Nyhetsbrev
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
Prenumerera gratis på våra nyhetsbrev och inbjudningar till seminarier.
ENG
Swisha ett valfritt belopp till
123 24 060 72Tack för ditt stöd!
Regeringen gör just nu kraftiga nedskärningar till studieförbunden i Sverige. Det kommer få stora konsekvenser för folkbildningen – vilket är en grundsten i svensk demokrati och ett levande och aktivt civilsamhälle.
Ta folkbildningen i försvar även på hemmaplan. Skriv under uppropet ”Rädda folkbildningen”:
Hur hittar arbetare en egen röst? Och vilken utbildning behöver de för att göra det? Det är frågor som står i fokus för IFWEA, som bildades efter andra världskriget av europeiska organisationer, däribland ABF. Dessutom stödjer ABF sedan 2015 IFWEA genom Palmecentret.
Linnéa Wennberg är internationell sekreterare på ABF. Hon berättar om den stora ungdomsutbildningen Youth Globalization Awareness Programme (YGAP), som arrangeras under två veckor varje år, i Kapstaden där IFWEA har sitt sekretariat.
Yngre personer aktiva inom arbetarrörelsen från hela världen samlas för att skapa global dialog och solidaritet samt få fördjupade kunskaper om internationellt arbete.
– YGAP är lite av flaggskeppet i samarbetet mellan våra organisationer. Därigenom skapas möten mellan personer och organisationer och en global kunskapsbank för arbetarrörelsen, berättar Linnéa.
Innan Linnéa började på ABF så arbetade hon specifikt med YGAP, och hon gick själv utbildningen för sju år sedan. Linnea menar att ABF och IFWEA:s gemensamma arbete med YGAP innebär en både praktisk och planeringsmässig närhet.
– När det inte är pandemi ses vi varje år genom YGAP och vi har kontinuerlig kontakt däremellan. Det gör att vi känner organisationerna väldigt väl och också varandra som kollegor. Vi har ett utbyte av erfarenheter och alltid en nära dialog.
Saliem Patel som arbetar med utbildning på IFWEA uppskattar också den goda relationen med ABF.
– ABF är del av en kärna av medlemmar som vi verkligen kan lita på. Vi har öppna kanaler och kan komma överens om prioriteringarna. Dessutom har vi båda attityden att vi lär oss genom att pröva. Vi försöker se en större bild men samtidigt hålla aktiviteterna väldigt praktiska och användarvänliga.
Utöver YGAP arbetar IFWEA med ett utbildningsprogram för ledare på gräsrotsnivå, studiecirklar och onlineplattformen Online Labour Academy (OLA). Den startade redan 2012 och IFWEA:s kunskap om digital pedagogik var enormt betydelsefull under pandemin. Från att OLA betraktades med skepsis ökade intresset lavinartat bland medlemsorganisationerna. Feedbacken från alla som genom plattformen har lärt sig att arbeta online har varit mycket positiv.
– Inom arbetarrörelsen ligger vi långt fram digitalt men arbetarrörelsen som sådan kom sent in i det här. Det har funnits ett motstånd från många håll. Vi vill få fackföreningar och andra partner att satsa på utbildning online på ett sätt som knyter an till våra värden, säger Saliem Patel.
Han ser annars 2021 som ett år då IFWEA har kunnat etablera kontakt med fler organisationer från olika länder, särskilt på platser där de tidigare inte haft medlemmar.
– De dras till oss genom de kurser vi erbjuder. Nu pratar vi om hur vi ska kunna bibehålla intresset.
Från 2021 lyfter Linnea Wennberg fram den digitala YGAP-konferensen och studiecirklar i åtta länder kopplade till ILOs konvention 190 om våld och trakasserier på arbetsplatsen.
– Deltagarna får information om konventionen för att sedan kunna stärka civilsamhället att driva på för ratificering. Det är ett jätteintressant arbete som har kunnat fortsätta trots pandemin.
