Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Inför valet 2023 gick Move Forward Party (MFP) och Pheu Thai Party (”För Thailand”) in i ett samarbete för att bilda en gemensam regering om valresultatet skulle tillåta det. Pheu Thai lanserade Paetongtarn Shinawatra, yngsta dotter till den tidigare premiärministern och mångmiljardären Thaksin Shinawatra som också grundade partiet, som en av sina främsta kandidater i valet. Partiet har stort stöd på grund av sin populistiska och företagsvänliga agenda. Ett av Pheu Thais stora vallöften är att ge alla medborgare över 16 år ett bidrag på motsvarande 10 000 baht (SEK 3 000) i kryptovaluta.
I opinionsundersökningarna inför valet sågs Pheu Thai, som var det större av de två oppositionspartierna, som den mest sannolika vinnaren. På valdagen överträffade dock MFP förväntningarna och blev valets vinnare med 151 av de 500 folkvalda mandaten i representanthuset samtidigt som Pheu Thai fick 141 mandat. Tillsammans hade de med andra ord en klar majoritet i representanthuset.
För att bilda regering måste dock MFPs ledare Pita Limjaroenrat som premiärministerkandidat bli vald av en majoritet i båda kamrarna, inklusive senaten vars 250 delegater är utsedda av landets militär. Som befarat vägrade de konservativa senatorerna rösta för Pita. Partiets progressiva agenda var för kontroversiell för den politiska eliten att acceptera. För att vidare koppla sitt grepp om situationen användes en obskyr lag för att diskvalificera honom som parlamentsledamot. Han anklagades för att vara delägare i ett medieföretag, vilket parlamentsledamöter inte kan vara, och har suspenderats från sin post i avvaktan på beslut.
Efter fyra månaders politisk kohandel bakom lykta dörrar bytte Pheu Thai sida och allierade sig med partier som står militären nära. Efter förhandlingar kunde man enas om Srettha Thavisin, en affärsman inom fastighetsbranschen utan någon större politisk erfarenhet som premiärministerkandidat. Med senatens stöd kunde Pheu Thai bilda en koalitionsregering bestående av elva partier, ledd av Srettha Thavisin.
Ända sedan Thailand 1932 gick från absolut till konstitutionell monarki har landets politiska historia präglats av instabilitet. Nationen har genomgått inte mindre än tolv militärkupper (och ännu fler kuppförsök) och haft inte mindre än 20 olika konstitutioner. Många kommer säkert ihåg när ”gulskjortor” och ”rödtröjor” drabbade samman för 15 år sedan. Dessa protester speglade Thailands djupa sociala klyftor mellan de mer urbana eliterna och den fattiga, men alltmer politiskt medvetna landsbygdsbefolkningen. Historiker har beskrivit en ”ond cirkel av thailändsk politik”, där instabila demokratiskt valda civila regeringar alternerar med militära styren, under förevändning att återställa ordningen.
Sedan 2014 års militärkupp har thailändsk politik präglats starkt av det militära inflytandet. Omedelbart efter kuppen formades en så kallad expeditionsregering under ledning av den tidigare generalen Prayut Chan-o-cha. Det skulle sedan dröja fram till 2019 innan thailändarna fick möjlighet att rösta igen, då under en ny konstitution som garanterar militären ett stort politiskt inflytande. Prayut Chan-o-cha blev då vald till premiärminister med ett nybildat pro-militärt parti.
MFP har rötter i den ungdomsaktivism som utmanade det thailändska etablissemanget genom protester 2020–21. Demonstrationer utlöstes när författningsdomstolen beordrade upplösningen av MFPs föregångare, Future Forward Party. Demonstranterna såg domstolens beslut som politiskt motiverat och krävde att premiärminister Prayuth Chan-o-cha skulle avsättas, att en ny konstitution utarbetades och att alla de rättsprocesser som riktades mot aktivisterna skulle få ett slut. Eftersom många aktivister anklagades för brott mot majestätslagarna växte även krav på reformer av monarkin fram inom rörelsen.
