Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Palmedagen Västerbotten

Varmt välkommen till Palmedagen Västerbotten!

Lördag 20 mars samlar vi arbetarrörelsen i Västerbotten för att blicka ut i världen. Temat för dagen är: Varning! Frihet i Fara och leds av Kata Nilsson, politisk redaktör på Piteå-Tidningen. Sändningen går live på arrangörernas Facebooksidor. Eventet hittar du här.

Dagens program

14.00 Hej och välkomna!

14.10 Rättvis omställning
Vem leder klimatomställningen? Vem bär ansvar? Vem får ta smällen? Nasra Ali leder ett ödesmättat samtal med LOs ordförande Susanna Gideonsson, europaparlamentariker Eric Bergkvist och S-studenters ordförande Malin Malm.

14.40 Poesi/Paus
Den Umeåbaserade poeten Pernilla Berglund dikter utspelar sig ofta i västerbottniskt landskap. På Palmedagen läser Berglund ur sin senaste bok Rätten.

14.55 Västerbotten, virus, våld och vaccin
I spåren av pandemin ser vi ökade klyftor, ökat våld mot kvinnor och en orättvis fördelning av vaccin. Adonay Kidane, internationell ledare S-studenter leder samtal mellan Tichaona Maphosa, internationella utskottet i Umeå arbetarekommun, Lungisa Huna och Mercia Andrews från sydafrikanska TCOE som arbetar med jämlik distribution av vaccin och Ella Mangisa från organisationen Ilitha Labantu som jobbar mot det ökade våldet mot kvinnor.

15.25 Upp till kamp
Demokratin är i fara. Hur försvarar vi den? Anna Johansson, från SSUs förbundsstyrelse leder ett samtal med Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström, Abrak Saati, forskare i statsvetenskap vid Umeå Universitet och ABFs ordförande Helén Petterson.

16.00 Tack för idag!

Mer än kastruller krävs för att driva ut onda andar 

Filmklippet min kollega skickar visar en mörk och tom gata i Burmas största stad Rangoon. Men ljudet är ögonbedövande. Från öppna fönster och dörrar visar människor sin avsky mot militärkuppen genom att slå på grytor och kastruller. Vi känner igen protestaktionen. Den har använts av allt från Stockholms krögare som är missnöjda med hur Coronarestriktionerna påverkar restaurangbranschen till demonstrationer mot president Salvador Allende i diktaturens Chile. I Burma har protestaktionen en mycket symbolisk betydelse då metoden sedan urminnestider använts för att skrämma bort onda andar.

Växande krav på en ny konstitution, inte minst efter NLD:s storseger i valet i november 2020, tros vara en av anledningarna till den statskupp som nu kastat Burma tillbaka till militärdiktatur. I ett slag har årtionden av kamp för demokrati och mänskliga rättigheter i landet raderats ut. Men människor låter sig inte nedslås. De bankar på kastruller nattetid. De samlas på gatorna och demonstrerar dagtid. I nattliga räder grips demonstranter. En ny cybersäkerhetslag förbereds som kommer göra det möjligt för militärjuntan att åtala alla som kritiserar kuppmakarna och visar stöd för Aung San Suu Kyi. Minst 23 000 fångar har släppts ur landets överfulla fängelser vilket tolkats som ett sätt att skapa plats för massgripanden.

Också på gatorna i Belarus har demonstranterna slagit på kastruller och grytor för att visa sitt missnöje med Alexander Lukasjenkos regim. Fler än 30 000 har gripits i de omfattande protester som pågått i landet sedan det förfuskade valet i augusti förra året. Även om kylan och pandemin gör att allt färre protesterar öppet i Belarus samlas människor fortfarande för att demonstrera.
Burma och Belarus två länder som just nu förenas i folkens kamp för frihet och demokrati. Två länder där repressiva regimer kontrollerar både ekonomin och politiken. Två länder där kraven på sanktioner växer men också på utländska företag att sätta handling bakom fina policyer om socialt ansvarstagande.