ABF:s stöd till IFWEA genom Palmecentret kallas för kärnstöd. Det innebär att hela organisationen får stöd, inte bara enskilda projekt. Saliem Patel säger att det ger stabilitet i och med att medlen går att planera över en längre period.
ABF får å sin tur en helhetsbild av IFWEAs arbete.
– Vi har lärt känna hela personalstyrkan och läst om allt arbete, både internt och externt. Våra samtal kretsar snarare kring de stora frågorna än enskilda projekt. Det skapar större ägandeskap hos projektpartnern och innebär att vi möts i samma ögonhöjd. Men det krävs bra dialog och samarbete, säger Linnéa Wennberg.
Framöver hoppas hon bibehålla och utveckla den fina relationen med IFWEA genom att återuppta fysiska möten men också dra nytta av digitala fördelar.
– Vi kan ta del av ännu mer av IFWEA:s verksamheter utan att behöva resa. Jag hoppas också kunna hitta sätt att utveckla samarbetet ute i ABF-Sverige.
Så kan vi skynda på en rättvis klimatomställning i världenProgressiva organisationer i länder som Sverige behöver använda sitt inflytande för att en globalt rättvis klimatomställning ska bli möjlig. Dels är det vad det globala nord gör som är avgörande då världen ska styra bort från klimatkollaps, dels är det härifrån stora summor behöver komma för att bidra till världens klimatomställning.
Lägg till det att de handelsavtal och regler som exempelvis EU beslutar om ger svallvågor för arbetare världen över.
Så våra röster behövs. Men de förslag vi driver måste tas fram i samarbete med kamrater i andra länder. Därför har Palmecentret frågat aktiva inom facket, civilsamhället och systerpartier i Filippinerna och Sydafrika vad de ser som centralt för en rättvis klimatomställning.
Deras svar sammanfattas i en ny studie: ”A Just Transition for the Global South”. Här är några konkreta krav som de vill att vi ska verka för tillsammans:
Annars fortsätter vi ta glupska bett av den krympande kaka av utsläpp som måste räcka till alla för att vi ska ha en chans att hålla Parisavtalet. Sverige behöver skarpare utsläppsmål och mer handling för att nå dem.
Att ta en springnota vore särskilt ofint med tanke på att Europa har byggt upp stora delar av sitt välstånd genom klimatförstörande industrier samt exploatering av andra länders natur och arbetskraft.
Där som här ska en rättvis klimatomställning få bort utsläppen. Men ovanpå det måste befolkningen dessutom rusta sig mot takkrossande tyfoner och andra effekter av klimatkrisen redan i dag.
Samtidigt behöver alla få tillgång till saker som elektricitet, skola, vatten och vård. Omställningen måste också ta itu med hög arbetslöshet och brist på formella jobb. I Sydafrika, där alternativen är få, skulle ett plötsligt grönt importstopp till Europa av varor producerade med kolkraft skicka tusentals arbetare och deras familjer in i hungersnöd – om det inte förenas med insatser för nya jobb och social trygghet.
Vare sig det handlar om utförsäljning av statliga energibolag i samband med bytet till ren energi, eller om arbetsvillkoren från helvetet för dem som gräver upp mineraler till elbilsboomen.
I synnerhet de kvinnor som också tillhör andra marginaliserade grupper, som ursprungsbefolkningar, unga, arbetarklassen, och så vidare. I omställningen måste de få det demokratiska inflytande de hittills har nekats. En feministisk rättvis omställning innebär också att satsa på klimatanpassning, och att investeringar inte bara ska gå till mansdominerade sektorer.
Arbetare behöver kunna organisera sig för att påverka omställningen av sina arbetsplatser och sektorer.
Det är några av de politiska frågor som bör förena vår gränsöverskridande rörelse för rättvis klimatomställning.