MFPs politiska agenda skiljer sig från andra partiers. Partiet gick bland annat till val på att reformera välfärdssystemen, avveckla monopol, avskaffa obligatorisk värnplikt, decentralisering och legalisering av samkönade äktenskap. Men den fråga där MFP särskiljer sig mest är dess radikala hållning gentemot monarkin och militären.
Det överraskande valresultatet väckte optimism bland den thailändska allmänheten, där MFP ingav hopp om förändring. Men valets efterspel visar på ytterligare ett land där den demokratiska tillbakagången sker inför öppen ridå.
Precis som i grannlandet Burma har militären utformat konstitutionen för att bevaka sina intressen och inflytande snarare än att erbjuda ett demokratiskt ramverk. Frågan är om Thailands progressiva rörelse kan förlita sig på det politiska systemet om man vill uppnå transformativ förändring?
MFP och dess föregångare, Future Forward Party (FFP), har med sina budskap lyckats nå grupper som tidigare känt sig marginaliserade eller underrepresenterade i thailändsk politik. Partiets valplattform fick starkt stöd framför allt hos unga väljare.
Valplattformen bygger på tre teman. Till att börja med förespråkar MFP reformer av Thailands sociala välfärdssystem för att ta itu med ojämlikhet. För det andra vill partiet avveckla flera monopol eller oligopol där förmögna familjer använder sina nätverk och politiska kopplingar, exempelvis inom bryggeriindustrin, för att åstadkomma en mer rättvis ekonomi. Slutligen och mest anmärkningsvärt tar MFP tydlig ställning mot auktoritärt styre, och vill reformera militären och monarkin. MFPs valframgångar innebär inte bara en utmaning av monarkins auktoritet utan också av djupt invanda sociala normer och traditioner inom familjer och på arbetsplatser.
I sitt avslutningstal i parlamentet sa MFP-ledaren Pita Limjaroenrat att Thailand redan har förändrats. Det är inte samma land som det var innan 14 maj. Författningsdomstolen har beordrat honom att lämna sin parlamentsplats.
Nu anklagas han för att ha brutit mot majestätslagarna. Även partiet står anklagat för att störta monarkin och riskerar att upplösas, vilket också skedde efter valet 2019. Det konservativa etablissemanget ser ut att segra på kort sikt, men frågan är om de häller bränsle på elden.
Kriangsak Teerakowitkajorn, vd på Just Economy and Labor Institute menar att trots att MFP lyckats ge en röst åt tidigare marginaliserade politiska och sociala strömningar i Thailand, domineras partiet fortfarande av en urban, utbildad medelklass. MFP behöver bygga tydligare social bas som inkluderar alla segment i samhället. Som rörelse är detta helt nödvändigt för att komma bort från medelklassens dominans och skapa mer utrymme för ledare från underrepresenterade samhällsklasser.
För uppnå förändring i ett odemokratiskt system behöver den progressiva rörelsen analysera hur man även kan arbeta utomparlamentariskt. Ett alltför ensidigt fokus på parlamentarisk politik och lagstiftning kommer inte att räcka för att överkomma de konstitutionella hindren och åstadkomma transformativ förändring.
Thailand är av stort geopolitiskt intresse, ett av få länder i regionen som är välvilligt inställt till väst. Även regionalt har Thailand en plats för sig med en viktig ekonomi. Både progressiva och konservativa aktörer i regionen följer utvecklingen i Thailand noga.
Därför är det extra viktigt att vi inom den internationella arbetarrörelsen visar vårt tydliga stöd för MFP och den vidare rörelsen. MFP, med alla sina styrkor och svagheter, är ett parti som kommer att fortsätta sträva efter förändring och hoppas att SAP kommer att prioritera att bygga upp en relation.
Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken 26/10-2023.
Den humanitära situationen i Gaza är akut – agera nu!Vi är djupt alarmerade över den humanitära situationen i Gaza. Hittills har över 1 417 palestinier, inklusive 447 barn dött, 6 268 skadats och mer än 250 000 människor är på flykt från sina hem*.
