Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Agera för Palestina! 4 saker du kan göra

Palmecentret listar 4 saker du kan göra för att visa solidaritet med Palestina.

1. Synliggör palestiniernas verklighet
Uppmärksamma vänner och bekanta på vad som händer, dela inlägg, artiklar och information i sociala medier. Få din omvärld att se!

2. Hör av dig till en riksdagsledamot
Sverige är ett av få europeiska länder som erkänt Palestina som stat, men vi kan göra väldigt mycket mer, exempelvis stoppa handel med varor från bosättarområden. Hör av dig till en politiker i riksdagen och be dem reagera och agera.

3. Håll dig uppdaterad
Bjud in en expert från Palmecentret till din lokala förening, klubb eller organisation. Låt oss berätta om situationen i landet och hur våra partners arbetar för en hållbar fredslösning.

4. Swisha en gåva
Palmecentret samarbetar med ett 15-tal palestinska organisationer för ett långsiktigt fredsbyggande. Vi når främst kvinnor, ungdomar och arbetare och stöttar dem i byggandet av deras samhälle. Swisha till 123 240 60 72 – märk med ”Palestina”.

 

Palmecentret söker IT-ansvarig för vårt insatssystem

Palmecentret arbetar i Olof Palmes anda för demokrati, mänskliga rättigheter och fred. Vi är den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell solidaritet och opinionsbildning. Vi är en progressiv, dynamisk arbetsplats som ger utrymme till stor autonomi i utförandet av arbetsuppgifter och erbjuder möjlighet att vara med och påverka samhällsutvecklingen i Sverige och i våra samarbetsländer tillsammans med den svenska arbetarrörelsen och våra partners. Vårt huvudkontor ligger centralt beläget på Sveavägen 68 och vi är knappt 60 anställda, var av 13 personer arbetar lokalt i något av våra programländer. Tillsammans med våra 27 medlemsorganisationer bedriver vi varje år cirka 200 projekt i omkring 30 länder till stöd för organisering för en annan värld.

Vi söker dig som kan förvalta, drifta och utveckla vårt insatshanteringssystem First Lane och Webb-First Lane. Du arbetar med kontinuerlig uppföljning och utveckling av systemet i samarbete med användare och leverantör. Du ger support och stöttar i att använda mer digitala arbetssätt. Du bidrar till att utveckla strategier/riktlinjer, IT-säkerhet och budgetuppföljning relaterat till insatssystemet. Du bidrar även till att förenkla administrativa system och rutiner.

Du kommer att ingå i generalsekreterarens stab och rapportera till biträdande generalsekreterare. Staben ansvarar för verksamhetsövergripande frågor samt styrning och utveckling av verksamheten. I uppdraget ingår intern styrning och kontroll, verksamhetsplanering och uppföljning, administrativa utvecklingsprojekt, HR och IT samt att verka för god samordning och internkommunikation. Staben består av fem personer varav två IT-ansvariga med delvis olika ansvarsområden. Du kommer i huvudsak att arbeta med insatssystemet men en del av din tid arbetar du med introduktion, support och utbildning i våra mjuk- och hårdvaror. Vid behov bidrar du i upphandlingsarbete.

Som person är du analytiskt, pedagogisk och har god samarbetsförmåga. Vi förutsätter att du är en engagerad och intresserad person som utifrån arbetarrörelsens värderingar vill bidra till samhällsförändring. För rätt person väntar ett stimulerande arbete i en dynamisk miljö med spännande utmaningar.  Vi värdesätter att ha en mångfald av kompetenser och erfarenheter.

