Växla språk / Change language ENG
Stöd oss  

Stöd oss

Swisha ett valfritt belopp till

123 24 060 72

Fler sätt att stöjda oss »

Tack för ditt stöd!

Stöd Palmecentrets insamling för fred och frihet i Ukraina

Putins olagliga och förödande invasion av Ukraina är också en attack mot de värderingar som ligger till grund för alla fria och demokratiska samhällen. Europa befinner sig i det värsta säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Nu mobiliserar svensk arbetarrörelse tillsammans med Palmecentret för att stötta demokratirörelser och människorättsorganisationer i Ukraina. Insamlingen har visat på en enorm vilja att försvara demokratin och visa solidaritet med Ukrainas folk.

Swisha här!


Den här sidan uppdateras löpande.

Hur använder Palmecentret de pengar som samlas in för Ukraina?

Stödet går till verksamma organisationer och etablerade nätverk i Ukraina, som Palmecentret tillsammans med våra svenska medlemsorganisationer redan samarbetar med. Stödet går till fyra organisationer;

I alla fyra fall handlar det om nödhjälp så som mediciner, sjukhusutrustning, mat och möjlighet att skapa trygga platser. De insamlade medlen går även till traumasupport och möjlighet att fly från Ukraina för de i våra nätverk som behöver det.

Ditt stöd kommer fram!

Putins och Rysslands krig mot Ukraina har pågått sedan den 24 februari. De första utbetalningarna som gjordes 8 mars har kommit fram. Likaså de som gjordes före påsk. Nödvändiga inköp har kunnat göras för förnödenheter samt transporter av mediciner och sjukvårdsmaterial.

– Tack vare våra svenska kollegor från Olof Palmes Internationella Center och Julia Mickiewicz från ABF Belarus har vi kunnat skicka laster med hjälpmedel, som har inkluderat mediciner, mat, hygienprodukter och nödvändiga saker för barnen, berättar Ivanna Khrapko, som är ledare för det fackliga ungdomsnätverk som delar av stödet går till.

Tillsammans med hjälp från Katerina Ismailova, från ungdomsrådet för järnvägsfacket i Ukraina som har flytt landet, tas även laster emot från Tyskland och skickas till fackliga medlemmar i Kiev, Vyshgorod, Vasylkiv.

Katerina Ismailova
Katerina Ismailova vid lager och lastning. Foto: privat.

Kollegor från Kievs regionala fackliga råd och organisationen Labour Initiatives har skapat ”the Trade Union Lifeline”. De arbetar för att hjälpa fackliga medlemmar över hela Ukraina med deras olika behov. Genom ett brett nätverk av fackförbund och aktivt arbete i det fackliga ungdomsnätverket kan de nå och hjälpa många människor.

Trade Union Lifeline tilldelades i maj ett särskilt pris av Anna Lindhs Minnesfond för deras hjälpinsatser.

Vad händer härnäst?

Enligt Ivanna Khrapko är behoven av nödhjälp fortfarande stora.

– Bara i regionen Poltava finns 130 000 flyktingar. De behöver mat och har problem med hälsan, och saknar tillgång till mediciner. De är arbetslösa och har inga pengar. Därför måste nödhjälpen fortsätta, berättar hon.

Palmecentret kommer genomföra fler sändningar framöver. Men var insamlade medel kommer att göra mest nytta beror helt på hur kriget utvecklar sig. Läget är osäkert och ovisst, men medel avsätts för återuppbyggnad. Palmecentret gör löpande bedömningar och följer utvecklingen på nära håll. Läget kräver att vi måste ha möjlighet att fatta snabba beslut och vara flexibla för att insamlade medel ska kunna göra så stor nytta som möjligt.

Oavsett vilken riktning kriget tar, är Palmecentrets och hela den svenska arbetarrörelsens insamling till stöd för fred och frihet i Ukraina en fundamentalt viktig symbol för internationell solidaritet.

***
Våra insamlade medel och verksamhetspengar går inte till att köpa in eller stödja militära vapen och utrustning.

Tre viktiga områden i 2022 års utrikespolitiska deklaration

Idag presentade utrikesminister Ann Linde 2022 års utrikespolitiska deklaration. Deklarationen sammanfattar regeringens utrikespolitiska prioriteringar för året. Palmecentret listar tre områden som vi tycker var extra viktiga i årets deklaration!