I Belarus planerar IKEA just nu att utöka verksamheten. Trots vetskapen om att företagets inköp av virke ger regimen stora intäkter. Sedan förra året kan du köpa belarusiskt mousserande vin på Systembolaget. Lanseringen ägde ironiskt nog rum i augusti, nästan samtidigt som det val som utlöst protesterna. H&M var ett av de första svenska företagen på plats efter att sanktionerna mot den tidigare militärregimen i Burma lyftes 2013 och som nu kommer tvingas samarbeta med militärjuntan. Redan förra året kritiserades Ericsson för sitt samarbete med ett telekombolag kopplat till Burmas militär.
Ska diktaturens onda andar kunna drivas bort krävs mer än kastrullprotester. Världssamfundet måste agera tillsammans till stöd för demonstranterna och företagen sluta fylla förtryckande regimers fickor med pengar.

Krönikan publicerades i februari 2021 i Aktuellt i Politiken.

4 saker du kan göra för att visa solidaritet med Burma!

1. Stöd Burmas frihetskamp. Skänk en gåva 
Ditt bidrag möjliggör att fler personer kan organisera sig och stärka kampen för en demokratisk utveckling i landet 

2. Höj tre fingrar för Burma! Använd Palmecentrets ram till din profilbild på Facebook. 
Gör som många burmeser redan gjort – använd Palmecentrets ram för att visa solidaritet och öka kännedomen om vad som sker i Burma.  

3. Läs vår debattartikel i Sydsvenskan och dela den på sociala medier.  
Vi framför konkreta politiska krav. Sverige och EU bör införa riktade sanktioner mot den burmesiska militären. 

4. Boka en expert från Palmecentret till din förening, fackklubb eller organisation och få dagsaktuell och fördjupad information om situationen i landet. 
Palmecentret har lång erfarenhet och kunskap om landet. Boka in någon av våra experter för att få höra mer om situationen i landet och hur ni kan engagera er.  

Sverige och EU måste omedelbart agera mot militären i Burma.

Tiotusentals människor demonstrerar dagligen mot militärjuntan i Burma (även kallat Myanmar). Det råder inga tvivel om att befolkningen motsätter sig militärens brutala maktövertagande.
Nu måste omvärlden snabbt visa handlingskraft och vidta konkreta åtgärder som biter på militären. Riktade sanktioner mot militärens ekonomiska intressen skulle kunna vara avgörande.

De senaste veckorna har nyheter kablats ut från Burma som vi hoppades var förpassade till historien. Än en gång har militären gripit makten i landet och avsatt den folkvalda regeringen. Men som så många gånger tidigare har folket gått ut på gatorna med sin säkerhet som insats. De vägrar acceptera en återgång till diktatur.

Den 1 februari, samma dag som det nyvalda parlamentet i Burma skulle tillträda, genomförde militären sin statskupp. Ett års undantagstillstånd utlystes, de folkvalda politikerna avsattes och militären tog över styrningen av landet. Fler än 500 aktivister, journalister och politiker har hittills gripits, däribland landets civila ledare, fredspristagaren Aung San Suu Kyi. Istället styrs landet av överbefälhavare Min Aung Hlaing. Samme man som FN-utredare pekar ut som ansvarig för brott mot mänskligheten och fördrivningen av folkgruppen rohingya.

Redan samma dag som militären grep makten började människor öppet visa sitt motstånd. Protesterna växte snabbt och nu sker dagliga massdemonstrationer i hela landet. Enbart den största staden Rangoon har enligt flera olika lokala medier fler än 100 000 människor slutit upp i de största folkliga demonstrationerna sedan de stora demonstrationerna mot diktaturen 1988.
Det finns en stor kraft och beslutsamhet i de demonstrationer som nu sker. I tio år har befolkningen fått känna på hur det är att leva i ett mer öppet samhälle. Ekonomin har vuxit och levnadsstandarden har ökat. För dagens unga är kontakt med omvärlden en självklarhet. Aung San Suu Kyi, som länge satt i husarrest, ställde upp och vann två val med stor majoritet. Hennes styre har varit en stor besvikelse för många, inte minst landets minoriteter, men det innebär inte att de vill återgå till militärdiktaturen. Framför allt för landets unga är det en otänkbarhet.