Kvalifikationer:
Grundläggande UX-kompetens.
Goda kunskaper gällande IT-säkerhet.
Erfarenhet från support (användarstöd och leverantörshantering)
Relevant utbildning eller motsvarande praktisk erfarenhet
Uttrycker dig väl på svenska och engelska i tal och skrift

Meriterande:
Erfarenhet från arbete med databaser och grundläggande teknisk förståelse för dessa.
Erfarenhet från upphandling av IT-system och systemutvecklingsprojekt.
Erfarenhet av digitalisering av dokumenthantering.
Erfarenhet av demokratifrågor och internationellt utvecklingssamarbete.
Erfarenhet från engagemang inom någon av arbetarrörelsens organisationer.
Erfarenhet av folkbildning, facklig organisering eller partipolitiskt engagemang.

Tjänsten är en tillsvidareanställning. Vi tillämpar sex månaders provanställning. Tillträde omgående. Lön efter överenskommelse. Vi tillämpar målstyrd arbetstid och normalarbetstiden är 35,25 tim/veckan. Vi erbjuder en friskvårdsförmån om 3000 kr/medarbetare och år, 1 friskvårdstimme/vecka, influensvaccinering, rökavvänjning, fri sjukvård samt fri medicin inom högkostnadsskyddet, friskvårdsaktiviteter m m.
Löpande rekrytering sker och tjänsten kan komma att tillsättas före sista ansökningsdag.  Skicka därför din ansökan snarast, dock senast den 28 maj. Skicka ansökan (CV och personligt brev) till: jobb@palmecenter.se. Brevet ska vara författat på engelska.

Palmecentret har kollektivavtal med Handelsanställdas förbund samt Akademikerförbunden. För Handels: Inga Näslund, inga.naslund@palmecenter.se   
För Akademikerförbunden: Paula Rasmusson, paula.rasmusson@palmecenter.se   
För mer information kontakta Sara Jägare, biträdande generalsekreterare: sara.jagare@palmecenter.se   

Studio Solidaritet: Vad händer i Palestina?

De senaste dagarna har många av oss skakats av tvångsevakueringarna av palestinier boende i stadsdelen Sheik Jarrah i Jerusalem. Oroligheter blossade upp efter att israelisk domstol hävdat att området skulle utgjort judisk mark före 1948. Hundratals har skadats, även barn. Nu har Israels Högsta Domstol valt att skjuta upp beslutet om vräkningarna, men händelserna sätter åter ljus på de folkrättsliga brott som nu pågått i över sju decennier. Ingen fredlig lösning finns i sikte.

Vad händer i Palestina? Och vad kan omvärlden göra?

Anna Sundström, Palmecentrets generalsekreterare möter Tajma Sisic, Internationell sekreterare SSU och Europaparlamentariker Evin Incir (S) i ett samtal om den rådande situationen i landet. Evin Incir är huvudförhandlare i Palestinafrågan i EU-parlamentet.

Palmecentret samarbetar med ett 15-tal palestinska organisationer för ett långsiktigt fredsbyggande. Våra fokusområden är att stärka ungdomar, kvinnor och arbetare.

Se samtalet här!

Ecocid och cirkulär ekonomi

Live på Palmecentrets Facebooksida 11 maj kl.11.00.

För att lyckas nå de globala klimatmålen behöver vi göra en radikal omställning av hur vi producerar och konsumerar. Vi behöver gå ifrån den linjära ekonomin, med överdriven konsumtion och slit och släng, mot en cirkulär ekonomi som bygger på återbruk och en mer jämlik fördelning av resurser. Hur kan en ekocidlagstiftning spela en roll i detta?

Detta är en fråga som engagerar många – inte minst fackförbunden. Enligt en undersökning av Handelsanställdas förbund tycker 9 av 10 medlemmar att handelns klimatpåverkan måste minska. Allra viktigast enligt förbundets medlemmar är att erbjuda produkter i mer miljövänliga material och förpackningar, samt att skapa mer miljövänliga leverans- och retursystem.

