VAR: Folk Mat & Möten, Olof Palmes Plats 1, Malmö.
Palmedagen är den svenska arbetarrörelsens årliga mötesplats för internationellt solidaritetsarbete. Regionala och lokala aktivister med intresse för globala frågor träffar varandra, centrala företrädare och experter för att diskutera idéer och utbyta erfarenheter.
PROGRAM
Med förbehåll att tiderna kan komma att korrigeras något.
09.00-10.00. Insläpp/morgonkaffe.
10.00-10.40. Välkomst- och inledningsseminarium.
11.00-11-50. Valbara seminarier.
1. Inflytande och omfördelning: Så tar vi kampen för demokrati i arbetslivet.
2. Supervalåret 2024: Så stärker vi den globala demokratiska arkitekturen.
3. Demokratin och världsfreden.
11.50. LUNCH.
12.50-13-40. Gemensamt i plenum + konsert av Emil Jensen.
13.50-14.40. Valbara seminarier.
1. Ett starkt civilsamhälle – diktatorns värsta fiende.
2. Demokratisk ekonomi – där människors och planetens välmående står i fokus
3. Feministisk utrikespolitik – vägen till hållbara, inkluderande samhällen
1968 myntade Willy Brandt uttrycket ”Dare More Democracy.” Som förbundskansler och nära allierad till Olof Palme stod han orubbligt upp mot alla sorters förtryck, och tillsammans såg de den demokratiska utvecklingen som nyckeln till fred och frihet. I en ny era av krig och despoter måste vi göra som Brandt och Palme: Våga mer demokrati!
Vi står inför stora utmaningar då regeringar världen över begränsarcivilsamhällets utrymme och kränker grundläggande rättigheter. Samtidigt förvärras klimatkrisen på ett sätt som hotar mänsklighetens framtid. Här i Sverige ser vi nu samma hot i och med den nya regeringspolitiken, vilket gör det ännu mer angeläget att vi agerar.
Låt oss tillsammans höja våra röster för att stå upp för demokratin och visa att internationell solidaritet kan förändra världen!
Betala, fasa ut och inkludera: Vår uppmaning inför COP29
Öka finansieringen till de hårdast drabbade
I Agenda 2030 har de rika länderna bundit sig till att betala för en del av de fattiga ländernas klimatomställning. Löften som år efter år kommer på skam. Dessutom minskar det internationella biståndet, i världen liksom i Sverige.
Under COP29 ska ett nytt mål för klimatfinansiering sättas. Sverige måste arbeta för att detta mål blir ambitiöst och rättvist, samt säkerställa offentlig finansiering till de behov som inte täcks av privata initiativ.
Minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen
Målet om att hålla sig under 1,5 graders uppvärmning kommer inte att uppfyllas med dagens politik. I stället kommer vi vid seklets slut hamna på ungefär det dubbla – en katastrof för klimatet, men även för demokratiernas trovärdighet i att kunna lösa problem.
Sverige och EU måste höja ambitionerna gällande utsläppsminskningar och utfasning av fossila bränslen – och drömscenarion om tekniska apparater som löser alla problem ska inte vara en del av beräkningen.
Växla upp klimatanpassningen
För de människor som redan nu upplever effekterna av uppvärmningen i form av översvämningar, orkaner och extremhetta är behovet av klimatanpassning akut. Men även inom detta område sviker nationerna sina löften om tillräcklig finansiering.
Sverige och EU måste säkra klimatanpassningens finansiering, och verka för att genomförandet först hjälper där behoven är som störst.
Stå upp för deltagande och inkludering
Klimatomställningen är först och främst till för folket, inte oljebolagen. I förhandlingarna måste representanter för exempelvis arbetare och ursprungsfolk delta.
Sverige och EU måste stå upp för brett deltagande i klimatarbetet.