  1. Det svenska biståndet ska fortsatt motsvara en procent för att minska fattigdomen och orättvisorna i världen. 

    ”Det svenska biståndet ska fortsatt motsvara en procent av bruttonationalinkomsten. Svenskt bistånd ska användas till att minska fattigdomen och orättvisorna i världen. Det handlar om solidaritet – men också om en övertygelse om att en bättre värld ger ett tryggare Sverige.

  2. Klimatbiståndet ökar med ytterligare en miljard kronor 2022 och en ny global jämställdhetsstrategi för biståndet ska tas fram. 

    ”Vi lever mitt i en accelererande klimat- och miljökris. Sverige ska vara ledande i klimatomställningen. Men den globala ambitionsnivån är långt ifrån tillräcklig. Klimatförändringarna och miljöförstöringen bidrar till ökade spänningar och konflikter. Klimatet har en avgörande betydelse för vår säkerhet. Vi måste ta de klimatrelaterade säkerhetshoten på största allvar.”

  3. Arbetstagares och fackligt aktivas rättigheter och demokratin i arbetslivet måste höjas. 

    ”Bristen på demokrati och mänskliga rättigheter i arbetslivet globalt måste uppmärksammas mer. Arbetstagare trakasseras, mister sina jobb och till och med dödas för sitt fackliga engagemang. Utrikesdepartementet kommer att arbeta mer med dessa frågor bland annat inom Global Deal.”

Hela deklarationen kan du läsa här. 

 

Behåll ditt lugn – men med ett putsat maskingevär

I september 2021 hölls en tväckfacklig ledarutbilding i Kiev med deltagare från flera länder i öst. Då träffade vi Katerina Izmailova, Victoria Pimenova och Evgeny Stempkovsky, tre unga aktivister inom facket för järnvägen. Ett halvår senare är läget ett annat. Ryssland mobiliserar runt Ukrainas gränser, Asienbörsen har fallit rejält och omvärlden befarar fysisk och digital attack. Hur upplever Katerina och Victoria läget nu?

– Det viktigaste för vårt land är att vi förblir lugna och inte får panik. För oss som jobbar inom järnvägen gäller att säkerställa stabil oavbruten transport och logistik till alla hörn av Ukraina.

Är vi rädda? Kanske lite, för vi vet inte riktigt vad vi kan förvänta oss, men vi förstår att utgången hänger på vad vi gör för åtgärder. Så vårt fackliga ungdomsråd har, utan att vänta på order, satt i gång en kurs i egenläkarvård i hemmet. Eugene, går nu grundläggande kunskapskurser i vapenanvändning och taktisk medicin.

I allmänhet råder ingen panik och de flesta har känslan av att allt detta är ännu ett geopolitiskt informationsspel och bluff.

Så sloganen för vårt ungdomsråd är just nu skämtsamt ”Håll dig lugn, men smörj maskingeväret”. Vi vill tro att det inte blir så farligt eller någon attack, men gör oss redo ändå både mentalt och praktiskt.

– Läget som Katerina och Victoria vittnar om, stämmer väl överens med andra som jag har pratat med. Man ser Rysslands mobilisering som en styrkedemonstration. Samtidigt förbereder man sig genom att bunkra mat och matriel. Dessa människor har varit med förr och är medvetna om att läget kan ändra sig mycket snabbt, säger Inga Näslund, handläggare för våra partnersamarbeten i öst.

Skicka en födelsedagshälsning till Lee Cheuk Yan

”Jag har talat för de utsatta och kämpat för demokrati. Om jag för det måste gå i fängelse, så är det så”.

Detta pläderade den fackliga ledaren Lee Cheuk Yan i rätten när han dömdes till ett 20 månader långt straff för att ha ”talat vid illegala möten”. I december förra året låstes han in och idag, 12 februari, fyller den modiga aktivisten 65 år. Han kan inte fira den med sina nära och kära, men vi vill låta honom veta att han inte är ensam.

Cheuk Yan är den före detta generalsekreteraren för Hongkongs fria fackliga centralorganisation HKCTU som i slutet av förra året var tvungna att stänga ner all sin verksamhet på grund av de nya säkerhetslagarna i landet.

Du kan skicka en hälsning till Cheuk Yan och visa ditt stöd för honom, och hans kamp för fackliga och mänskliga rättigheter i Hongkong. Hälsningen kan du maila till Cheuk Yans vän Mung Siu Tat som numera lever i exil i Storbritannien.