Det här webbinariet handlar om hur en internationell lagstiftning mot storskalig miljöförstörelse, ekocid, skulle kunna hjälpa till på vägen mot en cirkulär ekonomi. Genom att beslutsfattare får stöd att på straffrättsliga grunder avstå från verksamhet som är lönsam men miljöförstörande, blir det möjligt att hejda systematisk och omfattande miljöförstöring. En internationell lagstiftning om ekocid kan därmed vara ett stöd för investeringar i hållbar innovation mot en cirkulär ekonomi. Det skulle inte bara sätta stopp för miljöförstörande verksamheter utan även stötta ansvarstagande företagsledare, som idag konkurrerar med och slås ut av de som inte värnar om vår gemensamma livsmiljö.

Trots att många talar om behovet av en cirkulär ekonomi är det få som har klart för sig vad det betyder. Under seminariet kommer vi därför reda ut vad det innebär att arbeta mot en cirkulär ekonomi. Var ansvaret bör ligga, vem som ska betala för det och hur vårt nuvarande ekonomiska system kan möjliggöra eller motverka storskalig miljöförstörelse och påverka klimatomställningen?

Medverkande:
Jytte Guteland (S), EU-parlamentariker, ledamot i utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Jonas Roupé, företagare och styrelseledamot i End Ecocide Sweden
Ola Palmgren, utredare, Handelsanställdas förbund och medförfattare till Miljö- och klimatpolitiska programmet på Handelsanställdas förbund
Samtalsledare: Lisa Pelling, statsvetare och chef för Arena Idé

Ekocid och cirkulär ekonomi är en del av seminarieserien Ekocid och mänskliga rättigheter där ekocidfrågan diskuteras utifrån olika synvinklar som är av särskilt intresse för fackföreningsrörelsen och arbetarrörelsen. Hur kan en lagstiftning mot ekocid inte bara minska hoten mot vår globala livsmiljö utan även bli ett kraftfullt verktyg för att skydda arbetares rättigheter, bygga fredliga samhällen och en hållbar ekonomi?

Webbinarium 1: Ekocid och rättvis omställning
Webbinarium 2: Ekocid – fred och gemensam säkerhet
Webbinarium 3: Ekocid och cirkulär ekonomi

Arrangörer: Arena Idé, Olof Palmes Internationella Center och End Ecocide Sweden.

Unga i Zimbabwe längtar efter frihet

Caroline Magenga arbetar på den ideella organisationen Patsime Trust som får stöd av Unga Örnar via Palmecentret. Med organisationen reser hon vanligtvis runt i landet, till skolor, föreningar och arbetsplatser, för att spela teater. Och för att prata om sociala och politiska utmaningar. Det är enligt henne en perfekt kombination.

– Med hjälp av teatern kan vi gestalta sociala, ekonomiska och politiska problem på ett sätt som alla kan relatera till, säger Caroline.

Teatern är också ett sätt att ingjuta hopp och engagemang. Caroline ser att frustrationen och hopplösheten är stor bland landets unga befolkning. Få har ett jobb att gå till, och de flesta hankar sig fram på småjobb som ger lite pengar för dagen. Många lider också av missbruksproblematik, stressen är så påtaglig.

– Unga människor i Zimbabwe har tappat förtroendet för politikerna. Vi har inget inflytande. Det finns i princip inga unga representerade i maktens korridorer, våra intressen prioriteras ständigt ner.

Ändå är Caroline försiktigt positiv. Hon tror att saker och ting kan förändras, men då måste också människor ändra sin inställning. Anpassa sig till ”det nya normala”.

– Man kan i dagens läge inte förvänta sig att till exempel få ett jobb efter man har gått ut skolan. Då får man ta till andra metoder. Kanske starta upp ett eget företag?

Men tydligast av allt det är en sak, enligt Caroline. Att politikerna slutar basunera ut tomma löften om att förbättra ungas liv – utan att driva faktisk politik för det. Det är bara när löften om förbättringar också följs upp med riktig politik som saker och ting kan bli bättre. Och Caroline, och andra unga engagerade zimbabwier kommer inte vända bort blicken förrän det sker.