Palmecentret är en del av Concord, som samlar 81 organisationer som arbetar för en rättvis och hållbar värld. Du kan läsa uttalandet i sin helhet som du surfar vidare här.
De organisationer som skrivit under denna uppmaning är:
Act Svenska kyrkan ActionAid International Sverige Afrikagrupperna Barnfonden Framtidsjorden Jordens Vänner LM International Olof Palmes Internationella Center Oxfam Sverige Plan International Sverige PMU Naturskyddsföreningen Svenska Missionsrådet Swedwatch Kvinna till kvinna Svalorna Indien Bangladesh Svenska freds och skiljedomsföreningen WaterAid Sverige We Effect
Öka stödet till de demokratiska krafterna i Georgien!
Enligt officiella siffror har det styrande regeringspartietGeorgian Dream fått en majoritet av rösterna i valet. Men allvarliga anklagelser om omfattande valfusk och trakasserier har rapporterats från både oppositionen, det georgiska civilsamhället och internationella valobservatörer, däribland Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Det förekommer rapporter att representanter från regeringspartiet har övervakat väljare, hotat oppositionens sympatisörer och begått systematiska valöverträdelser, vilket starkt underminerat tilltron till valprocessen. Detta har rest frågetecken kring valets legitimitet.
Nino Dolidze, chef för den georgiska civilsamhällesorganisationenInternational Society for Fair Elections and Democracy (ISFED) konstaterar i ett uttalande till Palmecentret att ”resultaten av parlamentsvalet den 26 oktober, oavsett vilket utfall som skulle framkommit, inte kan anses verkligen spegla de georgiska väljarnas preferenser eftersom grundläggande brister i valprocesserna inför valet och under valdagen påverkade väljarnas förmåga att kunna uttrycka sitt fria val.”
Särskilt oroande är också det ryska inflytandetöver Georgiens inrikespolitik, där regeringspartiets auktoritära metoder tydligt påminner om utvecklingen vi tidigare har sett i Ryssland och Belarus. Länder där utrymmet för civilsamhället och oppositionen i princip har avvecklats. Om den georgiska regeringens hot om att förbjuda oppositionen skulle genomföras riskerar Georgien att ta ytterligare steg mot ett fullt ut auktoritärt styre. En utveckling som medför en överhängande risk för ökande våld och ytterligare fördjupad repression.
Nu är det hög tid att öka stödet till de demokratiska krafterna i landet och stödja det georgiska folket i deras kamp för frihet och demokrati. En framtid där de är fria att själva välja den väg man vill att Georgien ska ta i framtiden.
Det är bra att regeringen beslutat att pausa det bilaterala samarbetet med georgiska myndigheter och att man ökar stödet till det civilsamhället med 25 miljoner kronor. Men Georgien står just nu och väger mellan demokrati eller om man ska dras in i en mer auktoritär utveckling som kan komma prägla landet under många år framåt. Det kommer krävas mycket mer av både regeringen och oss i civilsamhället för att stötta de krafter i landet som kan förhindra att så sker.
– Oscar Ernerot, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.
Vad har hänt?
Lördagens parlamentsvalet i Georgien har setts som ett avgörande vägval för den georgiska demokratin och som en folkomröstning mellan västorienterat eller pro-ryskt. Enligt landets centrala valkommission (CEC) vann det regerande partiet, Georgian Dream (GD), med 54 % av rösterna.
Oppositionen har ifrågasatt resultatet och anklagar GD för valfusk och trakasserier, vilket bekräftas av valobservatörer från OSSE, International Society for Fair Elections and Democracy (ISFED) och den georgiska civilsamhällesorganisationen My Vote. Dessa rapporterar om omfattande oegentligheter, som upprepade röstningar och valfusk, där GD pekas ut för att ha påverkat väljare genom filmning och hot.
OSSE:s observatörer noterade allvarliga problem i 6% av de övervakade vallokalerna. För georgier i utlandet, vars majoritet stöder oppositionen, är möjligheterna att rösta kraftigt begränsade. Kritiker menar att detta är avsiktligt.