Den avsiktliga blockaden av vatten, elektricitet och andra förnödenheter är en tickande humanitär bomb. Sjukhus är nu oförmögna att tillhandahålla kritiska hälsotjänster till skadade, och mediciner och mat håller snabbt på att ta slut.
Att beröva människor mat, vatten och mediciner som en del av en ”fullständig belägring” är inte bara ett brott mot internationell rätt utan också ett allvarligt brott mot grundläggande mänskliga rättigheter. Det är vedergällning, inte försvar.
Med det uttalade målet att maximera skadan i området genomför nu Israel massiva bombningar i tätbefolkade områden utan att människor har någonstans att söka skydd eller fly. Attacker på civila är oacceptabelt, oavsett vem som genomför dem.
En markinvasion rycker nu allt närmare. I natt uppmanade Israel 1,1 miljoner människor i norra Gaza att förflytta sig till södra Gaza inom 24 timmar. Men var och hur ska de hitta skydd och hjälp i en instängd enklav? FN vädjar nu också till Israel att ändra sig då en sådan förflyttning är omöjlig utan ”katastrofala humanitära konsekvenser”.
Våldet måste upphöra, gisslan släppas och internationell lag följas.
Israel måste respektera principerna om proportionalitet, nödvändighet och distinktion mellan civila och militära mål.
Det internationella samfundet måste vidta omedelbara och meningsfulla åtgärder för att stoppa det urskillningslösa våldet och skydda civilas liv.
En humanitär korridor till Gaza måste upprättas omedelbart, i enlighet med FN:s krav. Mediciner och mat behöver komma in till oskyldiga civila.
Vi uppmanar den svenska regeringen att skyndsamt verka för detta samt att ha beredskap för att bidra med ökat humanitärt stöd.
– Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
*Siffrorna ökar hela tiden. Uppdatering den 7 november: Över 10 000 palestinier, inklusive över 4 000 barn, har dödats, fler än 25 000 skadats och omkring 1,5 miljoner människor är på flykt från sina hem.
Projektaktiv eller planerar att bli?
Nu bjuder vi in dig som är engagerad i projektverksamhet genom Palmecentret, och dig som planerar att starta upp ett internationellt projekt via Palmecentret under nästkommande programperiod (2025–2029), till en projektledarutbildning i mitten av december. Det gäller även för organisationer som har så kallade projekt utan administration.
Syftet med utbildningen är att du som idag är projektaktiv – eller som planerar att starta ett projekt – ska få de kunskaper som behövs för att leda, följa upp och redovisa projekt inom Palmecentrets internationella program.
Vi önskar att alla som har projekt via Palmecentret går utbildningen någon gång under programperioden. Och även du som tidigare har gått en projektledarutbildning är varmt välkommen för att uppdatera dina kunskaper och bidra med din erfarenhet.
VAR: Vi kommer att hålla till på Rönneberga kursgård som ligger naturnära beläget på Lidingö utanför Stockholm. Palmecentret står för kost och logi under utbildningen. Reser ni från utanför Stockholm med tåg eller buss kan vi ersätta er för detta.
NÄR: 9–10 december, 2023. Anmäl dig senast den 6 november!
The humanitarian situation in Gaza is catastrophic – Act now!
We are alarmed by the humanitarian situation in Gaza. So far, over 1,417 Palestinians, including 447 children, have been killed, 6,268 have been injured and more than 250,000 people have been displaced from their homes*.
The deliberate blockade of water, electricity and other essential supplies is a ticking humanitarian bomb. Hospitals are now unable to provide critical health services, and medicine and food are running out fast.
Depriving food, water, and medicines as part of a ”complete siege” is not only a violation of international law but also a serious violation of basic human rights. It is retaliation, not defense.
With the stated goal of maximizing damage in the area, massive bombing is carried out by Israel in densely populated areas with nowhere for people to seek shelter or flee. Attacks on civilians are never acceptable, regardless of who is carrying them out.
A ground invasion is now imminent. Last night, Israel recommended 1.1 million people in northern Gaza to move to southern Gaza within 24 hours. But how will civilians find shelter and help in a trapped Gaza? Consequently, the UN is appealing to Israel to change this decision as such a move is impossible without ”catastrophic humanitarian consequences”.
