och USA har sedan krigen på Balkan i följden av upplösningen av Jugoslavien inriktat sig på att undvika nya konflikter. Kritikerna menar att stormakternas intresse av stabilitet i regionen sker på bekostnad av demokratin och att det saknas en verklig uppgörelse med det förflutna.

Bakom tårgasdimman finns två diametralt olika sätt att beskriva läget för Kosovo. Regeringen talar om hög tillväxt, framsteg i förhandlingarna med både Serbien och EU och pekar på en ljusnande framtid för den unga nationen. I sommar deltar Kosovo i OS under egen flagga för första gången. Oppositionen menar att allt är på väg åt fel håll och kallar sina protester en existentiell kamp för nationens framtid.

Konflikten handlar i grund och botten om Kosovos behov att tillhöra en större enhet för att klara sig ekonomiskt. Kosovo tillhör Europas fattigaste med en befolkning på 1,9 miljoner och en arbetslöshet på 30-40 procent. Cirka 700 000 arbetar utomlands och pengarna som kosovaner i exil skickar hem till sina familjer samt internationellt bistånd bär upp ekonomin. Men det internationella samfundet som hjälpte Kosovo att bli självständigt från Serbien börjar tröttna på att betala för landets överlevnad.

Regeringen ser en uppgörelse med ärkefienden Serbien som den snabbaste, och enda, vägen in i EU-systemets trygga hamn av ekonomiska stödpaket och politiska garantier. Oppositionen kallar det för eftergiftspolitik och fosterlandsförräderi och vill istället ansluta regionen Kosovo till moderlandet Albanien.

―Vi ser arbetslöshet och ekonomiskt beroende som ett regionalt problem som kräver att politiska åtgärder vidtas. Då måste vi jobba tillsammans för att uppnå det, säger Eranda Baçi från Women’s Association.

För två veckor sedan inledde de albanska organisationen Agenda Institute och Association of Informal Areas samt den kosovanska organisationen Women’s Association ett regionalt samarbete, med stöd av svenska Hyresgästföreningen. De ska arbeta tillsammans med kvinnors och ungas inkludering. Och på lång sikt vill de engagera organisationer från fler länder på Västra Balkan.

― Vi måste skapa utrymme för de här gruppernas delaktighet. Att de hamnar utanför är ett problem i flera länder, säger Elena Polo från den albanska organisationen Agenda Institute.

Association of Informal Areas har startat fyra så kallade sociala företag. Women’s Association i Kosovo driver ett institut som forskar inom ekonomi. Strävan att stärka kvinnors delaktighet har de gemensamt.

― Vi kommer att främja idéer och faktorer för att hjälpa kvinnor och ungdomar att bli anställda eller starta eget för självförsörjning och kanske också anställa andra så småningom, avslutar Elena Polo.

Röster från Västra Balkan

Länderna på Västra Balkan hör inte till världens fattigaste, men flera av dem hamnar långt ned på listorna när det gäller ekonomiskt välstånd. På grund av regionens historia har medborgarna begränsad erfarenhet av att utöva ett demokratiskt inflytande. Därför stödjer Palmecentret och flera av våra medlemsorganisationer aktörer som kan bidra till att förankra demokratiska principer såväl i samhällena i stort som i partier och organisationer.

Ladda ner broschyren eller beställ den på info@palmecenter.se

Unga röster från Västra Balkan

I den här broschyren intervjuas unga människor som engagerar sig i kampen för förändring. De arbetar mot korruption i Albanien, för kvinnors inkludering i den politiska processen i Kosovo eller med att öka kunskapen om demokrati i Serbien.– Jag hoppas att mitt arbete med unga kan bidra till förändring, skapa optimism och motivera unga till att arbeta för ett bättre Kosovo, säger Laura Lufti som arbetar för en av Palmecentrets partnerorganisationer i Kosovo, EC Ma Ndryshe.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Mentorprogram för unga

Röster från Västra Balkan

Unga röster från Västra Balkan