Arbetarrörelsen, folkrörelser och barnrättskämpar jobbar gemensamt för att stärka demokratin, öka barns inflytande och se till att barns rättigheter efterlevs. Genom Palmecentret stödjer Unga Örnar organisationer ute i världen som ger barn och unga möjligheter till delaktighet och inflytande. Tillsammans tar vi friheten i försvar.

Den 17-21 maj arrangerar Unga Örnar konferensen Jämlik Barndom där du kan lära dig mer om barns rättigheter, levnadsvillkor och förutsättningar. Vi erbjuder över 25 föreläsningar, panelsamtal och lunchsamtal. Läs mer om konferensen här.

 

Global jämställdhet är viktigare än någonsin

Kriser förstärker orättvisor

Våra just nu tre största globala kriser – klimatförändringarna, demokratins kräftgång och coronapandemin – trycker tillbaka jämställdheten, kastar miljontals kvinnor ut i arbetslöshet, hunger och både ekonomisk och social utsatthet. Ändå får alltför ofta det aktiva jämställdhetsarbetet stå tillbaka i tider av kris.

I mars 2019, ett år innan världen kastades in en pandemi, rapporterade Världsbanken att världen tog snabba kliv mot jämställdhet tack vare ett decennium då lagar stiftats för att på papperet ge kvinnor och män samma juridiska rättigheter. Kvinnor kan visserligen fortfarande endast åtnjuta tre fjärdedelar av de rättigheter som män men om den progressiva takten fortsatte skulle världen nå jämställdhet i lagar och regleringar år 2073.

Sedan kom pandemin och med den ett bakslag för jämställdheten som av FN kallats för en skuggpandemi. Vanligen drabbar ekonomisk kris män hårdare än kvinnor men i coronapandemins spår är det precis tvärtom. Skolstängningar tvingar kvinnor tillbaka till hemmen för att ta hand om barnen, den ekonomiska krisen slår hårdare mot kvinnodominerade sektorer och dessutom ökar våldet i hemmen. Jämställheten har fått sig en rejäl törn och traditionella könsroller har både synliggjorts och förvärrats.

En tredjedel av alla flickor och kvinnor världen över har blivit slagna eller sexuellt utnyttjade någon gång i livet. En förvärrad ekonomisk situation är förödande för världens kvinnor.
Avsaknaden av sociala trygghetssystem gör att miljontals saknar rätten till grundläggande sjukvård, utbildning och pension. Detta drabbar kvinnor hårdast. En tredjedel av alla flickor och kvinnor världen över har blivit slagna eller sexuellt utnyttjade någon gång i livet. En förvärrad ekonomisk situation är förödande för världens kvinnor.

Kvinnor drabbas när demokratin försvagas

Hand i hand med en växande nationalism stärker repressiva ledare just nu sin makt i många av världens länder vilket resulterat i en demokratisk tillbakagång i ett stort antal länder världen över. Nationalismen har många fiender, men avståndstagandet från feminister och kvinnorättsförsvarare förenar. ​Kvinnans roll är först och främst att föda nationens barn och stötta nationens försvarare – mannen. ​Med en växande nationalism och allt fler auktoritära ledare minskar inte bara det demokratiska utrymmet. Kvinnors rättigheter trycks tillbaka, jämställdheten minskar och kvinnors delaktighet i samhället minskar.

Traditionella könsroller förvägrar kvinnor delaktighet samtidigt som inflytande i beslutsfattande organ är en av de mest avgörande faktorerna för att skapa jämställdhet. Då endast 25 procent av världens parlamentariker är kvinnor, det i huvudsak män som fattar besluten om hur coronapandemin ska hanteras. Enligt UNIFEM är detta förklaringen till att mindre än en femtedel av åtgärderna i stimulanspaketen är särskilt riktade mot kvinnor.