The violence must stop, the hostages released, and international law followed. Civilians need to be protected!
Israel must fully respect the principles of proportionality, necessity and distinction between civilian and military targets.
The international community needs to take immediate and meaningful action to stop the indiscriminate violence and to protect the lives of civilians.
A humanitarian corridor to Gaza must be established immediately, in accordance with UN requirements. Medicines and food are needed for civilians.
We urge the Swedish government and other governments internationally, to urgently work for this as well as to contribute with increased humanitarian aid.
– Anna Sundström, Secretary-General Olof Palmes Internationella Center
*The numbers keep increasing.
Palmedagen 2023: Gemensam säkerhet för vår gemensamma framtidPalmedagen är den svenska arbetarrörelsens årliga mötesplats för internationellt solidaritetsarbete. Regionalt och lokalt engagerade och aktivister med intresse för globala frågor möter varandra och centrala företrädare och experter för att diskutera idéer och utbyta erfarenheter. I år äger Palmedagen rum lördagen den 18 november i Stockholm. Varmt välkomna!
Anmälan är tyvärr redan stängd. Men det finns möjlighet att sätta upp sig på väntelistan för eventuella avhopp:
Till anmälda: Om ni skulle få förhinder, meddela detta till seminarier@palmecenter.se så snart som möjligt.
Sidan uppdateras
Dörrarna öppnas kl. 9:15 och programmet drar igång kl. 10:00. För- och eftermiddagen kommer bestå av valbara seminarier på aktuella frågor under temat Gemensam säkerhet.
Panelister: Stefan Löfven, Hans Dahlgren, Therese Guovelin, Anna Sundström (moderator).
Den nya världsordningen – Står vi inför ett nytt kallt krig?
Panelister: Morgan Johansson, Paula Carvalho Olovsson, Andrés Rivarola Puntigliano, Björn Lindh (moderator).
Den högerauktoritära utvecklingen – Ökande konflikter i spåren av demokratikrisen.
Panelister: Zehava Galon (med på länk), Helén Pettersson, Anders Lindberg (moderator).
Den artificiella intelligensens tidsålder – Hotet mot jämlikheten, demokratin och säkerheten.
Panelister: Olle Häggström, Karim Jebari, Mikael Leyi, Malin Malm (moderator).
Moderatorerna från förmiddagen samlas och lyfter några av de huvudpunkter som tagits upp under förmiddagen.
Sverige i Nato – Vad blir vår roll i ett nytt säkerhetspolitiskt landskap?
Panelister: Morgan Johansson, Thorbjörn Jagland, Tytti Erästö, Anna Sundström (moderator).
Vem är trygg på en planet i fritt fall?
Panelister: Jytte Guteland, Johan Kuylenstierna, Marika Palmér Rivera, Cajsa Unnbom (moderator) + videos från partnerorganisationer i Filippinerna och Sydafrika.
Regeringens internationella ”reformagenda” – Vad betyder den för Sveriges engagemang, säkerhet och röst i världen?
Panelister: Olle Thorell, Erik Lysén, Anna Tibblin, Oscar Ernerot (moderator).
Panelister: Reinette Heunis, Yvonne Karlsson, Roshan Rydell (moderator).
Morgan Johansson, Stefan Löfven, Lisa Nåbo och Anna Sundström (moderator) sammanfattar dagens diskussioner. Hur ser vägen framåt ut?
Våldets logik har åter triumferat
Med bestörtning och sorg följer vi utvecklingen i Israel och Palestina efter Hamas vedervärdiga attacker på civila i helgen. Den grymhet som förmedlats i bilderna och rapporterna från attackerna är nästan omöjlig att ta in. Hela familjer som mördats i sina hem och människor som massakrerats i hundratals på sina kibbutzer. Bara i attacken mot en musikfestival i södra Israel har över 260 kroppar återfunnits.