Läs mer i rapporten ”A just transition for the Global South”:
Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken den 28/6-2022.
Quiz: Hur bra koll har du på den globala, auktoritära utvecklingen? Sverige måste stå upp för Taiwans demokratiKina blir allt aggressivare och hotar dagligen den fungerande demokratin Taiwan. Vid sidan av Rysslands invasion av Ukraina är konflikten mellan Kina och Taiwan idag en av de tydligaste konflikter där diktatur står mot demokrati. Alla världens demokratier måste på det sätt man förmår bidra till att en av Asiens mest utvecklade demokratier kan bestå. Sverige har en viktig roll och måste på ett tydligare och aktivare sätt försvara den taiwanesiska demokratin.
Det är hög tid att tala klarspråk – konflikten mellan Kina och Taiwan handlar om att 24 miljoner taiwaneser ska tvingas in i en diktatur.
Kina är en diktatur som inte bara förtrycker sin egen befolkning utan även i takt med sin allt större ekonomiska styrka påverkar och hotar länder som inte anpassar sig eller som öppet kritiserar Kinas brott mot mänskliga rättigheter. Kinas kommunistparti styr landet med järnhand och ingen fri press finns, ingen opposition tillåts och personer som på något sätt uttrycker kritik tystas och försvinner.
Miljoner människor över hela Kina krävde yttrandefrihet och politiska reformer men kommunistpartiets ledning mötte istället kraven med massakern på Himmelska Fridens Torg. Över hela Kina slogs demokratirörelsen ned och åtskilliga tusentals människor sköts ihjäl av militären. Bara i Peking finns det uppskattningar som säger att närmare 10 000 människor mördades. Ingen vet med säkerhet omfattningen men skoningslöst slogs förhoppningarna om demokrati ned.
I Taiwan däremot, som då också var en diktatur, växte en demokratirörelse fram som ledde till att demokrati infördes. Diktaturen föll och Taiwan utvecklades successivt till att bli en livskraftig och fungerande demokrati. Några exempel:
Taiwan med sina nästan 24 miljoner invånare har smakat på demokratin och är stolta över den positiva utveckling landet har genomgått. För en stor majoritet av befolkningen är en återgång till diktatur en omöjlighet.
Men några saker står klart. Demokratin i Taiwan står i skarp kontrast mot diktaturen i Kina. Ett alltmer aggressivt Kina hotar Taiwan militärt och budskapet är att Taiwan är en del av Folkrepubliken Kina och ska införlivas i Kinas diktatur. Under devisen ”Ett land – två system” försöker man måla upp en bild av att Taiwan ska få bibehålla sin demokrati. Men vi såg alla vad det löftet var värt för Hongkong. Det är hög tid att tala klarspråk – konflikten mellan Kina och Taiwan handlar om att 24 miljoner taiwaneser ska tvingas in i en diktatur.
Sverige kan göra betydligt mer än idag för att bidra till demokrati och taiwanesernas rätt att själva bestämma sin framtid.
Världens länder måste entydigt hävda att relationen mellan Kina och Taiwan ska lösas på fredlig väg och på ett sätt som överensstämmer med viljan hos Taiwans befolkning. Taiwans strävan att utveckla sin demokrati är värt allt stöd. Sverige kan på olika sätt göra betydligt mer än idag för att bidra till demokrati och taiwanesernas rätt att själva bestämma sin framtid.
Många olika delar i det svenska samhället kan bidra. Civilsamhället kan på olika sätt öka sin kunskap om Taiwan och utveckla samarbeten med liknande rörelser i Taiwan. Studieförbunden kan erbjuda studiecirklar och föreläsningar om Taiwan. Taiwan är ett vackert och spännande land och reseorganisationer borde undersöka möjligheten av kunskaps- och turistresor. Kommuner och regioner kan undersöka möjligheterna av att finna vänorter. Högskolor och universitet kan utveckla nya samarbeten, och med tanke på Taiwans världsledande roll inom halvledarindustrin är möjligheterna stora. Kulturområdet kan göra mer för att spegla Taiwans spännande utveckling – film, teater och bokutgivning är några exempel på områden där nyfikna aktörer kan bidra till vår kunskap. I dagsläget finns bara en skrift utgiven på svenska om Taiwan.