Skriv till Lee Cheuk Yan

Läs hela brevet från Mung Siu Tat

Med teatern som vapen mot attacken på demokratin

Brutal militärdiktatur utan skrupler, eller subtila strategier för att succesivt strypa folkets rättigheter att tala, agera och röra sig fritt – två sidor av samma mynt. I Zimbabwe möts modiga aktivister av våld – och tonvis med administration.

– Du börjar tänka på vad du säger – hur du säger det. Plötsligt säger du inte att vitt är vitt och blått är blått, utan du säger att blått är lite småvitt.. För mig är den här självcensuren som vi lever med i Zimbabwe en av de allvarligaste konsekvenserna av det krympande demokratiska utrymmet för civilsamhällets organisationer.

Teatern som verktyg för samhällskritik

Det säger Daniel Maposa, grundare och chef för teatergruppen Savanna Trust som är en av Palmecentrets samarbetsorganisationer i Zimbabwe. Savanna Trust har sedan starten för femton år sedan använt teater som ett sätt att skapa dialog och väcka medvetenhet om frågor som demokrati och mänskliga rättigheter. För det är i de frågorna som orsaken till den stora fattigdomen finns, menar Daniel Maposa.

Daniel Maposa

– Jag har aldrig varit intresserad av att spela Shakespeare. För mig har teatern alltid handlat om att hantera samhällsfrågor, ett sätt att vara aktivist.

Föreställningarna berör aktuella teman, och publiken bjuds in att agera, eller att delta i samtal efter föreställningen.

– Teatern är ett verktyg för att plocka ner stora frågor som demokrati till människors vardagsliv, förklarar Daniel Maposa.

Kortlivat hopp med Mugabes efterträdare

Lätt att arbeta har det aldrig varit, varken för Savanna Trust eller för någon annan organisation som försvarar yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Zimbabwe. Under Robert Mugabes mångåriga regim drabbades regimkritiker konstant av hot, försvinnanden, misshandel eller mord. Men när Mugabe tvingades bort från makten 2017 var förväntningarna om en ny tid höga. Efterträdaren Emmerson Mnangagwa lovade att landet skulle bli mer öppet och pressfriheten skulle stärkas.

– Saker och ting blev så mycket bättre under det första året. Så här i efterhand kan jag se att det där bara var ett sätt av makthavarna att testa oss, säger Daniel Maposa.

Mord, hot och våld av de som protesterar

För inget av Mnangagwas löften har infriats. Tvärtom är det nya styret lika obenäget att tåla kritik som den tidigare statsledaren. Detta stod klart 2019 när människor demonstrerade mot höjda bensinpriser. Protesterna bemöttes av våld från säkerhetstjänsten. Enligt Human Rights Watch sköts 17 personer ihjäl och tusentals greps. Sedan dess har förtrycket mot det civila samhället ökat i snabb takt. Människors rätt att organisera sig kränks gång på gång.

– Hot är vardagsmat för oss. Vi får dem genom telefonsamtal eller indirekt kommunicerat genom massmedia. Men lika allvarligt är att vi nekas vissa privilegier, att som kulturorganisation till exempel inte bjudas in till offentliga plattformar och samtal där vi borde få närvara, säger Daniel.

Administrativa hinder gör arbetet svårt

Han beskriver en subtil strategi att strypa det demokratiska utrymmet. Säkerhetstjänsten ”hälsar på” hos organisationer för att tysta dem. Organisationerna förbjuds inte officiellt, men makthavarna sätter så komplicerade administrativa käppar i hjulen för dem att de till slut inte kan arbeta. En ny lagstiftning har gjort det möjligt för staten att öka kontrollen ytterligare.

– Vi tvingades att göra en ny ansökan för varje provins i landet som vi arbetar i. Det tog tre månader att göra om ansökningarna, och under den perioden var vi förbjudna att bedriva någon form av verksamhet. Det här är ett sätt för dem att övervaka oss och kontrollera vilka aktiviteter vi genomför, menar Daniel.

Kravet på omregistrering och en ekonomisk mycket detaljerad redovisning gäller alla organisationer som har offentlig eller utländsk finansiering. Ett stort antal organisationer med finansiärer som inte passar staten, har sedan stämplats för ”terroristverksamhet”.

Nya metoder under pandemin

2020 låg Savanna Trusts teaterverksamhet nere av samma skäl som för resten av världens kulturevenemang – pandemin. Savanna Trust kunde med bland annat Palmecentrets stöd relativt snabbt ställa om sin verksamhet och i stället börja producera föreställningar för radio.

