Naomi Grossman

1. Ta snacket! Vi måste våga ta snacket när mänskliga fri- och rättigheter ifrågasätts och attackeras, både på hemma- och bortaplan. Ett verktyg för auktoritära regimer är att använda desinformation för att forma opinion – så ta debatten för att kontra antidemokratiska krafter. Läs mer och få hjälp med argument!

2. Stötta våra fackliga kamrater. Påverka ditt fackförbund eller del av arbetarrörelsen att aktivt engagera er för internationella frågor.

3. Stå upp för biståndet! Auktoritära ledare talar om nationens egenintresse, samt lobbar för utträde ur internationella organisationer och avtal. Ett sätt att värna om internationell solidaritet och internationellt samarbete är att stå upp för att 1% av Sveriges bruttonationalinkomst (BNI) ska gå till bistånd.

Genom biståndet kan vi stötta demokratiska krafter i vår omvärld, bidra till att förebygga kriser och konflikter som driver människor på flykt, och bekämpa fattigdom och hunger. Det är en investering i vår gemensamma framtid.

4. Skänk en gåva eller bli månadsgivare. När motkrafternas kamp hårdnar måste vårt stöd öka! Som månadsgivare visar du på konkret internationell solidaritet varje månad. Din gåva hjälper demokratikämparna att fortsätta sitt arbete för alla människors frihet och rättvisa.

Putins olagliga och förödande invasion av Ukraina är en attack mot de värderingar som ligger till grund för alla fria och demokratiska samhällen. Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Sedan dag ett av invasionen har Palmecentret mobiliserat hela den svenska arbetarrörelsen, för att stötta demokratirörelser och människorättsorganisationer i Ukraina. Insamlingen har visat på en enorm vilja att försvara demokratin och visa solidaritet med Ukrainas folk.

Hittills har vi tillsammans samlat in drygt 3,5 miljoner kronor. Stort varmt TACK för din och era gåvor! Då kriget fortskrider förblir behoven stora. Palmecentret och hela den svenska arbetarrörelsen fortsätter därför att ställa upp för fredliga aktivister som behöver akut hjälp.

Hur använder Palmecentret de pengar som samlas in för Ukraina?

Stödet går till verksamma organisationer och etablerade nätverk i Ukraina, som Palmecentret tillsammans med våra svenska medlemsorganisationer redan samarbetar med. Hittills har stödet gått till bland annat:

De insamlade medlen går till nödhjälp så som mediciner, sjukhusutrustning, mat och möjlighet att skapa trygga platser. Men även till traumasupport efter övergrepp och bearbetning av mycket svåra upplevelser samt möjlighet att fly från Ukraina för de i våra nätverk som behöver det.

Ditt stöd kommer fram!

Putins och Rysslands krig mot Ukraina har pågått sedan 24 februari 2022. De allra första utbetalningarna gjordes 8 mars 2022. Nödvändiga inköp har kunnat göras till förnödenheter samt transporter av mediciner och sjukvårdsmaterial.

– Genom stödet har vi möjlighet att förse kraftstationer och generatorer till våra aktivister, till lärare, till kvinnor och till unga, berättar Bohdan Ferens, ledare för den ukrainska ungdomsorganisationen Social Democratic Platform som delar av stödet går till. Se hans videohälsning till alla som har gett en gåva ovan.

Hjälpinsatser blandas med traditionellt fackligt arbete

Kollegor från Kievs regionala fackliga råd och organisationen Labour Initiatives skapade tidigt ”Trade Union Lifeline”. De arbetar för att hjälpa fackliga medlemmar över hela Ukraina med deras olika behov. Genom ett brett nätverk av fackförbund och aktivt arbete i ett fackliga ungdomsnätverk kan de nå och hjälpa många människor.

Parallellt med aktiviteter relaterade till kriget bygger de samtidigt upp facklig verksamhet för framtiden.