Vi vill föreslå några åtgärder som kan bidra:
Det finns i Sveriges riksdag ett mycket stort stöd för att Sverige kan och måste göra mer för att utveckla relationerna med Taiwan. Denna breda samsyn måste nu resultera i ett tydligare stöd för Taiwans demokrati och mot Kinas diktatur.
När demokratin hotas så flagrant är det viktigt att försvara den – både i ord och handling.
Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center
Ulf Mårtensson, konsult, har tidigare arbetat på TCO och Vision
Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen
Artikeln publicerades i Dagens Arena den 30/06-22.
En dyster 25-årsdag för HongkongDen 1 juli 2022 är det 25 år sedan Storbritannien överlämnade Hongkong till Kina. John Lee, Hongkongs tidigare säkerhetsminister, har av Beijing utsetts till ny chefsminister med uppgift att upprätthålla den repressiva politiken i Hongkong.
Enligt ”European External Action Service 2022 Report on Hong Kong” utgjorde företag från EU den största utländska företagsgruppen i Hongkong under 2021. EU var också Hongkongs tredje största handelspartner. Samtidigt har Kina tydligt visat att man inte längre värdesätter principen om ”ett land-två system”. Inte heller efterlever man de internationella fördragen om mänskliga rättigheter.
Den nationella säkerhetslagen i Hongkong, beslutad av Nationella folkkongressen i Kina, används för att förfölja oliktänkande och för att kriminalisera utövandet av medborgerliga fri-och rättigheter. Hongkongs vallagar har ändrats av Beijing i syfte att endast ”patrioter”, personer som de kinesiska myndigheterna har godkänt, har möjlighet att ingå i Hongkongs administration. Detta innebär slutet för den politiska oppositionen. På mindre än två år har det som en gång var ett livligt civilsamhälle smulats sönder, likaså den fria pressen.
Över 10 000 demonstranter, 162 människorättsaktivister och journalister arresterades 2019 med hänvisningar till den nationella säkerhetslagen. Åtta fackliga medlemmar har åtalats. Över 60 civilsamhällesorganisationer – internationella mänskliga rättighetsorganisationer, fackföreningar, däribland Hong Kong Confederation of Trade Unions, samt fyra mediegrupper – har tvingats till upplösning eller blivit likviderade. Diasporaaktivister har fått arresteringsorder riktade mot sig. Utländsk press, multinationella banker och aktionsgrupper med bas utanför Hongkong är ålagda att följa den nationella säkerhetslagen, Hongkongs myndigheter hävdar att den kan tillämpas även utanför det egna territoriet.
1. En omedelbar frigivning av de demonstranter som arresterades när de utövade sina medborgerliga fri- och rättigheter under protesterna 2019. Detta inkluderar alla fackföreningsmedlemmar, journalister och människorättsaktivister som arresterats med stöd av den nationella säkerhetslagen. Bland dessa finns Chow Hang-tung, Albert Ho och Lee Cheuk-yan, generalsekreterare för HKCTU. Lee Cheuk-yan är anhållen för att ha bedrivit ”omstörtande verksamhet” genom att ha lett den upplösta organisationen Hong Kong Alliance in Support of Patriotic Democratic Movement in China. Organisationen har under de senaste 33 åren anordnat fredliga manifestationer med tända ljus den 4 maj, till minne av massakern på Himmelska fridens torg 1989.
2. Ett upphävande av den nationella säkerhetslagen (NSL). Likaså måste planerna på att införa nya lagar som strider mot internationella fördrag om mänskliga rättigheter stoppas. Det handlar bland annat om förslaget till ytterligare en lag om nationell säkerhet.