Protesterna har varit fredliga och välorganiserade men har trots det i flera fall mötts av våld från polisen. Tårgas, vattenkanoner och gummikulor har använts mot demonstranter och det finns även rapporter om att poliser skjutit skarpt. De senaste dagarna har soldater och stridsfordon synts på gatorna i städer runt om i landet. Tillslagen mot demonstranterna blir alltmer hårdhänta. Skakande scener har fångats på film när polis skjutit mot folkmassor. Regimens svar kan bli än mer brutalt. Militären har tidigare slagit ner protester utan pardon med tusentals döda som följd.

Omvärlden måste agera snabbt för att sätta press på militären. Konkreta åtgärder måste till. Den burmesiska militären har omfattande ekonomiska intressen. Den kontrollerar flera stora företag, något som ger stora intäkter utanför försvarsbudgeten. Genom att rikta in sig på dessa kan omvärlden sätta press på juntan.

Sverige och EU bör omedelbart införa riktade sanktioner mot den burmesiska militären och företag som ägs och kontrolleras av militären, något som även rekommenderas av FN:s särskilda utredningskommission för Burma. USA har tagit på sig ledartröjan och redan aviserat sanktioner mot tio personer som bär ansvar för statskuppen och tre företag som ägs av militären. Men EU har ännu inte presenterat några konkreta åtgärder som svar på militärkuppen. Sveriges regering måste driva på så att EU omedelbart agerar mot militären.

Tiden att agera är nu. Burma får inte glida tillbaka in i militärens järngrepp. Omvärlden måste stödja de demokratiska krafter i landet som står upp mot militären.

Abul Kalam, ordförande för Swedish Rohingya Association
Anders L Pettersson, executive director vid Civil Rights Defenders
Anna Sundström, generalsekreterare vid Olof Palmes Internationella Center
Eva Ekelund, policychef vid Act Svenska kyrkan
Kristina Jelmin, verksamhetschef för Svenska Burmakommittén
Lina Arvidsson, talesperson för Globala Partnerskap, LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer
Måns Molander, Nordenchef vid Human Rights Watch
Ulrika Strand, generalsekreterare vid Fonden för mänskliga rättigheter
Anna Widoff, ordförande för MeSheWe

Artikeln publicerades 19/2 – 2020 i Sydsvenskan.

Burma: Kamp på liv och död 

På Rangoons gator i Burma ekar varje kväll lätena av pinnar som slås mot kastruller och stekpannor. En gammal sed för att driva ut onda andar används nu av befolkningen för att visa sitt missnöje efter militärkuppen den 1 februari. De folkliga protesterna fortsätter rasa i Burma, men oron för ökat våld är ständigt närvarande. Militären har tidigare visat på att de är kapabla till att brutalt slå ner de som visar motstånd.

Palmecentret stödjer en människorättsorganisation i Burma och får via krypterade mail kontakt med en anställd som vill vara anonym.

–  Militär och polis har börjat arrestera organisatörerna och rädslan är stor för att polisen snart kommer börja ta till väpnat våld.

Fler och fler demonstranter ansluter till protesterna

Organisationen är medlemsbaserad och i många städer runt om i landet har representanter initierat protester och demonstrationer. De samlar även in data på arresterade aktivister och sätter ihop dem med juridiska ombud.

– Demonstranterna tvekar inte att fortsätta gå ut på gatorna. De inser att om de inte kämpar för sin frihet nu kommer de leva under militärstyre för resten av sina liv.