– Vi har ordnat en facklig grundkurs för ungdomar från nästan hela landet, förutom de delar där striderna är som hårdast, berättar Ivanna Khrapko, ledare för det fackliga ungdomsnätverket som också får stöd av insamlingen.

Palmecentret, och alla som har stöttat vår insamling, har fått ett fint bevis på uppskattning för stödet till Ukraina. Trade Union Lifeline har överlämnat ett diplom där man tackar för den solidaritet som visats efter Rysslands invasion.

Vad händer härnäst?

Ivanna Khrapko understryker hur viktigt det är att solidariteten med Ukraina inte sviktar.

– Tack för det ni gjort och fortsätt med det. Varje gång ni gör en solidaritetsaktivitet så innebär det en påminnelse om att kriget fortfarande pågår och att människor dör varje dag.

– Som ni vet så invaderade Ryssland Ukraina och fortsätter det här brutala kriget. Det betyder att vi definitivt behöver ert stöd även i framtiden.

Palmecentret kommer att fortsätta agera och förmedla stöd till där det behövs som mest. Var insamlade medel kommer att göra mest nytta beror helt på hur kriget utvecklar sig. Läget är fortsatt osäkert och ovisst, men medel avsätts för återuppbyggnad. Palmecentret gör löpande bedömningar och följer utvecklingen på nära håll. Läget kräver att vi måste ha möjlighet att fatta snabba beslut och vara flexibla för att insamlade medel ska kunna göra så stor nytta som möjligt.

Oavsett vilken riktning kriget tar, är Palmecentrets och hela den svenska arbetarrörelsens insamling till stöd för fred och frihet i Ukraina en fundamentalt viktig symbol för internationell solidaritet.

***
Våra insamlade medel och verksamhetspengar går inte till att köpa in eller stödja militära vapen och utrustning.

Idag presentade utrikesminister Ann Linde 2022 års utrikespolitiska deklaration. Deklarationen sammanfattar regeringens utrikespolitiska prioriteringar för året. Palmecentret listar tre områden som vi tycker var extra viktiga i årets deklaration!

I september 2021 hölls en tväckfacklig ledarutbilding i Kiev med deltagare från flera länder i öst. Då träffade vi Katerina Izmailova, Victoria Pimenova och Evgeny Stempkovsky, tre unga aktivister inom facket för järnvägen. Ett halvår senare är läget ett annat. Ryssland mobiliserar runt Ukrainas gränser, Asienbörsen har fallit rejält och omvärlden befarar fysisk och digital attack. Hur upplever Katerina och Victoria läget nu?

– Det viktigaste för vårt land är att vi förblir lugna och inte får panik. För oss som jobbar inom järnvägen gäller att säkerställa stabil oavbruten transport och logistik till alla hörn av Ukraina.

Är vi rädda? Kanske lite, för vi vet inte riktigt vad vi kan förvänta oss, men vi förstår att utgången hänger på vad vi gör för åtgärder. Så vårt fackliga ungdomsråd har, utan att vänta på order, satt i gång en kurs i egenläkarvård i hemmet. Eugene, går nu grundläggande kunskapskurser i vapenanvändning och taktisk medicin.

I allmänhet råder ingen panik och de flesta har känslan av att allt detta är ännu ett geopolitiskt informationsspel och bluff.

Så sloganen för vårt ungdomsråd är just nu skämtsamt ”Håll dig lugn, men smörj maskingeväret”. Vi vill tro att det inte blir så farligt eller någon attack, men gör oss redo ändå både mentalt och praktiskt.

– Läget som Katerina och Victoria vittnar om, stämmer väl överens med andra som jag har pratat med. Man ser Rysslands mobilisering som en styrkedemonstration. Samtidigt förbereder man sig genom att bunkra mat och matriel. Dessa människor har varit med förr och är medvetna om att läget kan ändra sig mycket snabbt, säger Inga Näslund, handläggare för våra partnersamarbeten i öst.

”Jag har talat för de utsatta och kämpat för demokrati. Om jag för det måste gå i fängelse, så är det så”.