Dödandet av civila är aldrig acceptabelt, oavsett vem som gör det. De får aldrig vara ett legitimt mål. Hamas massmord kan och får inte urskuldas. Oavsett vad man i övrigt tycker i konflikten mellan israeler och palestinier. Att människor i både Sverige och utomlands har samlats för att fira denna massaker är upprörande och skamligt.
Hamas är en terrorgrupp av politiska och religiösa fanatiker som förtrycker palestinierna i de områden de har under sin kontroll. De representerar inte det palestinska folket och har inte heller dess bästa för ögonen. Deras mål är ett helt annat än att skapa förutsättningar för fred. Det är ytterst att utplåna Israel. I sin kamp bryr de sig inte heller om hur vanliga civila palestinier drabbas.
Israel har en legitim rätt och skyldighet att skydda sina medborgares säkerhet, men de måste följa folkrätten. Svaret måste vara proportionellt och undvika att civila dödas. De har också som ockupationsmakt ett juridiskt ansvar för den palestinska civilbefolkningens säkerhet i tider av krig. Nu intensifieras dock en blockad av Gaza som enligt FN strider mot internationell rätt. Att förvägra civila grundläggande förnödenheter är vedergällning, inte försvar.
Med det uttalade målet att maximera skadan i området genomförs massiva bombningar i tätbefolkade områden utan någonstans för människor att söka skydd eller fly. Vi har smärtsamt nog bara sett början på ännu ett blodbad där många tusentals civila kommer att få sätta livet till. Återigen behöver det upprepas. Dödandet av civila är aldrig acceptabelt, oavsett vem som gör det.
Hatet och våldspiralen spinner nu allt snabbare vidare när oskyldiga palestinier dödas i urskillningslösa motattacker. Våldet har ytterst sin grogrund i människors fruktan, en aggressiv ockupationspolitik och en förtvivlad hopplöshet. Bristen på dialog och fredliga lösningar har lämnat fältet öppet för extremister på båda sidor. Hamas och den israeliska högern har länge levt i symbios där båda sidor indirekt understött varandras agendor. Det har gjort att mer konstruktiva aktörer hamnat i skuggan – både i Palestina och Israel. Det vi just nu bevittnar är att extremisternas och våldets logik har tagit två folk som gisslan. Att våldet åter triumferar.
En återgång till dialog och förhandlingar om fred måste komma till stånd. I slutänden finns bara ett långsiktigt svar på konflikten. Det är ett slut på ockupationen och en rättvis fred för alla parter i form av en tvåstatslösning baserad på 1967-årsgränser. Den har dessvärre många fiender – såväl i Netanyahus högerauktoritära regering som i Hamas.
Lördagsmorgonens massaker och nya folkrättsvidriga bombningar av Gaza gör sorgligt nog en sådan lösning än mer avlägsen. Priset för detta betalas av vanliga människor, palestinier och israeler, som inte får chansen att leva i fred och säkerhet.
I solidaritet fortsätter vårt orubbliga stöd till de krafter i Israel och Palestina som verkar för fred, försoning och en demokratisk utveckling.
– Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
Gemensamt uttalande från Sveriges civilsamhällesorganisationer med verksamhet i PalestinaSverige har erkänt Palestina som stat och arbetar aktivt med demokratiska krafter i både Palestina och Israel för att nå en fredlig tvåstatslösning. Det är i den andan alla svenska biståndsinsatser görs. Medan det humanitära stödet finns av nödvändighet för att sörja för människor som lever under ockupation, finns utvecklingsbiståndet för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras och möjliggöra en rättvis fred. Biståndet är nödvändigt för att övervaka brott mot folkrätten, men också för att hålla den israeliska ockupationsmakten och palestinska makthavare ansvariga för sina handlingar. Vi manar Hamas och Israel till ett omedelbart eldupphör.
Vi delar den analys utrikesminister Tobias Billström uttryckte i SvD att ett tillbakadragande av svenskt bistånd i det här skedet skulle stärka terrororganisationen Hamas, inte tvärtom. Därför är det med förvåning och stor oro vi mottar beslutet att frysa biståndet till Palestina som regeringen och Sverigedemokraterna presenterade på tisdagskvällen. Våra folkvalda måste sluta likställa bistånd till ett land som bistånd till landets regering. Det leder till mytbildning och felbeslut.