– Vi bestämde oss för att skapa ett radiodrama om den nya lagstiftningen som gör det möjligt för en minister att utefter eget tycke och smak bestämma om en organisation ska få verka eller inte. Vi hann sända tre episoder och var på väg att spela in fler, men så klart förbjöds radiostationerna att sända föreställningen.

Zimbabwe har öppnat upp och Savanna Trusts skådespelare är tillbaka ute i byar och samhällen.

– Det är fantastiskt att vi får spela igen!

Ny föreställning med mångbottnade budskap

Daniel berättar om den nya föreställningen ”Death bed”, till synes en föreställning om covid-19, en dödssjuk mamma och en pappa som sviker sin familj.

– Men det är egentligen en satir som handlar om hur människor kontrollerar varandra. För publiken har den väckt frågor om hur man håller ihop, inom den lilla familjen – men i förlängningen om hur vi som folk ska hålla ihop mot den odemokratiska utveckling vi lever under.

70 regimkritiker fördes bort och torterades under 2020 i Zimbabwe. Att säga att blått är lite småvitt kan i bästa fall därför också vara en smart strategi för att nå ut med viktiga budskap och samtidigt klara livhanken.

 

 

 

 

 

 

Världen efter pandemin – Investera i fred och utveckling, inte krig och konflikt

Världens regeringar spenderar nästan två tusen miljarder dollar om året på militära utgifter. Detta medan människor svälter, lider av fattigdom och sjukdomar och saknar de mest grundläggande offentliga tjänsterna. Fred ger bättre avkastning. Ju mer vi använder militära utgifter för viktiga samhällsinvesteringar, desto bättre blir våra möjligheter att skapa gemensam säkerhet för alla människor.

Samtidigt måste arbetare i försvarsindustrin känna att omställningen från militära till sociala ändamål inte gör dem arbetslösa, utan att deras kompetens tas tillvara på andra sätt. Om världen ska ta sig ur covid19-pandemin med en mer motståndskraftig, människocentrerad återhämtning, kommer vi att behöva den finansiering och den kompetens som har slösats bort i årtionden på kärnvapen och andra vapen. De resurserna kan istället läggas på till exempel hälsovård och utrustning och utveckling av klimatsmarta tekniska lösningar.

Detta seminarium kommer att granska de pengar som för närvarande slösas bort på vapen och argumenten för en social, rättvis och fredlig användning. Seminariedeltagarna kommer att visa på praktiska exempel på hur man säkrar folkligt stöd för omfördelning av militära utgifter, särskilt de miljarder som spenderas på kärnvapen.

Seminariet hålls på engelska.

Medverkande:

Hilary Wainwright, författare till ”The Lucas Plan – A New Trade Unionism in the Making?”, och assistent vid Transnational Institute och Institute of Development Studies, Sussex University. Hon kommer att tala om rättvis omställning från militär produktion till socialt nyttig och miljömässigt hållbar produktion

Dr Mahmoud Mohieldin, FN:s särskilda sändebud för finansiering av 2030-agendan för hållbar utveckling, och en verkställande direktör för IMF. Han talar om vad som kan göras för att främja målen för hållbar utveckling med de pengar som sparas genom att minska investeringar i vapen

Dr Michael Brozska, Associate Senior Researcher, SIPRI. Kommer att beskriva hur mycket pengar som spenderas på krigsvapen

Owen Tudor, biträdande generalsekreterare, International Trade Union Confederation (ITUC). Talar om hur fackföreningarna skulle vilja se nuvarande militärutgifter omdirigeras till ett nytt socialt kontrakt – utbildning, hälsa, klimatsmart teknik och investeringar i vård.

Nice Coronacion, biträdande generalsekreterare för fackförbundet SENTRO från Filippinerna. Kommer att tala om varför arbetande människor och de fattiga i allmänhet i utvecklingsländer tjänar på att de militära utgifterna minskar och investeringar i social rättvisa ökar.

Moderator: Winnie Byanyima, chef för UNAIDS och tidigare chef för Oxfam International (uppträder i sin personliga egenskap).

Facebook-event

Stöd Burmas folk!

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma genom en statskupp. Juntan har drivit över 400 000 människor på flykt och tusentals har mördats. Folket i Burma behöver vårt stöd – situationen på plats blir bara värre och värre.

Palmecentret har samverkat med folkrörelser i Burma under många år. Vi fortsätter nu att stödja de motkrafter som arbetar under extremt farliga förhållanden.