Detta pläderade den fackliga ledaren Lee Cheuk Yan i rätten när han dömdes till ett 20 månader långt straff för att ha ”talat vid illegala möten”. I december förra året låstes han in och idag, 12 februari, fyller den modiga aktivisten 65 år. Han kan inte fira den med sina nära och kära, men vi vill låta honom veta att han inte är ensam.

Cheuk Yan är den före detta generalsekreteraren för Hongkongs fria fackliga centralorganisation HKCTU som i slutet av förra året var tvungna att stänga ner all sin verksamhet på grund av de nya säkerhetslagarna i landet.

Du kan skicka en hälsning till Cheuk Yan och visa ditt stöd för honom, och hans kamp för fackliga och mänskliga rättigheter i Hongkong. Hälsningen kan du maila till Cheuk Yans vän Mung Siu Tat som numera lever i exil i Storbritannien.

Brutal militärdiktatur utan skrupler, eller subtila strategier för att succesivt strypa folkets rättigheter att tala, agera och röra sig fritt – två sidor av samma mynt. I Zimbabwe möts modiga aktivister av våld – och tonvis med administration.

– Du börjar tänka på vad du säger – hur du säger det. Plötsligt säger du inte att vitt är vitt och blått är blått, utan du säger att blått är lite småvitt.. För mig är den här självcensuren som vi lever med i Zimbabwe en av de allvarligaste konsekvenserna av det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhällets organisationer.

Teatern som verktyg för samhällskritik

Det säger Daniel Maposa, grundare och chef för teatergruppen Savanna Trust som är en av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Zimbabwe. Savanna Trust har sedan starten för femton år sedan använt teater som ett sätt att skapa dialog och väcka medvetenhet om frågor som demokrati och mänskliga rättigheter. För det är i de frågorna som orsaken till den stora fattigdomen finns, menar Daniel Maposa.

– Jag har aldrig varit intresserad av att spela Shakespeare. För mig har teatern alltid handlat om att hantera samhällsfrågor, ett sätt att vara aktivist.

Föreställningarna berör aktuella teman, och publiken bjuds in att agera, eller att delta i samtal efter föreställningen.

– Teatern är ett verktyg för att plocka ner stora frågor som demokrati till människors vardagsliv, förklarar Daniel Maposa.

Kortlivat hopp med Mugabes efterträdare

Lätt att arbeta har det aldrig varit, varken för Savanna Trust eller för någon annan organisation som försvarar yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Zimbabwe. Under Robert Mugabes mångåriga regim drabbades regimkritiker konstant av hot, försvinnanden, misshandel eller mord. Men när Mugabe tvingades bort från makten 2017 var förväntningarna om en ny tid höga. Efterträdaren Emmerson Mnangagwa lovade att landet skulle bli mer öppet och pressfriheten skulle stärkas.

– Saker och ting blev så mycket bättre under det första året. Så här i efterhand kan jag se att det där bara var ett sätt av makthavarna att testa oss, säger Daniel Maposa.

Mord, hot och våld av de som protesterar

För inget av Mnangagwas löften har infriats. Tvärtom är det nya styret lika obenäget att tåla kritik som den tidigare statsledaren. Detta stod klart 2019 när människor demonstrerade mot höjda bensinpriser. Protesterna bemöttes av våld från säkerhetstjänsten. Enligt Human Rights Watch sköts 17 personer ihjäl och tusentals greps. Sedan dess har förtrycket mot det civila samhället ökat i snabb takt. Människors rätt att organisera sig kränks gång på gång.

– Hot är vardagsmat för oss. Vi får dem genom telefonsamtal eller indirekt kommunicerat genom massmedia. Men lika allvarligt är att vi nekas vissa privilegier, att som kulturorganisation till exempel inte bjudas in till offentliga plattformar och samtal där vi borde få närvara, säger Daniel.