Europeiska kommissionen har vidare uttryckt djup oro över de rapporterade oegentligheterna och har efterlyst en grundlig undersökning av CEC. Man kräver även demokratiska reformer för ett framtida EU-medlemskap.
Även Georgian Dream bekräftar att oegentligheter har skett, men de menar att dessa oegentligheter inte är större än andra länder i närområdet och att de inte är i den omfattningen att de har påverkat slutresultatet.
Georgiens president Salome Zourabichvili har uppmanat allmänheten till protester mot valresultatet och det har redan rapporterats om stora demonstrationer i Tbilisi. Oppositionen förblir enad i sin kamp för att få valresultatet ogiltigförklarat och ett starkt stöd från internationella partner blir avgörande i denna strid för demokratin.
Öka pressen på den israeliska regeringen innan det är för sent!
I måndags förbjöd det israeliska parlamentet FN:s organ för de palestinska flyktingarna, UNRWA, att verka på områden som kontrolleras av Israel. Människor som redan idag lider och lever i djup nöd och fara kommer nu att drabbas än hårdare. Ingen annan aktör har FN-organets kapacitet att möta de palestinska flyktingars grundläggande behov av mat, skydd, hälsovård och utbildning.
I januari beordrade den internationella domstolen ICJ den israeliska regeringen att omedelbart vidta åtgärder för att förhindra folkmord och säkra att humanitär hjälp kommer in på Gazaremsan. Ett domslut som den israeliska regeringen gång på gång tydligt ignorerat. Antalet civila dödsoffer fortsätter att vara skyhögt. Israel har hindrat införsel av mat, mediciner och andra förnödenheter, vilket har lett till hungersnöd och ökad spridning av sjukdomar. Nu tar man nästa steg och förbjuder UNRWA, en nyckelaktör i att lindra nöden.
Sveriges utrikesminister har beklagat det israeliska beslutet och påpekat att UNRWA är livsviktigt för att ge humanitär hjälp till den palestinska befolkningen. Det är en välkommen tillnyktring då man tidigare lät frysa Sveriges stöd till FN-organet. Men beklaganden och uttalanden har hittills inte haft någon betydelse för skyddet av civilbefolkningen på marken.
Regeringens passivitet har under det senaste året lett till att man undvikit att kritisera Israel för dess krigföring och brott mot folkrätten. Det är nu dags att börja agera för att hålla den israeliska regeringen ansvarig och för att skydda den palestinska civilbefolkningen.
Regeringen måste i samarbete med övriga EU-länder verka för att frihandelsavtalet med Israel ska frysas till dess att ICJ-domstolens beslut och internationell rätt respekteras. EU-ländernas vapenexport till landet måste strypas. Import och handel med varor och tjänster från de illegala bosättningarna bör förbjudas. Sverige behöver vara en tydlig och modig röst för detta.
”Det måste kosta något att förbjuda FN att hjälpa till i den humanitära katastrof som just nu sker på Gazaremsan”.
Eftersom Israels politiker fortsätter visa att de inte lyssnar på omvärldens krav behöver Sverige, på egen hand och i EU, se till att den israeliska regeringens agerande också får konsekvenser. Det måste kosta något att förbjuda FN att hjälpa till i den humanitära katastrof som just nu sker på Gazaremsan.
Pressen måste nu snabbt öka innan det är för sent.
– Oscar Ernerot, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center
Blixtinsamling: Rop på solidaritet från Belarus!
Nu behövs vår hjälp snabbt. Var med och stötta de personer i ABF Belarus som är i fara eller har tvingats fly. De behöver advokathjälp, mat, kläder och någonstans att bo.
Organisationsgåvor görs till PlusGiro 570–2. Märk gåvan med ”Belarus”.