Det bistånd Sverige bedriver med lokala partnerorganisationer motarbetar aktivt Hamas agenda, utmanar deras makt och legitimitet och verkar för demokrati och mänskliga rättigheter. Genom demokratiska processer för att nå ett fredligt slut på denna decennier långa konflikt skapar utvecklingsbiståndet alternativ till de våldsverkande aktörer som är ointresserade av en fredlig lösning.
De senaste dygnens händelser bör inte ses som kvitto på att omvärldens ansträngningar varit verkningslösa eller missriktade, utan otillräckliga. I denna svåra tid måste vi stå fast vid ambitionen om en fredlig tvåstatslösning och öka engagemanget för att förverkliga den genom utvecklings- och diplomatiska insatser på båda sidor av muren.
Nu är det viktigare än någonsin att ge syre till de rörelser som kämpar för fred och demokrati, för rättigheter och rättsstat, för jämställdhet och möjligheter. Vi är trygga med att våra partners i Palestina ovillkorligt delar den ambitionen. Vi står redo att fortsätta och fördjupa vårt arbete för fred och frihet i Palestina och Israel. Vi manar alla parter att omedelbart inleda dialog för en fredlig lösning och för att Israels ockupation av Palestina hävs.
Anna Tibblin, generalsekreterare We Effect
Martin Nihlgård, generalsekreterare IM
Erik Lysén, internationell chef ACT Svenska kyrkan
Anna Stenvinkel, generalsekreterare ForumCiv
Mattias Brunander, generalsekreterare Diakonia
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Maria Nyberg, generalsekreterare Union to union
Vad betyder folkbildning för internationell solidaritet och samarbete över gränser?
I samarbetet mellan ABF och den internationella organisationen IFWEA anordnas varje år den stora ungdomsutbildningen Youth Globalisation Awareness Programme (YGAP). Utbildningen arrangeras under två veckor i Kapstaden, där IFWEA har sitt sekretariat. Yngre personer aktiva inom arbetarrörelsen från hela världen samlas för att bygga global dialog och solidaritet, samt få fördjupande kunskaper om internationellt arbete.
– Att få umgås med och lära känna alla dessa engagerade och passionerade människor från olika delar av världen var verkligen en fantastisk upplevelse. Det stärkte min tro på vår förmåga att skapa verklig förändring genom samarbete.
Det berättar James Svanberg från Handelsanställdas förbund som var en av årets deltagare.
– Det stack ut för mig – hur lika vi alla är trots alla sociala skillnader. Det fick mig att uppskatta vad vi gemensamt kan uppnå på en global nivå. Men på ett personligt plan var det häpnadsväckande att uppleva hur lik du kan vara människor som bor tusentals mil ifrån dig, berättar Nina Tatiana Langit från Filippinerna som också deltog i årets utbildning.
Nina är idag anställd på IFWEA. Tidigare har hon arbetat på den filippinska folkbildningsorganisationen LEARN, som också är en samarbetspartner till Palmecentret och som utbildar arbetarrörelsen i allt från kollektivavtal och förhandlingsteknik till jämställdhet.
Nina Tatiana Langit. Foto: Linnéa Wennberg/ABF.
Även Özce Deda från Turkiet har liknande reflektioner.
– Att träffa och samarbeta med individer från olika bakgrunder och kulturer gav ett unikt perspektiv på globala frågor och kraften i internationellt samarbete. Det var första gången jag träffade människor från Bolivia, Pakistan och Filippinerna, säger hon.
Ösze jobbar på Palmecentrets partnerorganisation Zero Discrimination – en organisation som arbetar mot den utbredda diskrimineringen av romer i Turkiet.
YGAP riktar sig till unga utbildningsledare, fackliga och ungdomsledare som är engagerade i att bygga en demokratisk arbetarrörelse. Genom utbildningen knyter deltagare kontakter inom rörelsen.