Bidra till Palmecentrets Burma-insamling här!

”Det är åter dags att marschera för freden”

Den senaste tiden har vi upplevt en säkerhetspolitisk diskussion där fokus legat på det militärstrategiska, på stridsvagnar, på upptrappning och hot.

Nu behöver det även höras röster som talar för fred och dialog. Det kräver att man samtidigt kan ha två tankar i huvudet.
Den inrikespolitiska utvecklingen i Ryssland är mycket oroväckande. Den ökade repressionen mot oppositionen ska givetvis kraftfullt fördömas. Putins anspråk på att bestämma över länder i Rysslands närhet och den militära upptrappningen vid Ukrainas gräns, där nu också diktaturen i Belarus gett sig in i spelet, behöver också bemötas konsekvent. Men samtidigt måste vi stå upp för dialog och fredliga lösningar.
För precis 40 år sedan marscherade 100 000 människor genom gatorna i Göteborg, i en mäktig manifestation för fred.

Liknande fredsmanifestationer hölls runt om i Västeuropa och Nordamerika, utifrån insikten att det kalla kriget inte på några villkor kunde tillåtas övergå i ett förödande kärnvapenkrig som sannolikt skulle innebära slutet för hela mänskligheten. Var finns den fredsrörelsen i dag?

För precis 40 år sedan presenterade också en internationell kommission under ledning av Olof Palme en rapport där begreppet gemensam säkerhet etablerades. Kommissionen hade representanter från såväl Sovjetunionen som USA, och från utvecklingsländer. Deras budskap till militärallianserna var att ingen part kan vinna ett kärnvapenkrig, ett sådant skulle enbart resultera i ömsesidig förintelse. Således kan man inte trygga sin säkerhet genom fler och kraftfullare bomber, utan enbart i en dialog med motståndaren kring hur man gemensamt bygger säkerhet.

Nu arbetar en ny internationell kommission, Common Security 2022, under ledning av bland andra Olof Palmes Internationella Center. Utifrån de tankar som formulerades av Palmekommissionen ska detta nya initiativ senare i vår lägga fram förslag på hur vi i dag kan möta kärnvapenhotet, men även andra globala utmaningar som hör vår tid till, som pandemier och klimatkrisen.

Svensk arbetarrörelse har historiskt spelat en framträdande roll i kampen för fred och nedrustning. Alva Myrdal, Inga Thorsson och Maj Britt Theorin är exempel på socialdemokrater som varit tunga namn i nedrustningsfrågor. Och så förstås Olof Palme.

För den som förfäras över det den allt mer krigiska tonläget är det hoppingivande att läsa det tal som Olof Palme höll inför FN 1985, där han bland annat säger att det är dags att överväga en internationell lag som förbjuder användning av kärnvapen, som en del i en process för total nedrustning. I dagarna firar just en sådan lag – FN:s konvention om förbud mot kärnvapen – ett år. Det visar hur visioner och idéer kan omsättas till praktisk handling.

Nu behöver fredsarbetet inom arbetarrörelsen, liksom från en bredare svensk fredsrörelse, återigen stärkas. Freden kan inte tas för given. När nu skramlet från vapnen hörs allt tydligare så behöver vi snart åter bli minst 100 000 som samlas någonstans i Sverige för att manifestera för freden. Och vi borde våga hoppas att minst lika många tågar längs gatorna i Moskva. Freden behöver oss.

Anna Sundström
Generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center

Debattartikeln publicerades 25/1 i OmVärlden

Studio Solidaritet: Burma/Myanmar – ett år efter kuppen

Burma/ Myanmar – ett år efter kuppen 

Den första februari 2021 tog militären brutalt tillbaka makten i Burma/Myanmar genom en statskupp. Ett år senare har juntan 400 000 flyktingar och tusentals döda demokratiaktivister och civila på sin nota. Landets tidigare ledare Aung San Suu Kyi sitter fängslad för flera olika brott, bland annat att hon ska ha brutit mot pandemirestriktioner. 

Våldet för att skrämma och tysta motståndet blir allt mer skoningslöst. Hela samhällen töms på nu på folk genom luftangrepp med stridsflyg eller rena massakrer. Tusentals människor som försöker fly in i Thailand blir tillbakaskickade.  