Finska för nybörjare, skriv- och läsutveckling, privatekonomi och akrylmåleri. Dessa är några av många olika studiecirklar som just nu genomförs på olika platser runt om i Sverige. Det är demokrati i praktisk mening där utgångspunkten är att alla har samma värde och lika rätt att delta i lärandeprocesser. Men skulle samma aktiviteter genomföras 50 mil bort från Sverige, i Belarus, skulle det klassas som extremistisk verksamhet.
Det har nu gått fyra år sedan nyhetsflödet fylldes av protesterna i Belarus med bilder av fredliga demonstrationer i rött och vitt. Att blott bära dessa färger idag kan leda till gripanden. Under dessa fyra år har regimen inte visat några tecken på att lätta på förtrycket. Snarare har situationen förvärrats och repressionen ökat. Tusentals politiska fångar är fortfarande fängslade eller tvingade till exil. Människorättsorganisationer har tvingats att stänga ned och oberoende medier har tystats.
Nu ser vi ytterligare en upptrappning av våld och massarresteringar, där regimen med hårda och brutala tag försöker kuva den fortsatta frihetskampen. Ett aktuellt exempel på detta är att ABF:s systerorganisation i landet, ABF Belarus, nyligen klassats som extremistisk verksamhet av regimen.
Stödet till den demokratiska oppositionen i Belarus måste öka!
En ny våg av förtryck sveper just nu över Belarus inför presidentvalet i februari. Nyligen klassades ABF:s systerorganisation som en extremistisk organisation av regimen. En fredlig och demokratisk folkbildningsorganisation vars verksamhet bygger på tron om att fri folkbildning är centralt för samhällets utveckling och individens frigörelse. Vi kräver nu att regeringen uppmärksammar utvecklingen och ökar stödet till den demokratiska oppositionen.
Finska för nybörjare, Skriv- och läsutveckling, Privatekonomi och Akrylmåleri. Dessa är några av många olika studiecirklar som just nu genomförs på olika platser runt om i Sverige. Det är demokrati i praktisk mening där utgångspunkten är att alla har samma värde och lika rätt att delta i lärandeprocesser. Studiecirklar uppmuntrar till en öppen diskussion, där samtal och erfarenhetsutbyte innebär att alla deltagarna får öva i att argumentera, lyssna och resonera. Viktiga färdigheter i en fungerande demokrati.
Men skulle samma aktiviteter genomföras 50 mil bort från Sverige, i Belarus, skulle det klassas som extremistisk verksamhet.
I skuggan av världens kriser
Det kommer inte många nyheter från Belarus just nu. Uppmärksamheten efter de omfattande protesterna som följde efter valet 2020 har avtagit. Nyhetsflödet domineras nu av andra kriser och konflikter. I skuggan av detta har situationen i Belarus inte blivit mindre allvarlig, snarare tvärtom.
Ett parlamentsval har nyligen genomförts. Det var ett val utan riktiga oppositionspartier, utan valobservatörer och med tusentals fängslade oppositionella. I år firar Lukasjenko 30 år vid makten. Ett dystert jubileum tillägnat en despot, i ett land där grundläggande mänskliga rättigheter och demokratiska principer kränks systematiskt. Till våren stundar ett presidentval. Den enda valbara kandidaten? Aleksandr Lukasjenko.
Intensifierat förtryck och ökat våld
Det har gått fyra år sedan nyhetsflödet under en kort period fylldes av protesterna i Belarus med bilder av fredliga demonstrationer i rött och vitt. Att blott bära dessa färger idag kan leda till gripanden.
Under dessa år har regimen inte visat några tecken på att lätta på förtrycket. Snarare har situationen förvärrats och repressionen ökat. Tusentals politiska fångar är fängslade och många oppositionella är drivna i exil. Människorättsorganisationer har tvingats stänga ned och oberoende medier har tystats.