Att kvinnor är underrepresenterade i maktpositioner är inte bara ett demokratiskt problem, det leder till förlorade möjligheter och sämre utveckling för hela samhället. Dessutom minskar våra chanser att nå klimatmålen. Kvinnors livsstil generellt orsakar mindre klimatpåverkan och kvinnor drabbas i högre utsträckning än män av klimatförändringarnas effekter samtidigt som jämställdhet gynnar länders förmåga att tackla klimatomställningen. Ändå saknas ofta ett tydligt jämställdhetsperspektiv i klimatdebatten.

Dags för en ny säkerhetspolitik

Som en direkt konsekvens av klimatförändringarna växer spänningar, ökar antalet konflikter och människor på flykt men vårt svar kan inte vara murar mot omvärlden och mer resurser till militär och försvar. Det är både kortsiktigt och naivt. I stället måste vi nu fånga möjligheten att i grunden utmana den alltjämt rådande traditionella och stereotypt manliga synen på säkerhet. Vi behöver ett tankeskifte till en säkerhetspolitik som sätter människors säkerhet, trygghet och rättigheter i fokus.

När kris är det nya normala måste arbetet för jämställdhet ges förnyad prioritet. Genom att verka för en jämställd miljö- och klimatomställning sätter vi samtidigt freden och den gemensamma säkerheten i fokus. Alla vinner på jämställdhet!

Artikeln publicerades maj 2021 på Folkhemmet Opinion

De ställer de albanska politikerna till svars

I söndags gick en av Europas yngsta demokratier till val – Albanien. Valresultatet är inte helt färdigställt men det mesta pekar på att sittande premiärminister Edi Rama sitter kvar på makten. För bara ett par decennier sen var landet en brutal diktatur, nu är siktet inställt på ett medlemskap i EU. Men att landet fortfarande inte står stadigt i de demokratiska grunderna är tydligt. Medborgarna har låg tilltro till sina politiska företrädare – bara 38 % tror att deras röst kan förändra landets riktning.

En organisation som haft en aktiv roll i valarbetet är Palmecentrets partner Përballja e Ofertave Politike (POP). POP är ett ideellt och partipolitiskt obundet demokratiinitaitv som verkar för en ökad dialog mellan medborgarna och politikerna.

Vi får i slutspurten av sista valkampanjsveckan tag i Esmeralda Hoxha och Mirela Arqimandriti som båda jobbar på POP.

– Vi vill vara en plattform där medborgarna får komma till tals mot sina folkvalda. Det handlar mycket om transparens. Politikerna måste tvingas att stå till svars för sina beslut, säger Esmeralda.

Valarbetet har de behövt arrangera “Covid-safe” med mycket kampanjande online och små möten. Men ut når de ändå. En av de stora utmaningarna är däremot att få de folkvalda politikerna att faktiskt ställa upp på medborgarmötena.

– Vissa politiker vägrar systematiskt att delta. Men när de till slut låter sig övertalas brukar de bli positivt överraskade. Alla ska bemötas värdigt på våra möten, säger Mirela.

Mycket pekar på att det blir den sittande socialdemokratiska regeringen som sitter kvar på makten, men fortfarande är vägen lång mot en fullvärdig demokrati och ett medlemskap i EU. Sedan 2014 har landet verkat för inträde, men bristen på demokratiska reformer och den utbredda korruptionen gör att beslutet skjuts fram.

Palmecentret fortsätter i Albanien stödja civilsamhällesorganisationer, likt POP, och utvecklar även interndemokratiska processer för det socialdemokratiska partiet – för ett öppet och demokratiskt Albanien. Läs mer om vårt arbete här. 

I det fria samtalets försvar

– Regimens strategi är att utestänga alla nya krafter från politiken. Alla som är kritiska skräms till tystnad. Vi försöker uppmuntra medborgarna att vara aktiva.

Tamara Tripić berättar ingående och engagerat om hur Serbien, 20 år efter Slobodan Miloševićs fall, inte längre sällar sig till gruppen demokratiska stater.