Administrativa hinder gör arbetet svårt

Han beskriver en subtil strategi att strypa det demokratiska utrymmet. Säkerhetstjänsten ”hälsar på” hos organisationer för att tysta dem. Organisationerna förbjuds inte officiellt, men makthavarna sätter så komplicerade administrativa käppar i hjulen för dem att de till slut inte kan arbeta. En ny lagstiftning har gjort det möjligt för staten att öka kontrollen ytterligare.

– Vi tvingades att göra en ny ansökan för varje provins i landet som vi arbetar i. Det tog tre månader att göra om ansökningarna, och under den perioden var vi förbjudna att bedriva någon form av verksamhet. Det här är ett sätt för dem att övervaka oss och kontrollera vilka aktiviteter vi genomför, menar Daniel.

Kravet på omregistrering och en ekonomisk mycket detaljerad redovisning gäller alla organisationer som har offentlig eller utländsk finansiering. Ett stort antal organisationer med finansiärer som inte passar staten, har sedan stämplats för ”terroristverksamhet”.

Nya metoder under pandemin

2020 låg Savanna Trusts teaterverksamhet nere av samma skäl som för resten av världens kulturevenemang – pandemin. Savanna Trust kunde med bland annat Palmecentrets stöd relativt snabbt ställa om sin verksamhet och i stället börja producera föreställningar för radio.

– Vi bestämde oss för att skapa ett radiodrama om den nya lagstiftningen som gör det möjligt för en minister att utefter eget tycke och smak bestämma om en organisation ska få verka eller inte. Vi hann sända tre episoder och var på väg att spela in fler, men så klart förbjöds radiostationerna att sända föreställningen.

Zimbabwe har öppnat upp och Savanna Trusts skådespelare är tillbaka ute i byar och samhällen.

Ny föreställning med mångbottnade budskap

Daniel berättar om den nya föreställningen ”Death bed”, till synes en föreställning om covid-19, en dödssjuk mamma och en pappa som sviker sin familj.

– Men det är egentligen en satir som handlar om hur människor kontrollerar varandra. För publiken har den väckt frågor om hur man håller ihop, inom den lilla familjen – men i förlängningen om hur vi som folk ska hålla ihop mot den odemokratiska utveckling vi lever under.

70 regimkritiker fördes bort och torterades under 2020 i Zimbabwe. Att säga att blått är lite småvitt kan i bästa fall därför också vara en smart strategi för att nå ut med viktiga budskap och samtidigt klara livhanken.

Världens regeringar spenderar nästan två tusen miljarder dollar om året på militära utgifter. Detta medan människor svälter, lider av fattigdom och sjukdomar och saknar de mest grundläggande offentliga tjänsterna. Fred ger bättre avkastning. Ju mer vi använder militära utgifter för viktiga samhällsinvesteringar, desto bättre blir våra möjligheter att skapa gemensam säkerhet för alla människor.

Samtidigt måste arbetare i försvarsindustrin känna att omställningen från militära till sociala ändamål inte gör dem arbetslösa, utan att deras kompetens tas tillvara på andra sätt. Om världen ska ta sig ur covid19-pandemin med en mer motståndskraftig, människocentrerad återhämtning, kommer vi att behöva den finansiering och den kompetens som har slösats bort i årtionden på kärnvapen och andra vapen. De resurserna kan istället läggas på till exempel hälsovård och utrustning och utveckling av klimatsmarta tekniska lösningar.

Detta seminarium kommer att granska de pengar som för närvarande slösas bort på vapen och argumenten för en social, rättvis och fredlig användning. Seminariedeltagarna kommer att visa på praktiska exempel på hur man säkrar folkligt stöd för omfördelning av militära utgifter, särskilt de miljarder som spenderas på kärnvapen.