Trots brutaliteten har en bred demokratirörelse stått enad i kampen mot diktaturen. Fackföreningsrörelsen har spelat en viktig roll och tagit ut tusentals arbetare i strejk. Palmecentret, som tillsammans med svensk arbetarrörelse har samverkat med folkrörelser i Burma under många år, fortsätter att stödja ett civilsamhälle som nu arbetar under extremt farliga förhållanden. 

Välkommen att följa ett livesamtal om Burma – ett år efter kuppen. Vi får träffa: 

Tin Tin Nyo; chef för nyhetsbyrån Burma News International (BNI) och tidigare en av ledarna i Burmese Women´s Union. 

Debbie Stothard; grundare av Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), ett viktigt nätverk som arbetar från Thailand för demokrati och mänskliga rättigheter i Burma. 

Michael Hauer; regionchef för Palmecentret i Asien 

Samtalsledare: Axel Kronholm; prisbelönt frilansjournalist som bevakar Burma/Myanmar för svensk och internationell media. 

Titta på samtalet här!

 


Burma / Myanmar – one year after the coup 

On February 1, 2021, the military brutally seized power in Burma / Myanmar through a coup. One year later, the junta has 400,000 refugees and thousands of dead democracy activists and civilians on its conscience. In addition, the country’s former leader Aung San Suu Kyi is imprisoned for crimes such as violation against the pandemic restrictions. 

The Burmese Army shows extreme cruelty and conduct gross atrocities on human rights. During the holidays, the Burma Army whipped out entire villages using airstrikes against civilians, or even pure massacres. Thousands of people trying to flee into Thailand are sent back. 

Despite this brutality, the democracy movement stands united in the resistance to the dictatorship. The trade union movement has played an important role and thousands of workers have been taken on strike. The Palme Center, which together with the Swedish labor movement has collaborated with popular movements in Burma for many years, continues to support a civil society that now works under extremely dangerous conditions. 

Welcome to follow a live talk about Burma – one year after the coup. You will meet: 

Tin Tin Nyo; Head of the Burma News International (BNI) news agency and a leading member of the Burmese Women’s Union. 

Debbie Stothard; Founder of the Alternative Asean Network on Burma (Altsean-Burma), an important network working from Thailand for democracy and human rights in Burma. 

Michael Hauer; Regional Director of the Palme Center in Asia 

Conversation leader: Axel Kronholm; award-winning freelance journalist who covers Burma / Myanmar for Swedish and international media. 

See the livestream here!

Turkiet – i mötet med verkligheten och framtiden

Efter kuppförsöket sommaren 2016 har Turkiet genomgått en mycket negativ utveckling. Demokratin har urholkats. Regimen har tagit kontroll över media och förbjudit oberoende media. President Erdogans auktoritära styre har brutaliserats med massfängslanden och flykt utomlands av oliktänkanden, massavskedanden av journalister, lärare, universitetsfolk och tjänstemän som ogillats av regimen. Tortyr och andra avskräckningsmetoder har använts. Människor har dödats.

Det råder en politisk maktkamp i Turkiet mellan sekulära kemalister och det regerande islamkonservativa partiet AKP. Pandemikrisen har drabbat Turkiet hårt ekonomiskt och socialt. Landets ekonomiska kris hotar att leda till kollaps. Kurder och andra minoriteter förföljs. Antalet syriska flyktingar som angetts vara drygt 3,5 miljoner utgör en svår belastning för landet.

Utrikespolitiskt har Turkiet uppträtt allt mera aktivistiskt och skaffat sig fiender genom sitt handlande. I Syrien ser landet ”hotet från kurderna” som viktigare att ta itu med än att bidra till en fredslösning. I östra Medelhavet har Turkiet uppträtt aggressivt och provocerat grannstater. Förhandlingar om medlemskap i EU är avbrutna. Med USA har Turkiet gjort sig ovän genom att som Natomedlem köpa ett ryskt försvarssystem.

Hur ser situationen ut, och vad kan förväntas under den närmaste framtiden? Hur utvecklas Turkiets internationella relationer? Hur bör omvärlden, inklusive EU och Sverige, agera gentemot Turkiet? Finns det några ljusglimtar att peka på?
Seminariet sänds digitalt vi Facebook.

Medverkande:
Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet
Helin Sahin, Turkiethandläggare, Olof Palmes Internationella Center
Michael Sahlin, tidigare bland annat Sveriges ambassadör i Turkiet
Anna Sundström, generalsekreterare Olof Palmes Internationella Center, samtalsledare

Titta på samtalet här!