Nu ser vi ytterligare en upptrappning av våld och massarresteringar, där regimen med hårda och brutala tag försöker kuva den fortsatta frihetskampen. Ett aktuellt exempel på detta förtryck är klassningen av ABF:s systerorganisation i landet, ABF Belarus, som en extremistisk organisation. En folkbildningsorganisation, sedan 2021 verksam i exil och vars idéer och syften, likt ABF, bygger på tron om att fri och frivillig folkbildning är centralt för samhällets utveckling och individens frigörelse. Genom demokratiskt lärande skapas en bildad och kritiskt tänkande befolkning vilket är avgörande för demokratiutveckling. Och med det skapas ett stort hot mot en diktatur. Nu är ABF Belarus medlemmar i fara och flera har tvingats fly.
Öka stödet till den demokratiska oppositionen
Det belarusiska folkets kamp är lång och svår, men den påminner oss om att demokrati och mänskliga rättigheter aldrig får tas för givet, och hur viktigt det är att inte vända ryggen till när dessa rättigheter inskränks. Som en demokratiaktivist i exil med rädsla för att återvända nyligen beskrev det: ”Att sluta föresvävar inte oss. För varje arrestering de gör desto viktigare blir det att fortsatt kämpa för förändring”
ABF och Olof Palmes Internationella Center följer utvecklingen i landet och stöttar kampen för frihet och demokrati. Genom folkbildning och samarbete med demokratiska krafter i Belarus stöttar vi dem som dagligen riskerar sina liv och sin frihet för att möjliggöra en bättre framtid.
Regeringen behöver uppmärksamma att en ny våg av regressioner just nu sker i Belarus. Vi kräver att de tillsammans med andra länder ytterligare ökar trycket på regimen, samt ökar stödet till den demokratiska oppositionen och civilsamhället i Belarus.
Av de 130 belarusier som förra året sökte asyl i Sverige fick också 98 procent avslag på sin ansökan. Aktiva i civilsamhället utvisas systematiskt. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter har beskrivit fängelseförhållandena i Belarus som en grym, omänsklig och förnedrande behandling, och att tortyr är vanligt förekommande. Sveriges uttalade stöd för den demokratiska oppositionen i Belarus klingar falskt när dessa utvisningar får fortgå.
Nu behövs vår hjälp snabbt. Var med och stötta de personer i ABF Belarus som är i fara eller har tvingats fly. De behöver advokathjälp, mat, kläder och någonstans att bo.
Gaza: ”Jag har inga tofflor att sätta på fötterna”
”I den här artikeln fokuserar jag inte på krig, det som förlorats, fördrivning, hunger, fattigdom, orimliga priser och bristen på alternativ för att människors liv ska kunna fortsätta, även om det är på de lägsta nivåerna”, skriver människorättsaktivisten Rami i en artikel publicerad av Palmecentrets samarbetsorganisation PYALARA i september. Vi har fått tillstånd att dela den och det här är ett utdrag.
Berättelsens huvudperson är en simpel toffla, som trots sin enkelhet har blivit något av en önskan för alla de människor som fördrivits.
”Den tar upp lika mycket plats i människors diskussioner som förhållandena på vägarna, områden som bombas, verklighetens förbannelse och vad människors situation har blivit. Det är inte en överdrift att säga att ”tofflan” har blivit viktigare än att vänta på nyheterna om att en överenskommelse om vapenvila nåtts. Tofflan är ett akut behov”, skriver Rami.
”Tofflan är ett akut behov”
Abu Ahmed har slitna sandaler på fötterna. Han är en tvångsfördriven person. Han upprepar flera gånger frågan vad det är för dagar de måste genomleva, av elände och förnedring.
– I mina värsta mardrömmar såg jag aldrig en dag komma då jag gick barfota eller bar sådana sandaler som skomakaren inte kan reparera.