Att kommunicera med medlemmar ute i landet blir allt svårare.

– Vi har behövt ändra hela vår strategi för organisering och kommunikation, nu är vi en undergroundrörelse.

Långt engagemang i Burma hos den svenska arbetarrörelsen

Palmecentret har, tillsammans med den svenska arbetarrörelsen decennier av engagemang för Burma i ryggen. Tillsammans med civilsamhällesorganisationer, fackliga organisationer och folkrörelser verkar vi för ett verkligt demokratiskt Burma där fackliga rättigheter, kvinnors rättigheter och minoriteters rättigheter respekteras. Men nu krävs ett ännu större engagemang från omvärlden.

– Det internationella samfundet måste agera mot militärdiktaturen och stoppa alla diplomatiska relationer. Det behövs ett brett fördömande av juntan, och ett bredd stöd och erkännande av demonstranternas kamp, säger den anställda.

Stöd Burmas frihetskamp och bidra med ditt stöd till Palmecentrets insamling.

Terms of reference for developing an internal democracy tool kit for Palme Center’s partner organisations

The Olof Palme International Center with its 27 member organisations constitute an active hub of the Swedish labour movement’s international work articulated through trade union, political party and civil society organisations. These organisations represent more than one hundred years’ experience of promoting civic engagement, democratisation and poverty reduction. Palme Center cooperates with people and organisations throughout the world, in countries such as Bosnia-Hercegovina, Myanmar/Burma, South Africa, Palestine, and Bolivia. Through our development partnerships, we seek to empower people to change their own lives. Women, youth, and grassroots activists are our main target groups. The Swedish Labour Movement’s extensive international network enables cooperation with global partners who share our values.

Purpose
The purpose of the assignment is to develop a methods material, including a set of tools for increasing the knowledge about, assessing, and developing internal democratic practices and structures for the Palme Center’s partner organisations with the aim to support partner organisations to strengthen its internal democracy.

The assignment 
The assignment is:

1)     To produce a pedagogical methods material on internal democracy for Palme Center’s partner organisations.

2)     The methods material should include a set of practical tools that can be used for assessing internal democracy as well as how to improve the practices and structures for internal democracy.

Design and logic:
The development of the methods material/toolbox should include the following.

  1. Document study – a sample of relevant organisational descriptions and assessments of partner organisations and current methods materials and tools for organisational development/internal democracy.
  2. Interviews and dialogue with a selection of methods and programme staff at the Palme Center
  3. Interviews with a selection of representatives from the partner organisations
  4. Interviews with a selection of representatives from the Palme Center’s Member Organisations.
  5. Develop a relevant methods material including examples with best practices and a set of practical tools for internal democracy suitable for the Palme Center’s partner organisations.

The Palme Center will provide relevant documents, assist with introduction to the partner and member organisations and assist with coordination of interviews. The Palme Center will be the sole owner of the results of the assignment.

Timeframe and duration
The duration of the production of the material is expected to be approximately 6 weeks, during the period 9th of March 2020 and 15th of April 2021, including the preparatory reading and presentation of the final material (this period can be adjusted per the requirements of the consultant).

The Palme Center will request a first draft on the 15th of April 2021. The deadline for the final version is the 31st of April 2021.   

Deadline for submitting your tender is 4th of March 2021.

Target group
The target groups for the material are board members, nomination committee members and other elected representatives within the Palme Center’s partner organisations.

Language
The publication shall be written in English, not exceeding 20 pages.

Requirements on the consultant
The consultant shall have the following qualifications:

·        Have good knowledge in the English language, spoken and written

·        Have previous experience of developing and writing methods materials for civil society organisations

·        Have documented experience in organisational development for civil society organisations

·        Have extensive experience from working with democratic processes in civil society organisations

Meriting qualifications:

·        Have experience from working with or at one of Palme Center’s member organisations

Compensation
The budget and remuneration for the assignment will be decided between the parties, upon suggestion in the winning proposal. The total cost of the assignment, including vat, may not exceed 100 000 SEK. Fees, costs and VAT are to be separated in the budget.