– Jag har ett nytt nätverk av personer med liknande yrkesroller i andra delar av världen, vilket kan resultera i internationella samarbeten, säger Linnea Jacobs. Hon arbetar som projektledare på ABF Stockholm och deltog även hon i årets utbildningsprogram.
Under utbildningen får deltagarna bland annat göra en mini-praktik hos lokala organisationer i Sydafrika. En sådan organisation är VPUU (Violence Prevention through Urban Upgrading) som arbetar med att förebygga våldsbrott och bygga trygga och inkluderande samhällen.
– Under dessa dagar hade jag möjligheten att få inblick i hur VPUU skapar bättre förutsättningar i de mest utsatta områdena, i tät samverkan och dialog med de bosatta, berättar Linnea.
– Dessa besök påminde mig om varför jag valde att engagera mig i arbetarrörelsen från början – kampen för en mer rättvis framtid, säger James Svanberg.
Fr.v. James Svanberg och Sergio Gerardo Manjon Cervantes under en redovisning. Foto: Linnéa Wennberg/ABF.
Utbildningen har också inspirerat till fortsatt internationellt engagemang och samarbete.
– Jag kommer även att sprida medvetenhet om de viktiga ämnena vi diskuterade under kursen. Både inom min fackförening och inom det Socialdemokratiska partiet, där målet är att bli en aktiv del av lösningen på globala utmaningar, säger James Svanberg.
– Engagemanget för mångfald och samarbete kommer att vara kärnan i mitt förhållningssätt till demokratisk organisering och internationell solidaritet, säger Ösze Deda.
***
IFWEA grundades efter andra världskriget. Organisationen har i mer än 70 år varit en plattform för arbetare globalt att dela resurser och kunskap i fackligt arbete och samhällsorganisering. Det är sprungit ur en idé om att vuxnas rätt till livslångt lärande är en hörnsten för demokrati – för medborgares aktiva politiska deltagande och för utveckling av demokratiska arbetarorganisationer. ABF stödjer sedan 2015 IFWEA genom Palmecentret, men var också med och grundade organisationen.
Läs mer om ABF:s samarbete med IFWEA.
Regeringen gör just nu kraftiga nedskärningar till studieförbunden i Sverige. Det kommer få stora konsekvenser för folkbildningen, som är en grundsten i svensk demokrati och ett levande och aktivt civilsamhälle.
Ta folkbildningen i försvar även på hemmaplan. Skriv under uppropet ”Rädda folkbildningen”:
Om mindre än en vecka ska den belarusiska fackföreningsledaren Ala Tsvirko utvisas. Detta trots att alla fria fackföreningar numera är förbjudna i Belarus och att det bland landets över 1 500 registrerade politiska fångar finns 44 belarusiska fackföreningsrepresentanter. De har dömts till upp till 15 års fängelse för fabricerade anklagelser om ”extremism” och ”terrorism”. Ala Tsvirko riskerar att bli ytterligare en i denna dystra statistik.
Sedan Ryssland, med Lukasjenkos stöd, inledde sitt fullskaliga krig mot Ukraina har repressionen i Belarus nått nya nivåer. Den slår brett och är långt ifrån begränsad till framträdande regimkritiker. I dag finns ingen fungerande rättsordning och vittnesmålen om tortyr och annan omänsklig behandling är omfattande. Människor döms till fängelse för att ha gillat ”fel” post på Facebook.
Ändå bedömer Migrationsverket att det är säkert för Ala Tsvirko att återvända. Hennes fackliga engagemang är enligt beslutet inte politiskt och det finns inte skäl att tro att hon skulle ha särskilt skyddsbehov. Om det belarusiska rättsväsendet skulle ha haft sådana avsikter borde hon därtill ha gripits direkt. Det är slutsatser som helt saknar förankring i verkligheten. Allt öppet motstånd är sedan länge kväst men gripanden i spåren av de landsomfattande protesterna 2020 fortsätter på närmast daglig basis. Straffen blir dessutom allt strängare.