Hajja Umm Mustafa lyssnar på hans ord och tillägger:
– Jag kommer inte att prata om mitt lidande av att bo långa månader i tält, inte heller om bristen på mat och vätska. Jag kommer bara att säga: Jag har inga tofflor att sätta på fötterna när jag av någon anledning måste gå ut, inklusive att uträtta mina behov.
Abu Qasim, en äldre man, berättar att han har gått barfota de senaste två månaderna. Ibland delar han och hans fru på ett par slitna tofflor.
Umm Fadi, en äldre kvinna, lider av en diabetisk fotsjukdom som gör att sår läker sämre. Hennes fot träffades av en järnstav och såret är fortfarande öppet och varigt. Hennes läkare rådde henne innan krigets start att bära bomullsstrumpor, medicinska skor och försöka undvika sårskador för oro över komplikationer. Men nu kan hon inte få tag på skor eller tofflor – de går knappt att hitta på marknaden eller är prissatta i dollar.
Lian, en liten flicka, leker barfota i tältlägret:
– Mina tofflor gick sönder för länge sedan, och min pappa har inte råd att köpa tofflor till oss.
– Marken är som eld och den tål inte att jag går barfota på den.
Situationen i Gaza är fortsatt katastrofal. 9 av 10 har tvingats på flykt från sina hem, de allra flesta flera gånger om. Befolkningen på 2,3 miljoner människor genomlever en humanitär katastrof och ockupationsmakten begränsar och hindrar aktivt nödhjälpen. Även på Västbanken intensifieras attacker av militanta bosättare och israeliska styrkor. Omvärlden måste agera mot folkrättsbrotten! Civila måste skyddas!
Palmecentrets insamling fortsätter
Swisha solidaritet till civilbefolkningen i Palestina! Palmecentrets insamling går till att lindra den akuta humanitära katastrofen genom våra lokala samarbetspartners samt för att stödja arbetet för mänskliga rättigheter, frihet och fred i regionen.
ABF Stockholm, Palmecentret och Stockholms FN-förening anordnar årligen ett gemensamt seminarium för att uppmärksamma FN-dagen den 24 oktober.
När? Torsdag 24 oktober klockan 18.00 Var? Katasalen, ABF-huset på Sveavägen 41 i Stockholm.
Fri entré!
Världen är i ständig utveckling. Mänsklighetens beslut och leverne ger avtryck på vår planet, avtryck som berör allt levande. Inom ramen för FN-samarbetet pågår sedan länge olika initiativ för att tackla de olika utmaningar vi befinner oss i och står inför.
2015 antog FN.s generalförsamling enhälligt Agenda 2030 och de globala målen – glädjen var stor och beslutet gav hopp och framtidstro. Sedan dess har mycket hänt, och efter det att världen gick igenom en pandemi har flera större krig och konflikter brutit ut.
Vad betyder dessa krig och konflikter för utvecklingen och de globala målen? Och vilken betydelse och påverkan har den geopolitiska utvecklingen på de globala målen, och på klimatet i synnerhet? Kvällens seminarium kommer att beröra frågeställningar som dessa samt ge perspektiv utifrån Resolution 1325 (om kvinnor, fred och säkerhet), Resolution 2250 (om unga, fred och säkerhet), vad det amerikanska presidentvalet kan ha för betydelse samt hur årets fredspristagare Nihon Hidankyo sätter ljus på kärnvapenfrågan.
Varmt välkommen!
Medverkande: Essraa Hussein, handläggare Unga, fred och säkerhet, Folke Bernadotteakademin. Björn-Ola Linnér, professor Linköpings universitet, programchef Mistra Geopolitics. Margot Wallström, ordförande i Olof Palmes Internationella Center, tidigare utrikesminister och EU-kommissionär. Gabriel Wikström, fd nationell samordnare för Agenda 2030. Samtalsledare: Annelie Börjesson, tidigare ordförande i Svenska FN-förbundet.
Hälsningsord av Maria Appelblom, ordförande, Stockholms FN-förening.