• Hilary Wainwright, författare till ”The Lucas Plan – A New Trade Unionism in the Making?”, och assistent vid Transnational Institute och Institute of Development Studies, Sussex University. Hon kommer att tala om rättvis omställning från militär produktion till socialt nyttig och miljömässigt hållbar produktion

• Dr Mahmoud Mohieldin, FN:s särskilda sändebud för finansiering av 2030-agendan för hållbar utveckling, och en verkställande direktör för IMF. Han talar om vad som kan göras för att främja målen för hållbar utveckling med de pengar som sparas genom att minska investeringar i vapen

• Dr Michael Brozska, Associate Senior Researcher, SIPRI. Kommer att beskriva hur mycket pengar som spenderas på krigsvapen

• Owen Tudor, biträdande generalsekreterare, International Trade Union Confederation (ITUC). Talar om hur fackföreningarna skulle vilja se nuvarande militärutgifter omdirigeras till ett nytt socialt kontrakt – utbildning, hälsa, klimatsmart teknik och investeringar i vård.

• Nice Coronacion, biträdande generalsekreterare för fackförbundet SENTRO från Filippinerna. Kommer att tala om varför arbetande människor och de fattiga i allmänhet i utvecklingsländer tjänar på att de militära utgifterna minskar och investeringar i social rättvisa ökar.

Moderator: Winnie Byanyima, chef för UNAIDS och tidigare chef för Oxfam International (uppträder i sin personliga egenskap).

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma genom en statskupp. Juntan har drivit över 400 000 människor på flykt och tusentals har mördats. Folket i Burma behöver vårt stöd – situationen på plats blir bara värre och värre.

Palmecentret har samverkat med folkrörelser i Burma under många år. Vi fortsätter nu att stödja de motkrafter som arbetar under extremt farliga förhållanden.

Den senaste tiden har vi upplevt en säkerhetspolitisk diskussion där fokus legat på det militärstrategiska, på stridsvagnar, på upptrappning och hot.

Nu behöver det även höras röster som talar för fred och dialog. Det kräver att man samtidigt kan ha två tankar i huvudet.
Den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland är mycket oroväckande. Den ökade repressionen mot oppositionen ska givetvis kraftfullt fördömas. Putins anspråk på att bestämma över länder i Rysslands närhet och den militära upptrappningen vid Ukrainas gräns, där nu också diktaturen i Belarus gett sig in i spelet, behöver också bemötas konsekvent. Men samtidigt måste vi stå upp för dialog och fredliga lösningar.
För precis 40 år sedan marscherade 100 000 människor genom gatorna i Göteborg, i en mäktig manifestation för fred.

Liknande fredsmanifestationer hölls runt om i Västeuropa och Nordamerika, utifrån insikten att det kalla kriget inte på några villkor kunde tillåtas övergå i ett förödande kärnvapenkrig som sannolikt skulle innebära slutet för hela mänskligheten. Var finns den fredsrörelsen i dag?

För precis 40 år sedan presenterade också en internationell kommission under ledning av Olof Palme en rapport där begreppet gemensam säkerhet etablerades. Kommissionen hade representanter från såväl Sovjetunionen som USA, och från utvecklingsländer. Deras budskap till militärallianserna var att ingen part kan vinna ett kärnvapenkrig, ett sådant skulle enbart resultera i ömsesidig förintelse. Således kan man inte trygga sin säkerhet genom fler och kraftfullare bomber, utan enbart i en dialog med motståndaren kring hur man gemensamt bygger säkerhet.

Nu arbetar en ny internationell kommission, Common Security 2022, under ledning av bland andra Olof Palmes Internationella Center. Utifrån de tankar som formulerades av Palmekommissionen ska detta nya initiativ senare i vår lägga fram förslag på hur vi i dag kan möta kärnvapenhotet, men även andra globala utmaningar som hör vår tid till, som pandemier och klimatkrisen.

Svensk arbetarrörelse har historiskt spelat en framträdande roll i kampen för fred och nedrustning. Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin är exempel på socialdemokrater som varit tunga namn i nedrustningsfrågor. Och så förstås Olof Palme.