Med anledning av det försämrade läget måste Europeiska rådet och medlemsländerna uppdatera de slutsatser som antogs 2020 gällande situationen i Hongkong. Europeiska rådet och medlemsländerna måste också till fullo efterleva de beslut som tagits upp av Europaparlamentet 2021 och 2022, inklusive riktlinjer för de etiska och sociala kontroller av europeiska företag som är verksamma i Hongkong.
Vi uppmanar regeringar att rapportera om när de framgångsrikt vägrat ställa upp på utlämningsavtalet mellan Kina och Hongkong. Vi vill också att dessa regeringar skapar livbåtsprogram för människorättsaktivister som verkar i Hongkong och andra länder och att de upphör att exportera känslig utrustning till Hongkong.
Vi uppmanar till påtryckningar gentemot myndigheter i Hongkong och Kina, både på bilateral nivå och på FN-nivå, för att de ska respektera internationella förpliktelser. Vi uttrycker vår solidaritet med fackföreningsmedlemmar, människorättsaktivister och aktivister som kämpar för demokrati i Hongkong.
Anna Sundström, Olof Palmes Internationella Center
Therese Guovelin, LO Sverige
Call for proposals: Human Rights & Democracy Support to Civil Society in TürkiyeThe objectives are:
The specific objective of the support to civil society organisations is to strengthen CSOs as independent actors of good governance and development in their own right.
The specific objective is to contribute to an inclusive, participatory, empowered, and independent civil society and democratic space; and an inclusive and open dialogue with and between Civil Society Organisations.
The interested civil society organisations in Türkiye are welcome with a Concept Note (max two pages) providing for an Inception Phase, and an Organisational Description (max one page) written in optional format. Budget for the Inception Phase is restricted to maximum SEK 100 000.
Proposals are to be sent via email (to mailbox: application@palmecenter.se) before the 15th of August 2022.
Öka stödet till demokratiska krafter i Turkiet!I Utrikesdepartementets rapport om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Turkiet från 2021 slås det fast att lagar mot terrorism och brott mot staten, liksom anklagelser om förtal av presidenten, används för att tysta oliktänkande och regimkritiker. Om Turkiet ges tolkningsföreträde kring vilka organisationer och individer som Sverige får och inte får samarbeta med riskeras stora delar av stödet till turkiskt civilsamhälle. För att visa att så inte är fallet bör den svenska regeringen ta initiativ till en satsning för ökat stöd till de demokratiska krafter som just nu verkar under mycket svåra förhållanden.
– Olof Palmes Internationella Center initierar en satsning på att utöka stödet till civilsamhället och avsätter medel för nya projektsamarbeten redan under 2022. Förhoppningsvis följer regeringen vårt exempel, säger generalsekreterare Anna Sundström.
Rapporter om att Turkiet nu förbereder en ny intervention i norra Syrien med avsikt att slå till mot kurderna där bör tas på stort allvar och fördömas. Det svenska stödet för fred och demokrati i Syrien bör intensifieras. Freden kan inte vinnas genom fortsatt förtryck av kurdernas och andra minoriteters rättigheter. Att trepartsavtalet skapar oro och uppfattas som ett svek mot kurderna är förståeligt. Nu är det upp till bevis för regeringen som menar att avtalet på inget sätt kommer att inskränka demokratiska fri- och rättigheter.
– Jag förutsätter att svenska myndigheter står pall för turkiska regeringens påtryckningar när det gäller utlämningsärenden och eventuella förfrågningar om vapenköp, säger Anna Sundström. Våra svenska lagar gäller. Och rättsstatens principer ska följas. Även om Turkiet vill något annat.
– Vi blev koloniserade då, och vi blir koloniserade nu.