– Juridiken missbrukas, media kontrolleras, oppositionen stängs ute från parlamentet och kritiska röster tystas.

Som motreaktion till detta grundade Tripić forumet Democratic dialogue network. Sedan 2018 anordnar nätverket seminarier och möten i ett upplägg som syftar till att bygga allianser, öka delaktigheten och medborgarnas förtroende för politikerna. Initiativet som startade i Belgrad har sedan dess vuxit och når nu utanför huvudstaden.

Tripić berättar om hur Palmecentret i ett tidigt skede såg likheter mellan deras arbete och det klassiska folkrörelsearbetet som gjorts av den svenska arbetarrörelsen. Ett samarbete som burit frukt och som gjort att de nu når ut på serbiska landsbygden.

Politik med Orbán som förebild

Serbien leds idag av Aleksandar Vučić, som med järnhand styrt landet de senaste åtta åren. Nu har han hittat nya allianser. Målet är nu EU men inte nödvändigtvis för värderingarna kopplade till liberala demokratier. Från att ha tillhört en klassisk högerextremism menar Tripić att de iklätt sig fina kostymer och hittat nya förebilder i exempelvis Viktor Orbáns Ungern.

– Oppositionspartierna har systematiskt tryckts ner. Deras finansiering stryps och deras finansiärer hotas och förföljs, förklarar hon.

Lämnade politiken

Tripić var själv partipolitiskt aktiv tidigare, i det Serbiska demokratiska partiet. Men lämnade politiken då hon kände att systemet i grunden inte fungerade, och det fanns ingen väg till förbättring inom de rådande ramarna. Bristerna i de demokratiska och politiska strukturerna var så pass stora att det inte fanns annat alternativ än att börja om från början och utifrån det som allt bygger på; samtal och organisering.
De som deltar i samtalen är både politiker, intellektuella, aktivister och vanliga medborgare. Samtalsämnena kan vara till exempel yttrandefrihet, lag och rätt, lokala frågor eller miljön. Målet är att ingjuta hopp, mod och framtidstro. Friheten ska försvaras. Enligt Tamara Tripić är enda sättet att göra det på att göra jobbet från grunden.

Nu väntar fängelse för Lee Cheuk-yan

Lee Cheuk-yan är avslappnad och vid gott mod. Han pratar och får det att låta som om han berättar om sommarens semesterplaner Men i själva verket handlar det om hans fängelsestraff på ett och halvt år, som han snart ska börja avtjäna för att han som fackföreningsledare stått upp för friheten i Hongkong.

-Det är varmt, massa myggor och dålig mat. Men man får tid att läsa och reflektera över livet, säger Lee Cheuk-yan när han beskriver den fängelsetillvaro som väntar.

Lee Cheuk-yan är generalsekreterare i den fackliga centralorganisationen HKCTU, och har en lång historia av facklig och politisk kamp bakom sig. Fram till 2016 satt han i den lagstiftande församlingen, ungefär motsvarande ett parlament. Han har sin politiska hemvist i Arbetarpartiet.

Den fängelsedom han nu fått gäller bland annat han deltagit i ”olagliga protester” mot den lag som gör det möjligt att utlämnas personer från Hongkong till Kina för att dömas i domstol där. I myndigheternas ögon har Lee Cheuk-yan begått fler brott. Ytterligare rättegångar väntar, och fängelsestraffet kan bli ännu längre.

Konsekvenserna av den nya säkerhetslagen syns redan

Friheten och demokratin i Hongkong stryps undan för undan. Den första juli började den nya säkerhetslagen gälla, vilken innebär att nästan vad som helst kan bedömas som ett hot mot den nationella säkerheten och därmed är olagligt. Nyligen infördes ny lagstiftning som innebar att det blir färre platser i den lagstiftande församlingen som tillsätts genom direkta val, och alla kandidater ska granskas så att bara ”patrioter” tar plats i församlingen.