Payments will be made in the following manner:

1) First disbursement: 50% of the total compensation after the start of the assignment and upon receiving an invoice from the consultant.

2) Second disbursement: 50% of the budget after the Palme Center’s approval of the evaluation report and upon receiving an invoice from the consultant.

Tenders
·        Tenders shall be submitted via email to Frida Perjus at the Olof Palme Center frida.perjus@palmecenter.se, no later than the 4th of March.

·        The bid must include curriculum vitae of the consultant including references, details of all relevant previous experience, suggested methodology, suggested timeframe, and budget including VAT.

·        The budget shall include the remuneration of the consultant as well as all other costs related to the evaluation. The budget must specify fees, costs and VAT.

·        We reserve the right to refuse any of the bids received.

·        The review process at the Palme Center involves the Methods advisor on capacity building, the Head of Team Methods Support and Head of International Department. The tenders are assessed according to their merits related to the above mentioned qualifications. The decisions are made collectively by the group. The final decision will be made before March 8th  and will be sent to all tenderers as soon as possible.

·        For questions or clarifications, please contact Frida Perjus at the Olof Palme Center frida.perjus@palmecenter.se, +46 8 677 57 87.

Kampinsamling för Burma

Stöd Burmas frihetskamp! Burma har skakats av en statskupp, och militärjuntan har åter igen tagit över makten i landet. 30 års kamp och lidande för demokrati och mänskliga rättigheter är nu utraderat och 10 år av demokratisk utveckling omkullkastad. Den statskupp som nu genomförts i landet innebär ett enormt bakslag för de mänskliga rättigheterna, och landets motkrafter behöver allt stöd de kan få i kampen framåt.

Här kan du bidra till Palmecentrets kampinsamling för Burmas demokratikämpar! Om du inte har Facebook kan du swisha en gåva till 123 240 60 72 – märk betalningen med ”Burma”.

Palmecentret och svensk arbetarrörelse i Burma

Palmecentret tillsammans med den svenska arbetarrörelsen har i decennier samarbetat med folkrörelser i Burma för ett demokratiskt samhälle där fackliga rättigheter, kvinnors rättigheter och minoriteters rättigheter respekteras. De kommer nu behöva arbeta i hård motvind, och behöver mer resurser för att klara av utmaningen.

Mer engagemang för Burma!

1) Höj tre fingrar för Burma! Visa solidaritet, och använd Palmcentrets ram till din profilbild.
2) Ta en bild på dig själv när du höjer tre fingrar för Burma i sociala medier och tagga in Palmecentret.
3) Boka en expert från Palmecentret till din förening, fackklubb eller organisation och få dagsaktuell och fördjupad information om situationen i landet.

Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik med utrikesminister Ann Linde

Den 24 februari lägger regeringen fram sin utrikesdeklaration och den diskuteras då under riksdagens årliga utrikesdebatt. Direkt efteråt medverkar utrikesminister Ann Linde och svarar på frågor i detta webbinarium.

Många frågor tilldrar sig stort intresse. Bland dessa kan nämnas globala samarbetet och FN, USAs utrikespolitik med Joe Biden som president, förhållningssätt till enpartistaten Kina, flyktingpolitiken, Mellanösternpolitiken, EU och Brexit, feministisk utrikespolitik, närområdespolitiken, nordiska och arktiska samarbetena, säkerhetspolitiken och Nato samt Sveriges syn på kärnvapennedrustning.

Medverkan av utrikesminister Ann Linde. Samtalsledare Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center.

Här kan du titta på samtalet.

Studio Solidaritet: Vad händer i Burma?