En röst som tillhör en namibisk aktivist ekar i entréhallen till FNs miljökonferens Stockholm+50. Deltagare stannar för att ta bilder av klungan av aktivister som höjer sina knytnävar i luften på det annars så formella evenemanget. Många tillhör ungdomsrörelser och urfolk.
Hon pratar om det som utspelar sig i hennes hemland, Namibia. Där har det kanadensiska företaget ReconAfrica fått tillstånd att utvinna olja i Kavangodeltat – hem åt den största populationen av elefanter i världen och ett område med stor betydelse för det lokala Sanfolket. Majoriteten av dem som bor i regionen har inte konsulterats. Därför har civilsamhället startat en kampanj för att stoppa projektet och utreda hur det gick till när tillståndet gavs.
Samtidigt försöker samma aktivister komma åt fossilindustrin på en högre nivå, för att inte behöva slåss mot en tusenhövdad drake. De som samlats i Stockholm+50-konferensens lobby vill se ett globalt nedrustningsavtal för fossila bränslen. Klimatkrisen är i dag ett säkerhetshot av samma kaliber som kärnvapenkrig, och det är de regimer och företag som förfogar över de fossila bränslena som har handen på den röda knappen. Att en liten minoritet kan rikta ett sådant hot mot resten av mänskligheten pekas ut som djupt odemokratiskt.
Med ett bindande fossilt nedrustningsavtal skulle världens länder behöva avbryta all ny utvinning av fossila bränslen och snabbt ställa om till förnybar energi. Kampanjen införlivar dessutom nästa krav:
Att klimatomställningen också måste vara rättvis handlar om att arbetare ska ha ekonomisk trygghet när arbetsmarknaden förändras och tillgång till nya gröna och bra jobb. Men det handlar också om mer demokrati.
Arbetstagare ska få vara med och bestämma, genom social dialog, hur deras arbetsplats och sektor ska klimatanpassas. Olika grupper i samhället ska också få ge sina synpunkter. Nadia April från Women’s Leadership Centre i Namibia gav ett råd till de regeringsföreträdare som var på plats under Stockholm+50: Starta skyndsamt demokratisk dialog om rättvis omställning, om det ska bli verklighet av klimatlöftena.
– Lägg extra fokus på att marginaliserade grupper ska kunna delta på ett jämlikt sätt, till exempel ursprungsbefolkningar, landsbygdsbor, unga och kvinnor. De måste erkännas som ledare.
Nadia April från Women’s Leadership Centre i Namibia. Foto: Privat
Ett tredje initiativ för att ge människor möjligheter att freda sin miljö mot exploatering som lyftes ofta under konferensen, till exempel av unga världen runt, var lagstiftning mot ekocid. Ekocid betyder storskalig miljöförstörelse – och det är lagligt i dag. Därför kampanjas det nu för en lag på internationell nivå, som kan komma åt den här typen av brott.
Med en ekocidlag skulle exempelvis ReconAfricas företagsledning behöva väga in risken att de – personligen – kan dras inför domstol om deras beslut leder till allvarliga skador på miljön i Kavango. Och de kvinnor, urfolkssamhällen och småjordbrukare som hittills inte fått gehör hos sin regering skulle ha ett forum där de kan göra sina röster hörda och utkräva rättvisa.
21 procent av världens ministrar är kvinnor. År 2021 hade endast tio länder en kvinna som regeringschef. Med nuvarande takt nås inte jämställdhet på de högsta politiska maktpositionerna på ytterligare 130 år. (Källa: UN Women)
80 procent av världens biologiska mångfald finns i områden där ursprungsbefolkningen bor. Dessa marker stabiliserar också jordens klimat genom att lagra stora mängder kol – motsvarande 33 gånger de globala energiutsläppen under 2017. Urfolks möjligheter att bestämma över sina områden är därför avgörande för att skydda jordens arter och mota klimatkrisen. (Källa: Naturskyddsföreningen)
Den rikaste 1 procent av världens befolkning orsakar mer än dubbelt så mycket klimatutsläpp som den fattigaste halvan. (Källa: Oxfam)
Artikeln publicerades i Aktuellt i Politiken 28/6-2022.
