Folkrätten försvarar inte sig själv

Den 9 oktober hyllades den sydafrikanska juristen Navi Pillay för en livsgärning i rättvisans tjänst. Från kampen mot apartheid till rättsprocesserna efter folkmordet i Rwanda har hon stått upp för samma princip: Ingen ska stå över lagen.

Bara timmar senare införde USA sanktioner mot Internationella brottmålsdomstolen, ICC, som institution. Tidigare har Trumpadministrationen riktat sanktioner mot enskilda domare och åklagare. Nu hotas domstolens tillgång till banktjänster, försäkringar och teknik, och dess förmåga att lagföra de grövsta brotten.

Det är ingen isolerad händelse. Vi ser hur auktoritära och högernationalistiska krafter systematiskt angriper fria medier, oberoende domstolar och civilsamhällets organisationer. Internationellt riktas attackerna mot FN-systemet, folkrätten och de institutioner som ska utkräva ansvar. Putin och Trump har olika politiska mål, men här finns ett gemensamt mönster: motviljan mot oberoende granskning och begränsningar av den egna makten.

ICC har utfärdat arresteringsorder mot både den ryske presidenten Vladimir Putin och Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. Det är just poängen. Domstolens uppgift är inte att ta politisk hänsyn, utan att pröva individuellt ansvar för krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord. Stater kan inte åberopa folkrätten när det passar dem och sedan avfärda den när den ställer krav på dem själva eller deras allierade.

För människor som lever under krig, ockupation och förtryck är detta ingen abstrakt princip. Det handlar om att övergrepp dokumenteras, att brottsoffer kan få upprättelse och att förövare kan ställas till svars. Vi på Palmecentret ser hur våra internationella samarbetspartner möter konsekvenserna när det demokratiska utrymmet krymper och straffriheten ökar. De organiserar människor i konfliktmiljöer under hård press. När både civilsamhället och internationella institutioner försvagas blir det svårare att utkräva ansvar och att bygga en mer demokratisk och fredlig värld.

Vad gör då Sverige? Utrikesminister Maria Malmer Stenergard meddelade i maj 2025 att regeringen stödde en aktivering av EU:s blockeringsförordning för att skydda ICC mot amerikanska sanktioner. Nästan ett och ett halvt år senare har EU-kommissionen fortfarande inte beslutat att låta förordningen omfatta sanktionerna mot ICC. Regeringen måste nu kräva att kommissionen gör det.

Det skulle som huvudregel förbjuda företag inom EU att följa de utpekade amerikanska sanktionerna. Sverige måste också driva på för lösningar som säkrar domstolens betalningar, försäkringar och tekniska system, liksom samla stöd för ICC även utanför Europa. Det duger inte att bara fördöma angreppen samtidigt som domstolens möjligheter att utföra sitt uppdrag snabbt undergrävs.

För Sverige är folkrätten också en säkerhetsfråga. I en värld där stormakter själva väljer vilka regler de ska följa står mindre länder och utsatta människor alltmer oskyddade. Olof Palmes idé om gemensam säkerhet påminner om att trygghet byggs genom samarbete och gemensamma regler, inte genom den starkes rätt. Nu måste Sverige och Europa välja: Försvara den internationella rätten – eller acceptera en alltmer laglös och farlig värld där makt går före rätt? Folkrätten försvarar nämligen inte sig själv.

– Oscar Ernerot, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center

Debattartikeln publicerades i Aftonbladet den 22/10-2026.