I måndags nåddes vi av nyheten att det i Burma (Myanmar) skett en statskupp, och landets ledare Aung San Suu Kyi har gripits. Flera andra i regeringen har också gripits, såväl som ledare från civilsamhället. Militären hävdar valfusk. Aung San Suu Kyi:s parti NLD vann valet i november 2020 men valprocessen kantades av konflikter och brist på transparens. Mer än en miljon människor har fråntagits sin rätt att rösta, däribland den muslimska folkgruppen rohingya.

En redan auktoritär regim har nu ersatts med ett diktatoriskt militärstyre, och åratals kamp för demokrati och mänskliga rättigheter är nu enligt många utraderad. Vilka vägar finns det framåt?

Palmecentrets generalsekreterare Anna Sundström samtalar med vår Asienchef Michael Hauer, som är på plats i Burmas huvudstad Rangoon.

Studio Solidaritet: Vad händer i Burma?
Liverapport från Rangoon – tisdag 9 feb kl.12.30-13.00
Sänds live på Palmecentrets Facebooksida.
Såhär utnyttjar de auktoritära ledarna pandemin

Coronapandemin har fått ledare över hela världen att sätta in hårda restriktioner mot sina medborgare med syftet att minska smittspridningen – men vissa har tagit tillfället i akt och gått steget längre i att öka kontrollen över sina medborgare. Hur har de auktoritära ledarna inskränkt de demokratiska fri- och rättigheterna under pandemin? Palmecentret listar tre exempel.

1. Pressfriheten under attack

I Ungern har Viktor Orbán infört lagar som gör att journalister som anses sprida ”fejknyheter” kan få upp till fem års fängelse. I Japan, Thailand och Kambodja har undantagslagar införts som begränsar pressfriheten. I Rumänien har en ny lag stiftats som gör att myndigheter kan censurera webbsidor och i Serbien finns planer på att låta staten få monopol på att informera om covid-19. Allra mest långtgående är undantagslagen i Kambodja som gör det möjligt för regeringen att censurera medier, digitala plattformar och övervaka telefonsamtal.

2. Ökad digital övervakning

I flera länder används digital teknik för att övervaka människors rörelser som ett led i bekämpningen av smittan. En del av detta har vällovliga syften, i flera länder har människor frivilligt laddat ner appar för att få uppgifter om smittade personer i närheten. I andra fall är det uppenbart att den digitala kontrollen också haft andra syften. I Armenien har staten beslutat att myndigheterna ska få tillgång till uppgifter från medborgarnas mobiltelefoner. I Iran har inrikesministeriet fått tillgång till digitala uppgifter om hur människor rör sig och i Israel har premiärminister Benjamin Netanyahu öppnat för att myndigheterna i hemlighet ska få spåra uppgifter från medborgarnas mobiltelefoner. Från Ryssland kommer uppgifter om att myndigheterna bygger datasystem för att koppla samman information från appar som anger var människor befinner sig med uppgifter från kameraövervakning, bankkort etc. Kritiker kallar systemet för ”cyber-gulag”.

3. Tystar kritiker genom mötesförbud

För att hindra smittan har länder infört bestämmelser för att förhindra folksamlingar. Det har också påverkat möjligheten att hålla politiska möten. Det som dock inte är acceptabelt är när restriktionerna varit specifikt utformade för att hota, tysta och diskriminera den politiska oppositionen. I Bangladesh har restriktionerna använts för att gripa vårdpersonal, studenter och aktivister som kritiserat landets coronapolitik. I Bolivia har staten öppnat för att MR-aktivister ska kunna åtalas. I Uganda har polisen slagit till mot hbtq-personer som anklagats för att sprida viruset. Även i Filippinerna har hbtq-personer attackerats och trakasserats av polis. I andra länder har myndigheterna passat på att gripa personer när det mediala ljuset varit riktat mot smittspridningen. Ett exempel är Hongkong där polisen har gripit flera personer som tillhör den demokratiska oppositionen.

Läs mer i rapporten Frihet i fara.