Hotet mot Taiwan – i skuggan av UkrainaPå ön Taiwan, öster om Kina, bor 24 miljoner människor som utvecklat en fungerande och innovativ demokrati. Ett land med snabb tillväxt som utvecklar ett modernt välfärdssamhälle. Men ett allt mer aggressivt Kina hotar demokratin. Efter att demokratin i Hongkong krossats riktas nu allt mer uppmärksamhet mot Taiwan. Militära provokationer och hybridattacker är bara några av de metoder vi sett under senare tid. Kina och Ryssland har ingått ett nära partnerskap och stöttar i praktiken varandras militära ambitioner.
På kort tid har situationen i världen förändrats dramatiskt. Rysslands invasion i Ukraina, som få trodde skulle ske, är nu verklighet. Kinas agerande i Hongkong, mot Taiwan och i Sydkinesiska havet är allvarligt. Vad händer i relationen Taiwan–Kina? Och vad beror det på? Vad gör Sverige och EU för att stötta demokratin? Det är hög tid att Taiwans utsatthet uppmärksammas. Gör vi tillräckligt? Vad kan vi göra?
Seminarium i Almedalen tisdagen den 5 juli kl. 9–10.00
Folkets Bio, Adelsgatan 39, Visby – eller live på Facebook.
Vincent Yao, Taiwans representant i Sverige
Kerstin Lundgren, riksdagsledamot för Centerpartiet, sitter i utrikesutskottet
Mathias Tegnér, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, sitter i näringsutskottet
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Håkan A Bengtsson, VD för Arenagruppen
Björn Jerdén, Chef för Nationellt kunskapscentrum om Kina
Seminariet arrangeras av Arenagruppen och Olof Palmes Internationella Center
Ikhwezi Women’s Support Centre och S-kvinnor lär av varandra
År 1997 hade Sydafrika just lämnat ett brutalt apartheidsystem. Men ett annat förtryck fanns kvar: det patriarkala.
– På den tiden visste kvinnor inget om sina rättigheter, säger Linda Brukwe som leder Ikhwezi Women’s Support Centre i landet.
Ikhwezi startade för 25 år sedan och är verksam i Cathcart på landsbygden i de östra delarna av Sydafrika. Syftet är att ge stöd till kvinnor och barn som utsatts för våld och övergrepp. Linda Brukwe misshandlades själv psykiskt och fysiskt av sin make under många år. När hon fick information från Ikhwezi engagerade hon sig för att lära andra kvinnor att de inte behöver utstå samma sak.
– Två av tre kvinnor i området är utsatta för någon form av våld… eller, jag tror att det egentligen är nästan alla. Vi måste stoppa det!
Enligt Linda Brukwe är patriarkala strukturer inom xhosakulturen en bidragande faktor, liksom arbetslöshet och fattigdom. Under pandemin har hon sett en dramatisk ökning i våldet mot kvinnor när människor varit hänvisade till hemmet, männen har förlorat jobb och alkoholmissbruket blivit än mer utbrett.
Ikhwezi stöds genom Palmecentret av S-kvinnor (på förbundsnivå) sedan 2016. Förbundssekreterare Nina Unesi har själv besökt organisationen.
– Ikhwezi har etablerat sig så starkt att det har blivit självklart för omgivningen att fråga om deras kunskap i allt som rör våld mot kvinnor. De belyser frågorna, engagerar området och blir tillfrågade om kunskap. Ikhwezi är som en spindel som håller samman det sociala nätverket och samarbetar med kommunpolitiker, socialtjänst, sjukvården och polis.
Linda Brukwe säger att stödet från Palmecentret har gjort det möjligt för Ikhwezi att utbilda de här aktörerna i attityd och arbetssätt.