Ett knappt tiotal belarusier – några enstaka procent av alla sökande – har beviljats asyl i Sverige under de senaste två åren. Vi har inte insyn i alla avslag, belarusier som riskerar att avvisas vill av säkerhetsskäl oftast inte träda fram i offentligheten. Vi har dock fått kännedom om fler felbedömningar från Migrationsverkets sida. Fallet Ala Tsvirko är dessvärre inte en isolerad incident.
I andra länder som Polen och Litauen förstår man situationen betydligt bättre och utfärdar uppehållstillstånd i en helt annan omfattning. Att antalet skyddssökande belarusier i Sverige är förhållandevis få tycks ironiskt nog ha blivit till något av ett problem. Den landinformation från UD som Migrationsverket hänvisar till i sin bedömning kring Ala Tsvirko är från 2019 – långt före massarresteringarna tog fart, de oberoende fackföreningarna började likvideras och deras ledare och medlemmar stämplades som terrorister.
ILO, FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, har på grund av förtrycket mot fackligt aktiva belarusier fattat ett unikt beslut om sanktioner mot Belarus. Sverige röstade för resolutionen som bland annat innebär att länderna inte ska återförvisa fackliga aktivister som riskerar förföljelse.
En demokratisk utveckling i Belarus är en viktig nyckel till långsiktig fred och säkerhet i regionen. Det borde därför ligga i Sveriges intresse att erbjuda skydd till dem som riskerat sin personliga säkerhet för demokratins skull. Om Sverige även fortsatt ska vara ett föregångsland när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter måste vi visa att vi menar allvar. Att omedelbart häva beslutet om att utvisa Ala Tsvirko vore en naturlig början.” Övriga utvisningsärenden bör därtill frysas och granskas på nytt, utifrån korrekt landinformation.
Migrationsverket bör då använda sig av de tillförlitliga resurser som står till förfogande: rapporter från FN:s specielle rapportör för Belarus, från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och från det belarusiska människorättscentret Vjasna. Undertecknade ställer sig också till förfogande med vår samlade sakkunskap.
Susanna Gideonsson
Ordförande LO
Therese Svanström
Ordförande TCO
Göran Arrius
Ordförande Saco
Malin Fagerberg Wikström
Ordförande Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter
Viktoria Valkovich
Ordförande Sveriges belarusier
Marie Nilsson
Ordförande IF Metall
Heike Ekers
Ordförande Akademikerförbundet SSR
Martin Linder
Ordförande Unionen
Anna Sundström
Generalsekreterare Olof Palmes internationella center
Maria Nyberg
Generalsekreterare, Union to union
NÄR: Tisdag 24 oktober kl 18.00.
VAR: ABF-huset, Katasalen, 1 tr, Sveavägen 41 Stockholm.
Fri entré!
För uppdaterad information se ABF Stockholms evenemangssida.
Rysslands mycket destruktiva krig i Ukraina har nu pågått drygt ett och ett halvt år med stort dödande, åtskilliga skadade människor, ofattbar materiell förstörelse och omfattande flyktingströmmar. Ryssland som trodde sig kunna vinna kriget på kort tid har drabbats av bakslag och möter för närvarande en ukrainsk motoffensiv som röner vissa framgångar, och som stöds militärt och politiskt av många länder, däribland Sverige. Fortfarande syns ingen militär eller politisk lösning på den mycket svåra konflikten, inte heller tycks någon förhandlingslösning vara på gång.
Vad innebär kriget för närmast berörda länder, och för Europa, världen och FN? Vilken roll kan FN och Sverige spela? Hur drabbas civila, barn och kvinnor? Vad händer med folkrätten, för vilken Putin är efterlyst som krigsförbrytare av Internationella brottsdomstolen i Haag?
Seminariet breddas tematiskt med anledning av Hamas attack mot civila israeler, raketbeskjutningar och Israels bombningar av Gaza, samt den humanitära katastrofen på Gazaremsan. Vilken roll kan FN och Sverige spela? Dessa och andra frågor kommer att diskuteras och analyseras under FN-dagsseminariet.
Arrangeras av ABF Stockholm, Olof Palmes Internationella Center och Stockholms FN-förening.