Även HKCTU:s ordförande Carol Ng väntar på rättegång, efter att hon begått ”brottet” att uppmana parlamentariker att rösta mot budgeten. Så frågan är förstås om förföljelsen gör det möjligt att bedriva facklig verksamhet i Hongkong.

-Vi har möjlighet att bedriva viss facklig verksamhet ute på arbetsplatserna. Men till exempel statligt anställda är rädda att uppfattas som att de inte är lojala mot regimen, och att de därmed kan förlora jobbet, säger Lee Cheuk-yan.

Unga kanaliserar sin ilska genom facken

Andelen av arbetskraften som är fackligt ansluten i Hongkong är låg, men de senaste åren har en yngre generation börjat upptäcka facket, som ett sätt att skapa en organisation kring en spretig proteströrelse byggd på ilska och en känsla av hopplöshet. Det är anställda i it-företag, hotell, turistguider, statsanställda med flera som börjat organisera sig. Flera nya fackliga organisationer har bildats.

-Vi säger till dem att de gärna får vara politiska, men de måste utgå från arbetsplatserna, säger Lee Cheuk-yan.

Attacken mot demokratin i Hongkong, liksom gripanden av demokratiaktivister, ägare till mediaföretag och fackliga ledare har väckt starka reaktioner i omvärlden och många har förklarat sig beredda att stötta både demokratirörelse och facket. Men Lee Cheuk-yan är försiktig när han uttalar sig om det internationella stödet.

-Visst behövs internationell solidaritet, men den nya säkerhetslagen nämner specifikt att det kan ses som ett brott att ta emot stöd från utlandet, säger Lee Cheuk-yan.

Palmecentret fortsätter höja rösten för Hongkong

Från Palmecentrets sida är det dock ingen tvekan om att man tänker fortsätta agera kring utvecklingen i Hongkong.

-Vi gör vad vi kan för att stötta och för att påminna Sverige och världen om hur friheten inskränks i Hongkong, och hur de människor som vågar stå emot blir behandlade, säger Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret.

Pandemin har lett till att fler i Hongkong går arbetslösa och missnöjet växer. Men några stora protestaktioner förekommer för närvarande inte. Enligt Lee Cheuk-yan ser vardagslivet på ytan helt normalt ut. Hongkongborna trängs på gatorna och det är fullt på badstränderna.

-Men inuti bär människor på en ilska som man inte får uttrycka, säger Lee Chuk-yan.

 

 

 

Ecocid och gemensam säkerhet

Idag är det fullt lagligt att förstöra den natur som människor är beroende av för mat, vatten, hälsa, inkomster och skydd. Hur påverkar det freden och den mänskliga säkerheten i världen?

Sambandet är tydligt – risken för våld ökar på platser där människors livsmiljöer hotas. Allvarlig miljöförstöring och ett mer instabilt klimat har bidragit till många av dagens krig och konflikter och gör att allt fler tvingas på flykt. Att skydda vår levande miljö är därför en allt viktigare del av arbetet för fred och säkerhet.

Idag saknas dock tillräckliga verktyg för att hejda klimatkrisen och motverka att aktörer tjänar stora pengar på att förstöra mark, vatten och luft. Det är dags att ta nästa steg: att införa en internationell lag mot allvarliga miljöbrott. År 2010 föreslog advokaten Polly Higgins att storskalig miljöförstörelse – ekocid – skulle läggas till listan över brott mot mänskligheten. En sådan ekocidlag skulle kunna hjälpa oss att sätta stopp för den massförstörelse av jorden som idag utgör det största säkerhetshotet mot mänskligt liv och trygghet.

Medverkande:
Magnus Manhammar (S), riksdagsledamot.
Shora Esmailian, journalist och röst för klimatflyktingar.
Anna Sundström, generalsekreterare för Olof Palmes Internationella Center.
Samtalsledare: Lisa Pelling, chef för Arena Idé.