Ett år av krig – finns det hopp?
Ett år har gått sedan Hamas terrorattack och början på det katastrofala kriget. Den 7 oktober dödades 1 100 israeliska civila och soldater.
De palestinska väpnade grupperna begick överlagda och grova krigsbrott, inklusive rena avrättningar av civila och tagandet av över 240 gisslan. Ett hundratal gisslan hålls fortfarande i Gaza men det är oklart hur många av dessa som fortfarande lever.
I det pågående kriget har Israel dödat över 41 000 människor på Gazaremsan. Befolkningen på 2,3 miljoner människor genomlever en humanitär katastrof och ockupationsmakten begränsar och hindrar nödhjälpen. Nittio procent är internflyktingar. De flesta har fått fly många gånger. Kriget har destabiliserat hela regionen. De senaste veckorna har våldet eskalerat och risken för storkrig växer.
Palmecentrets samarbetsorganisationer är alla personligen och direkt drabbade. Våra partners i Israel har förlorat släkt och vänner. Fredsorganisationerna kämpar ändå. Släktingar till gisslan har skapat en folkrörelse för att få till stånd en vapenvila där deras släkt och vänner friges. Nyligen samlade de hundratusentals israeler på gatorna till stöd för detta.
På Gazaremsan har förutsättningarna för våra samarbetsorganisationers arbete helt förstörts. Medarbetare och volontärer i organisationerna har skadats och dödats. En ung mor i en ungdomsorganisation dödades av ett israeliskt flygangrepp tillsammans med ett av sina barn. Hennes andra barn överlevde och är nu moderlös. En chef på samma organisation arresterades av israeliska militären i nästan en månad och utsattes för tortyr. När han väl släpptes fick han veta att hans föräldrar hade dödats i flyganfall.
Tragedierna är många. Trots det katastrofala läget gör organisationerna vad de kan för stötta barn och unga som under det senaste året fått fly gång på gång.
I skuggan av kriget på Gazaremsan har våldet på Västbanken ökat. Den israeliska regeringens politik och agerande har gett de militanta bosättarna på Västbanken ett nytt självförtroende. Våra partnerorganisationer på Västbanken berättar att bosättarna är mer välorganiserade och tyngre beväpnade än tidigare. Känslan av att vara värnlös är utbredd. De palestinska myndigheterna kan inte skydda civilbefolkningen. Nämner man världssamfundet och internationell rätt skrattar folk bittert. De ser att omvärlden inte gör någon skillnad för dem.
Och omvärlden har misslyckats. Trots upprepade försök att få till stånd en vapenvila har inte tillräcklig kraft satts bakom orden. Situationen har tillåtits eskalera och det humanitära priset för detta är katastrofalt.
Samtidigt har det folkrättsliga läget tydliggjorts på flera områden. Chefsåklagaren vid Internationella brottsmålsdomstolen ICC har begärt att arresteringsorder utfärdas för de Hamasledare som låg bakom attacken 7 oktober men även Israels premiärminister och försvarsminister. Den internationella domstolen ICJ slog i somras fast att den israeliska ockupationen är olaglig, att Israel bryter mot förbudet mot apartheid och rassegregering samt att det ankommer på omvärlden att se till att den olagliga situationen upphör. Samma domstol misstänker Israel för folkmord.
I detta läge är Sveriges röst alldeles för otydlig och räddhågsen. Tittar på man på den svenska utrikespolitiken under året blir kontrasten till tidigare regeringar påtaglig. I oktober är det tio år sedan Sverige erkände den palestinska staten. Erkännandet 2014 syftade till att bidra till att stärka den svagare parten i förhandlingarna och stödja en tvåstatslösning. Det var uttryck för en aktiv mellanösternpolitik och ingöt hopp.