För den som förfäras över det den allt mer krigiska tonläget är det hoppingivande att läsa det tal som Olof Palme höll inför FN 1985, där han bland annat säger att det är dags att överväga en internationell lag som förbjuder användning av kärnvapen, som en del i en process för total nedrustning. I dagarna firar just en sådan lag – FN:s konvention om förbud mot kärnvapen – ett år. Det visar hur visioner och idéer kan omsättas till praktisk handling.

Nu behöver fredsarbetet inom arbetarrörelsen, liksom från en bredare svensk fredsrörelse, återigen stärkas. Freden kan inte tas för given. När nu skramlet från vapnen hörs allt tydligare så behöver vi snart åter bli minst 100 000 som samlas någonstans i Sverige för att manifestera för freden. Och vi borde våga hoppas att minst lika många tågar längs gatorna i Moskva. Freden behöver oss.

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma/Myanmar genom en statskupp. Ett år senare har juntan 400 000 flyktingar och tusentals döda demokratiaktivister och civila på sin nota. Landets tidigare ledare Aung San Suu Kyi sitter fängslad för flera olika brott, bland annat att hon ska ha brutit mot pandemirestriktioner.

Våldet för att skrämma och tysta motståndet blir allt mer skoningslöst. Hela samhällen töms på nu på folk genom luftangrepp med stridsflyg eller rena massakrer. Tusentals människor som försöker fly in i Thailand blir tillbakaskickade.

Trots brutaliteten har en bred demokratirörelse stått enad i kampen mot diktaturen. Fackföreningsrörelsen har spelat en viktig roll och tagit ut tusentals arbetare i strejk. Palmecentret, som tillsammans med svensk arbetarrörelse har samverkat med folkrörelser i Burma under många år, fortsätter att stödja ett civilsamhälle som nu arbetar under extremt farliga förhållanden.

Välkommen att följa ett livesamtal om Burma – ett år efter kuppen. Vi får träffa:

Tin Tin Nyo; chef för nyhetsbyrån Burma News International (BNI) och tidigare en av ledarna i Burmese Women´s Union.

Debbie Stothard; grundare av Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), ett viktigt nätverk som arbetar från Thailand för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma.

Samtalsledare: Axel Kronholm; prisbelönt frilansjournalist som bevakar Burma/Myanmar för svensk och internationell media.

On February 1, 2021, the military brutally seized power in Burma / Myanmar through a coup. One year later, the junta has 400,000 refugees and thousands of dead democracy activists and civilians on its conscience. In addition, the country’s former leader Aung San Suu Kyi is imprisoned for crimes such as violation against the pandemic restrictions.

The Burmese Army shows extreme cruelty and conduct gross atrocities on human rights. During the holidays, the Burma Army whipped out entire villages using airstrikes against civilians, or even pure massacres. Thousands of people trying to flee into Thailand are sent back.

Despite this brutality, the democracy movement stands united in the resistance to the dictatorship. The trade union movement has played an important role and thousands of workers have been taken on strike. The Palme Center, which together with the Swedish labor movement has collaborated with popular movements in Burma for many years, continues to support a civil society that now works under extremely dangerous conditions.

Welcome to follow a live talk about Burma – one year after the coup. You will meet:

Tin Tin Nyo; Head of the Burma News International (BNI) news agency and a leading member of the Burmese Women’s Union.

Debbie Stothard; Founder of the Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), an important network working from Thailand for democracy and human rights in Burma.

Conversation leader: Axel Kronholm; award-winning freelance journalist who covers Burma / Myanmar for Swedish and international media.

Nyhetsbrev

Stöd oss

Hur använder Palmecentret de pengar som samlas in för Ukraina?

Ditt stöd kommer fram!

Hjälpinsatser blandas med traditionellt fackligt arbete

Vad händer härnäst?

Teatern som verktyg för samhällskritik

Kortlivat hopp med Mugabes efterträdare

Mord, hot och våld av de som protesterar

Administrativa hinder gör arbetet svårt

Nya metoder under pandemin

Ny föreställning med mångbottnade budskap