– Det är viktigt att jobba nära varandra så att våldsdrabbade kvinnor känner att de tas på allvar. Annars kommer de inte att anmäla.
På polisstationen i Cathcart har Ikhwezi inrättat ett särskilt rum så att våldsdrabbade kvinnor kan göra anmälan i avskildhet samt få stöd och information. Ikhwezi håller också kontakt med kvinnan, fungerar medlande och följer henne till tingsrätten. Dessutom driver de sedan länge ett härbärge för kvinnor och barn utsatta för våld och övergrepp.
Många angränsande kommuner har liknande problem och tillsammans med S-kvinnor har Ikhwezi byggt upp ett nätverk för samarbete mellan lokala organisationer. Ikhwezi som har lång erfarenhet passar bra som samordnare och ingår också i ett större nätverk som lobbar för nationell förändring.
– Det visar att samarbete är en framgångsmetod, säger Nina Unesi som hoppas att fler kvinnodistrikt utöver Stockholms län ska ge stöd till organisationer i det lokala nätverket.
– På så sätt skulle vi tillsammans kunna lyfta frågorna i ett stort område i Sydafrika och gemensamt åka dit för studiebesök och aktiviteter. Samtidigt som de sydafrikanska organisationerna också samverkar.
Enligt Linda Brukwe har plattformen gjort det möjligt att dela erfarenheter. Samarbetet med Sverige har stärkt Ikhwezi organisatoriskt och gett nya insikter.
– Många tror att det som händer här är unikt. Men genom det här partnerskapet lär vi oss av varandra.
Förutom stöd till offer håller Ikhwezi i utbildningar och pratar i skolor. Genom ett särskilt program engageras män att arbeta mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier. Påverkansarbete sker bland annat genom protestmarscher. År 2018 var Ikhwezi del av de nationella demonstrationerna #TotalShutdown. De har gjort skillnad.
– Rättsfallen ges prioritet och hårda straff utdöms. Fortfarande finns många utmaningar men vi kvinnor tas på allvar på ett annat sätt än tidigare, säger Linda och återger två domar.
I det första fallet fick en kvinna Ikhwezis stöd för att få skyddsåtgärder beviljade av tingsrätten. Hon mördades ändå av sin man men organisationens lobbyarbete och protestmarscher bidrog till att maken dömdes till ett hårt fängelsestraff – 34 år. I ett annat fall våldtogs ett barn av tillsyningsmannen på det jordbruk där familjen arbetade. Barnet och mamman kunde stanna sex månader på Ikhwezis härbärge medan mannen dömdes till 20 år.
Foto: Ikhwezi Women’s Support Centre
När Linda Brukwe blickar framåt vill hon arbeta med unga och sprida servicen till fler. Kvinnor bör stärkas i att ta egna beslut och göra saker själva, inte bara stödja män.
– Vi behöver kvinnor som kan ta ledande politiska positioner. Vi lobbar för att det ska bli 50-50. Att stärka kvinnor är att bygga nationen.
Linda Brukwe var själv under sex år i början av 00-talet involverad i politik genom ANC. Men frustrationen att se de lokala – manliga – politikerna inte göra vad de var tillsatta för blev för stor.
– Min ambition var att stärka samhällsservice som infrastruktur, bostäder och el. Om jag inte kunde göra det eller öppet påtala interna problem, varför skulle jag stanna?
Sagt och gjort, Linda Brukwe gick tillbaka till Ikhwezi.
– Idag lever jag det liv jag vill. Jag tjänar inte så mycket men arbetet gör mig lycklig. Att förändra kvinnors liv är min passion.
Ikhwezi betyder lyskraft eller ljus på xhosa och är namnet på en av stjärnorna. Linda Brukwes vision är att se kvinnor fria från alla former av våld.
– De ska kunna gå vart de vill när de vill och göra vad de vill oavsett vilka kläder de bär.