Den nuvarande regeringen lät i stället frysa både utvecklingsbiståndet och biståndet till FNs organ för de palestinska flyktingarna (UNRWA) under flera månaders tid. När FNs generalförsamling röstade om att höja Palestinas status som medlemsland innan sommaren, lade Sverige ner sin röst. Detta trots att Sverige erkänt Palestina som stat.
Sverige lade också ner sin röst i FN i en omröstning om att den israeliska ockupationen måste upphöra inom ett år, i enlighet med ICJs utlåtande att ockupationen är olaglig. Norge, Finland, Frankrike, Estland och Lettland röstade tillsammans med en majoritet av världens stater för resolutionen.
Det tolkas som att Sverige överger principen att folkrätten gäller lika för alla.
Hur tolkas detta i omvärlden? Det tolkas som att Sverige överger principen att folkrätten gäller lika för alla. Det är inte bara moraliskt förkastligt. Det strider också mot vårt egenintresse.
Sverige har historiskt värnat folkrätten eftersom den också är en ödesfråga för vår egen säkerhet. När brott mot folkrätten sker ostraffat på en plats blir världen som helhet osäkrare.
Finns det då något hopp? I maj besökte det israelisk-palestinska fredsnätverket Two State Coalition Sverige. Deras budskap är tydligt. En tvåstatslösning är möjlig och nödvändig. Bara en politisk lösning där både det palestinska och det israeliska folkets rätt till självbestämmande och säkerhet förverkligas är en hållbar väg framåt.
Kanske finns hoppet i att omvärlden kommit till insikten att den inte längre kan ignorera frågan och hoppas att den ska lösa sig själv. Det krävs i stället att världens länder tvingar fram en fred baserad på folkrättsliga principer.
Aktion mot våldet i Palestina och Israel: Läs barnens namn
Delta i en aktion för att visa att vi är många som kräver ett slut på de folkrättsbrott som pågår i Palestina och Israel, främst genom Israels krig mot Gaza, men också människorättskränkningarna mot palestinier på Västbanken, samt Hamas och andra palestinska väpnade gruppers olagliga attacker mot Israel.
Vi kräver att Sveriges regering agerar för:
Ett omedelbart och varaktigt eldupphör
Att humanitärt bistånd på ett säkert och villkorslöst sätt når civilbefolkningen i hela Gaza
Att internationell humanitär rätt upprätthålls av alla parter
Att civilbefolkningen skyddas från urskillningslösa och oproportionerliga attacker
Att internationella domstolens (ICJ) och FN:s säkerhetsråds beslut följs
Att alla palestinier som hålls godtyckligt frihetsberövade friges omedelbart och villkorslöst
Att alla civila gisslan friges omedelbart och villkorslöst
Vi samlas för att under en dag läsa namnen på de barn som dödats sedan 7 oktober 2023, i Palestina och Israel. Tillsammans sörjer vi de som förlorats och visar att det är människor bakom siffrorna.
Dagen är till för att ge plats åt de barn som inte fått växa upp. Vi ber er därför vänligen att lämna skyltar, flaggor och banderoller hemma denna gång.
Vi bjuder in er till att delta genom att läsa upp ett eller flera barns namn från våra listor. Vill du inte läsa ett namn är du välkommen att komma för att visa ditt stöd.
Låt oss visa regeringen att vi är många som kräver att civila ska skyddas och att våldet stoppas NU. Inte ett liv till!
NÄR: 8 oktober, kl. 08:00-18:00. Palmecentret bemannar särskilt mellan 16-16:30.
Arrangörer: Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen | Amnesty Sverige | Palestinagrupperna | Clowner utan Gränser | Kvinna till Kvinna | MÄN | Kristna Fredsrörelsen | Föreningen Ordfront | For Gazas Children | Stockholms Fredsförening | Diakonia | Oxfam Sverige | Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet | Läkare Utan Gränser | Judiskt Upprop | Olof Palmes Internationella Center | ForumCiv | Act Svenska Kyrkan | mfl.